Priset utdelas årligen som belöning för framstående fackvetenskapliga arbeten som stimulans till fortsatt forskning, vart femte år inom följande ämnen: matematik, fysik, kemi, teknik och biologi. Även populärvetenskapliga insatser av hög kvalitet är en merit för priset. Mottagare av priset är forskare som vid nomineringstidens utgång inte uppnått 40 års ålder.
Stiftelsen Tage Erlanders fond för naturvetenskap och teknik instiftade 1998 priset till yngre forskare knutna till svenska universitet och högskolor. Priset utdelas av Vetenskapsakademien och nominering görs av fakultet/sektion vid svenska universitet och tekniska högskolor på inbjudan av Akademien.
Pristagare
2024: Lilian Matthiesen, ”för att med nya metoder från högre Fourieranalys ha löst flera viktiga problem inom diofantisk geometri”.
2023: Eleni Stavrinidou, ”för hennes studier av gränssnittet mellan elektronik och växter och för utvecklingen av bioelektroniska verktyg för realtidsövervakning och dynamisk kontroll av växters fysiologi”.
2022: Emil Björnson, ”för hans visionära och klargörande forskning på MIMO-antennteknik för trådlös kommunikation”.
2021: Ville Kaila, ”för sina forskningsinsatser inom bioenergetik, särskilt multiskal-simuleringar av elektron- och protonöverföringar i biomolekylära system”.
2020: Feng Gao, ”för sin fördjupade beskrivning av mekanismer som skapar fotoström i solceller, och för utvecklingen av ljusemitterande dioder”.
2019: Dan Petersen, ”för en rad viktiga arbeten inom algebraisk geometri och speciellt för sina resultat om kohomologin för modulirum av kurvor”.
2018: Tobias Uller, ”för hans studier inom evolutionär biologi, speciellt fenotypisk plasticitet”.
2017: Thomas Schön, ”för väsentliga bidrag till olinjär identifiering och partikelfilter”.
2016: David Drew, ”för hans studier av struktur och funktion hos proteiner som sköter transport över biologiska membraner, samt för metodutvecklingsarbete för studier av membranproteiner”.
2015: Johanna Rosén, ”för hennes insatser inom plasmabaserad yt- och materialdesign som innefattar både teoretiska och experimentella metoder, där hon grundat en unik forskningsmiljö med en stark profil inom både grundforskning och tillämpad forskning”.
2014: Robert Berman, ”för sin forskning inom komplex analys och Kählergeometri, speciellt sina uppmärksammade resultat om likafördelning av Feketepunkter, Monge-Ampere-ekvationer på singulära rum och determinantprocesser på komplexa mångfalder”.
2013: Mattias Jakobsson, ”för hans storskaliga genetiska undersökningar av människans demografiska historia”.
2012: Xavier Crispin, ”för hans utveckling av termoelektriska polymerer med potential för kraftgenerering”.
2011: Per Hammarström, ”för hans biofysikaliska studier av proteinveckning och aggregering med relevans för flera sjukdomar”.
2010: Egor Babaev, ”för banbrytande teoretiska arbeten som förutsäger nya materietillstånd i form av supravätskor med nya kvantegenskaper”.
2009: Andreas Axelsson, ”för hans insatser för utvecklandet av funktionalkalkylen inom harmonisk analys, vilket ledde till beviset av Lions’ förmodan”.
2008: Pär K. Ingvarsson, ”för hans remarkabla förmåga att i sin forskning kombinera och återkoppla teoriutveckling med empiriskt arbete”.
2007: Christian Azar, ”för hans sätt att kombinera forskning inom klimatfrågor med förmåga att föra ut sina resultat till allmänhet, näringsliv och beslutsfattare”.
2006: Armando Córdova, ”för hans insatser inom synteskemin där han genom användning av organiska molekyler som katalysatorer visat att höga enantiomeröverskott kan erhållas i många olika kemiska reaktioner”.
2005: Mattias Marklund, ”för hans tvärvetenskapliga arbeten där allmän relativitetsteori och gravitation kommer till användning inom plasmafysiken”.
2004: Erik Svensson, ”för hans ypperliga forskning om adaptiv variation i naturliga populationer, där han genom att kombinera teoretiskt djup med välvalda experimentella modellsystem framgångsrikt tacklar några av evolutionsbiologins grundfrågor kring differentiering och artb.
2003: Eva Malmström Jonsson, ”för hennes forskning rörande funktionella organiska polymera material med viktiga tillämpningar inom både fotonik och papperstillverkning”.
2002: Xiaodong Zou, ”för hennes studier av tillämpbarhet och metodanpassning av elektronkristallografi på oorganiskt material och hennes materialvetenskapliga studier”.
2001: Martin Cederwall, ”för hans bidrag till förståelsen av grundläggande växelverkan, särskilt inom den s.k. supersträngteorin”.