Vad händer när ljus och molekyler kopplas samman? Varför svarar vissa cancerpatienter bättre på behandling med immunterapi än andra? Det är några av de frågor som fem yngre forskare i Sverige söker svaren på. De tilldelas nu Göran Gustafssonprisen och får dela på närmare 27 miljoner svenska kronor.
Pressbilder
Fem forskare, högst 45 år gamla, får varje år ta emot Göran Gustafssonprisen i matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Det här är ett av de mer prestigefulla priserna till yngre forskare och många tidigare Göran Gustafssonpristagare har nått stora framgångar inom sina respektive områden.
Priset består av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor. Svenska universitet och högskolor nominerar kandidater, Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.
Han vill ta reda på varför immunterapi fungerar bättre för vissa
Göran Jönsson, professor vid Lunds universitet får priset i medicin ”för hans banbrytande arbete med att beskriva det genetiska och molekylära landskapet, samt betydelsen av tertiära lymfoida strukturer, vid melanom”.
För ungefär två år sedan gjorde Göran Jönsson och hans forskargrupp en viktig upptäckt som kan förklara varför immunterapi fungerar bättre för vissa patienter med malignt melanom (hudcancer) än för andra. Hos de patienter som svarade bättre på behandlingen hittade man en ansamling av immunförsvarsceller inuti tumörerna, så kallade tertiära lymfoida strukturer. Enligt Göran Jönsson handlar det om ett slags immunologiska fabriker som hjälper T-cellerna i kroppens eget immunförsvar att känna igen cancercellerna.
– Vi vill nu gå vidare och försöka förstå hur de här strukturerna uppstår och varför de finns hos vissa patienter men inte hos andra. Och kan det finnas sätt att terapeutiskt inducera dem för att samtliga patienter ska kunna dra lika mycket nytta av immunbehandlingen?
Forskningsanslaget från Göran Gustafssons Stiftelse kommer att komma till stor nytta i det fortsatta arbetet.
– För att verkligen förstå den underliggande biologin behöver vi undersöka de molekylära detaljerna ner på cellnivå, och det är väldigt dyra experiment att göra. Med hjälp av de här pengarna kommer vi att kunna göra ännu mer experiment helt enkelt.
Kontakt:
Göran Jönsson
goran_b.jonsson@med.lu.se
070-321 03 53
Hon vill kartlägga samtliga proteiner inuti människans celler
Emma Lundberg, professor vid KTH och Scilifelab, får priset i molekylär biologi ”för banbrytande arbete med att utveckla teknologier och analysverktyg för storskaliga karakteriseringar av det cellulära och subcellulära mänskliga proteomet”.
Emma Lundberg arbetar inom spatiotemporal proteomik, ett forskningsområde som handlar om hur de proteiner som finns inuti våra mänskliga celler är organiserade i tid och rum. Under det senaste decenniet har hennes forskargrupp genererat hundratusentals mikroskopbilder för att bestämma var i cellen proteinerna finns. Bilderna ligger till grund för ”the Cell Atlas” en slags högupplöst karta av människans celler som ingår i Human Protein Atlas databas.
– Men mycket arbete återstår för att kartan ska bli komplett och den sista biten är förmodligen den svåraste. Det finns 20 000 gener som kodar för proteiner i kroppen och vi har kartlagt ungefär 17 000 fram tills nu, säger Emma Lundberg.
För att nå målet snabbare har hon använt flera innovativa metoder. Spelare i ett science fiction-spel online har hjälpt forskarna att analysera bilder av proteiner (så kallad gamification) och en modell av funktionella system har skapats med hjälp av artificiell intelligens.
Det projekt hon nu vill genomföra är tänkt att ge ny kunskap om cellcykeln och dess metabola reglering. Förhoppningen är att skapa nya strategier för läkemedel och diagnostiska verktyg för cancer.
Kontakt:
Emma Lundberg
emma.lundberg@scilifelab.se
Han studerar vad som händer när ljus och molekyler kopplas samman
Karl Börjesson, professor vid Göteborgs universitet, får priset i kemi ”för utveckling av fotokemi i stark ljus–molekyl växelverkan”.
Karl Börjesson forskar i gränslandet mellan kemi och fysik. Han har studerat ljus som är starkt sammankopplat med molekyler. När sammankopplingen blir tillräckligt stark skapas hybridtillstånd som får egenskaper från både molekylerna och från ljuset. Systemet får unika egenskaper som skiljer sig från vad som annars är möjligt för molekyler och för ljus. Sammankopplingen kan dessutom användas till att ändra molekylens kemiska och fotokemiska egenskaper utan att ändra dess struktur.
– Om sammankopplingen blir tillräckligt stark måste man även ta hänsyn till den starka kopplingen när man beskriver systemet som helhet, förklarar Karl Börjesson.
