Göran Gustafssonprisen: Forskning om universum och nyfödda belönas

Förra året höjdes anslagen och numera rör det sig om 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor. Göran Gustafssonprisen tilldelas årligen forskare som är högst 45 år gamla inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Landets universitet och högskolor nominerar kandidater, Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.

MATEMATIK: I gränslandet mellan analys, algebra och geometri

Göran Gustafssonpriset i matematik tilldelas Elizabeth Wulcan, biträdande professor i matematik vid Chalmers tekniska högskola ”för hennes centrala och mångfacetterade arbeten i gränslandet mellan komplex analys och kommutativ algebra”.

Elizabeth Wulcan använder verktyg från ett matematiskt område, analys, för att studera frågeställningar inom andra matematiska områden – geometri och algebra. Hon arbetar bland annat med att utveckla teorin för och tillämpningar av så kallade residyströmmar. Dessa kan användas för att representera grundläggande objekt i algebra och geometri (som till exempel kurvor och ytor).

Teorin som hon och hennes medförfattare har utvecklat har bland annat lett till nya resultat rörande effektiv polynomdivision som är ett klassiskt problem från början av 1900-talet. Den har också använts för att hitta ett helt nytt sätt att lösa den så kallade Cauchy-Riemanns ekvation, som spelar en fundamental roll inom komplex analys och geometri.

Kontakt:
wulcan@chalmers.se
073-143 11 84

FYSIK: Med fokus på universums allra första ögonblick

Göran Gustafssonpriset i fysik tilldelas Hiranya Peiris, professor vid Stockholms universitet, ”för hennes nydanande forskning om dynamiken i det tidiga universum, som kopplar kosmologiska observationer till grundläggande fysik”.

Hiranya Peiris, som ursprungligen kommer från Sri Lanka, delar sin tid mellan arbetet vid Stockholms universitet och University College i London. Hon har bland annat deltagit i en stor internationell satsning för att ta reda på vilket som är det fysikaliska ursprunget till bildandet av kosmiska strukturer under universums allra första ögonblick.

I ett nytt projekt vill hon använda sig av det nya teleskopet i Chile, Vera Rubin Observatory, som tas i bruk 2021.

– Det här teleskopet kommer att kunna ta upprepade bilder av stora delar av himlavalvet i många års tid och med de bilderna blir det möjligt att göra en film, berättar hon.

Genom att ”spela filmen baklänges” hoppas Hiranya Peiris kunna backa hela vägen tillbaka till big bang och nå en större förståelse för den fundamentala fysik som styr universums utveckling – från begynnelsen till i dag. Det kan också leda oss närmare svaret på gåtan med vad mörk materia och mörk energi egentligen är för något. Men även göra det möjligt att upptäcka det helt oväntade.

Pengarna från Göran Gustafssonpriset kommer att komma till stor nytta för den framtida forskningen:

– Jag är särskilt glad över att det inte finns några restriktioner för hur anslaget ska användas eftersom det ger mig en möjlighet att testa nya saker och ta större risker när jag väljer vilka projekt jag ska satsa på.

Kontakt:
hiranya.peiris@fysik.su.se
08-553 781 00

KEMI: Hårt arbetande proteiner spelar roll för celldöd och sjukdom

Göran Gustafssonpriset i kemi tilldelas David Drew, docent i biokemi vid Stockholms universitet, ”för studier av struktur och funktion hos membranproteiner som transporterar lågmolekylära ämnen över cellmembran”.

David Drew studerar hur transporten av små molekyler i form av glukos och fruktos sker in i och ut ur den mänskliga cellen. Cellen kan liknas vid en liten miniatyrfabrik. Där arbetar bland annat transportörproteiner hårt för att upprätthålla en slags jämvikt, den så kallade ”homeostasen”. När jämvikten sätts ur spel kan konsekvensen bli celldöd och sjukdom. David Drews forskning syftar till att ta reda på vad som händer på atomnivå och hur växlarna som reglerar dessa transportmaskiner för små molekyler fungerar.