I framtiden vill han öka styrkan på sammankopplingen ytterligare. Det kan ske genom att bygga molekyler från grunden som är optimerade för att ge en så stark sammankoppling som möjligt.
– Vilken praktisk tillämpning detta kan få vet vi inte ännu. Men att man på det här sättet kan skyffla energi jättesnabbt och över långa avstånd skulle till exempel kunna komma till nytta vid utveckling av solceller, säger Karl Börjesson.
Han är väldigt glad över att få Göran Gustafssonpriset i det här skedet av sin karriär och ser det som ett fint erkännande att Vetenskapsakademiens ledamöter, som granskar de nominerade till priset, uppmärksammat just hans forskning.
Kontakt:
Karl Börjesson
karl.borjesson@gu.se
076-622 90 99
Han vill kombinera exotiska komponenter med intressanta egenskaper
Emil J. Bergholtz, professor vid Stockholms universitet, får priset i fysik ”för sin innovativa forskning rörande topologiska faser och kvantmaterial. Han har gett betydande och erkända bidrag till teorin för lågdimensionella material, specifikt till beskrivningen av öppna och dissipativa topologiska faser i termer av icke-hermitska topologiska modeller”.
Emil Bergholtz sysslar med teoretisk fysik och intresserar sig för kvantmaterial och topologiska system. Topologi är egentligen en gren inom matematiken som beskriver föremål utifrån deras övergripande struktur. Metoderna kan bland annat användas för att förklara ovanliga materialtillstånd med intressanta egenskaper. Listan över kända topologiska system innefattar numera både topologiska isolatorer (material som leder ström på ytan men inte inuti), supraledare och semimetaller.
Just nu tittar forskargruppen bland annat på vad deras tidigare upptäckter om öppna topologiska system kan användas till. Det skulle till exempel kunna vara sensorer som kan detektera mycket svaga signaler i rymden för att bättre förstå mörk materia. De topologiska materialen omnämns även ibland som lovande byggstenar till kvantdatorer i en avlägsen framtid.
– Att tilldelas Göran Gustafssonpriset är en väldigt stor ära, och det är fantastiskt att få pengar som man inte behöver skriva en lång forskningsansökan för att motivera exakt hur man kommer att använda. Vi jobbar med många olika saker samtidigt och det är inte alltid lätt att på förhand veta vad det kommer att leda till.
Kontakt:
Emil J. Bergholtz
emil.bergholtz@fysik.su.se
08-553 780 35
Han går från lokalt till globalt i geometri
David Witt Nyström, docent vid Göteborgs universitet, får priset i matematik ”för hans djupa och nyskapande arbeten i komplex analys med viktiga tillämpningar i komplex och algebraisk geometri”.
Inom algebraisk geometri studerar man kurvor, ytor och objekt av högre dimensioner (så kallade mångfalder) som har det gemensamt att de definieras med hjälp av polynom. Ett exempel är cirkeln, som kan beskrivas som punkterna i planet där polynomet x^2+y^2-1 är noll. Även om just cirkeln är enkel att förstå kan mångfalder av detta slag vara ytterst intrikata, särskilt i högre dimensioner.
Inom David Witt Nyströms specifika forskningsområde, Kählergeometri, fokuserar man på hur en mångfalds småskaliga form, dess krökning, hänger samman med dess storskaliga form, dess topologi. Förutom algebraiska metoder kräver detta avancerade verktyg från komplex analys.
David Witt Nyström har bland annat bevisat en inom området känd förmodan (antagande). Den beskriver hur, i en specifik kontext, globala topologiska data bestäms av lokala krökningsegenskaper.
Ett annat huvudspår i hans forskning är Hele-Shaw-flödet, som beskriver hur en trögflytande vätska rör sig i ett tunt lager. Där ledde en oväntad koppling till Kählergeometri till ett omtalat motexempel till en välkänd förmodan.
– Jag är otroligt glad och hedrad av att ha blivit tilldelad Göran Gustafssonpriset, och det kommer helt klart ha en mycket stor betydelse för min fortsatta forskning, säger han.
Kontakt:
David Witt Nyström
wittnyst@chalmers.se
076-779 42 88
FAKTA/Göran Gustafssonprisen
Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991 och bakom priset finns Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Stiftelsen tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003) som gjort sig en förmögenhet främst genom fastighetsaffärer i Stockholm. Han var på många sätt en föregångare som oroade sig för miljöförstöring, månade om naturen och ville ge tillbaka till samhället.
Kontakt:
Christer Fuglesang, ordförande i Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning samt ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien
cfug@kth.se
073-270 37 65
Presskontakt:
Eva Nevelius, pressansvarig vid Kungl. Vetenskapsakademien
eva.nevelius@kva.se
070-878 67 63