– Vi försöker förstå hur vår kropp tar upp näringsämnen och hur transporten av små molekyler sker. Det här är grundforskning utifrån en grundläggande utgångspunkt. Men med större kunskap om hur processen går till kan det i framtiden även bli möjligt att utveckla nya läkemedel.

– Att få Göran Gustafssonpriset känns som en stor ära för mig och det är väldigt roligt att mitt arbete uppmärksammas på det här sättet.

Kontakt:
ddrew@dbb.su.se
072-146 27 44

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Hon vill bidra med ny kunskap om lymfsystemets mysterier

Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi tilldelas Taija Mäkinen, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet ”för hennes molekylära studier av den lymfatiska ledningsvävnadens tillväxt och funktion”.

Taija Mäkinen studerar hur lymfkärl bildas med hjälp av avancerade genetiska musmodeller, något som även ger insikter om hur lymfkärl i människan fungerar. Lymfsystemet fyller en viktig funktion i kroppen men trots det finns det fortfarande luckor i vår kunskap om dess biologi.

– Jämfört med forskning om blodkärlen så har forskningen om lymfkärlen halkat efter. Det finns mycket som ännu inte är känt om lymfsystemet och dess koppling till olika former av sjukdomar. Men de senaste 15 åren har det gått snabbt framåt, berättar hon.

En av lymfsystemets uppgifter är att leda bort vätska från vävnaderna tillbaka till blodet. Om det inte fungerar som det ska kan det leda till lymfödem, en livslång sjukdom som saknar effektiv behandling. Försämrad funktion av lymfsystemet spelar även en roll vid fetma, hjärt- och kärlsjukdomar samt autoimmuna sjukdomar. Lymfkärlen kan dessutom medverka vid spridningen av cancer.

– Vår forskning handlar om att försöka förstå grundläggande mekanismer som reglerar tillväxten av lymfkärl samt att se vilken roll lymfsystemet spelar för olika slags sjukdomar, säger Taija Mäkinen som är stolt och glad över att nu ha tilldelats Göran Gustafssonpriset.

Kontakt:
taija.makinen@igp.uu.se
018-471 41 51

MEDICIN: Han vill veta hur immunförsvaret utvecklas hos nyfödda

Göran Gustafssonpriset i medicin tilldelas Petter Brodin, docent i immunologi vid Karolinska Institutet ”för hans banbrytande analys av det humana immunsystemets tidiga utveckling”.

Petter Brodin är en forskande barnläkare som har utvecklat en ny teknik för att analysera mycket små blodvolymer från nyfödda barn. Födseln och den första tiden i livet tros vara särskilt betydelsefull för utvecklingen av immunsystemet. Petter Brodin jämför i sina analyser mönster mellan barn som föds med kejsarsnitt eller vaginal förlossning, barn som ammar eller föds upp med ersättning, och hos barn med olika bakteriesammansättning i tarmen. Med bättre kunskap är förhoppningen att i framtiden kunna förhindra att barnen utvecklar allergier och autoimmuna samt inflammatoriska sjukdomar. Att förekomsten av dessa sjukdomar ökar i den industrialiserade delen av världen är något som fortfarande förbryllar forskarna.

– Vårt mål är att optimera utvecklingen hos alla barn och hitta vad som är en hälsosam start för dem. Det finns många epidemiologiska studier som pekar på att det är något som inte är helt optimalt i dag i vårt omhändertagande av nyfödda som påverkar utvecklingen av deras immunförsvar negativt.

Hittills har studier gjorts på ett hundratal barn, men med hjälp av bland annat forskningsanslaget från Göran Gustafssonpriset kommer det att vara möjligt att utöka verksamheten.

– Det här stödet kommer att hjälpa oss att komma vidare med vår forskning, säger Petter Brodin.

Kontakt:
petter.brodin@ki.se
08-524 813 96

Kontakt:
Christer Fuglesang, ordförande i Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning och ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien
cfug@kth.se
073-270 37 65

Presskontakt:
Eva Nevelius, pressansvarig vid Kungl. Vetenskapsakademien
eva.nevelius@kva.se
070-878 67 63