Priset utdelas var fjärde år för belöning av vetenskapligt arbete i matematik av utmärkt förtjänst, utfört av forskare som vid arbetets färdigställande ej uppnått trettio års ålder. Priset utdelas i genomsnitt vart fjärde år.
Pristagare
2024: Samuel Lara Avila, ”för tillämpningar av atomära skikt av grafen, särskilt möjligheten till en avsevärt bättre normal för resistans”.
2023: Máté Erdélyi, ”för insatser i organisk kemi, särskilt för fundamentala studier av halogenbindnings-interaktioner”.
2021: Pål Stenmark, ”för hans upptäckt av en ny form av botulinumtoxin specifikt för malariamyggan”.
2020: Oscar Grånäs, ”för bidrag inom elektronstrukturteori, korrelerande elektronsystem och elektrondynamik i fysikaliska, kemiska och biologiska system”.
2019: Berit Olofsson, ”för hennes forskning rörande utveckling av selektiva organiska reaktioner med användning av hypervalenta jodreagens”.
2018: Kimberly Dick Thelander, ”för utvecklingen av nya kristallfaser av halvledarmaterial i nanotrådar och förståelsen av hur dessa faser bildas samt korrelationen mellan nanotrådarnas struktur och fysikaliska egenskaper”.
2017: Johan Franzén, ”för innovativ tillämpning av organokatalys i organisk syntes”.
2015: Tönu Pullerits, ”för framgångsrik forskning rörande fenomen i fotosyntetiska pigment och halvledarkvantprickar”.
2014: Stefan Andersson-Engels, ”för betydelsefulla insatser för att förstå och tillämpa, samt undervisa om medicinsk optik och speciellt ljusutrbredningen i mänsklig vävnad”.
2013: Belén Martín-Matute, ”för hennes arbeten angående allylalkoholer, såsom enolatevkivalenter, vilket är av särskild betydelse för synteskemin”.
2012: Levente Vitos, ”för hans framstående teoretiska bidrag till förståelsen av legeringar baserad på grundläggande kvantfysik”.
2011: Kenneth Wärnmark, ”för hans studier av supramolekylära katalytiska system”.
2010: Kerstin Jon-And, ”för hennes viktiga insatser inom ATLAS experimentet vid LHC i CERN”.
2009: Maria Selmer, ”för hennes mycket betydelsefulla arbete som resulterat i en högupplöst struktur av 70S-ribosomen komplexad med mRNA och tRNA”.
2008: Claes Göran Wahlström, ”för hans framgångsrika uppbyggnad av ett för landet unikt terawattlasersystem och synnerligen aktuella forskningsresultat med utveckling av laserbaserad partikelacceleration”.
2007: Sara Linse, ”för hennes studier av funktion och biofysik för proteiner”.
2005: Måns Ehrenberg, ”för hans kombination av molekylär biologi och fysikalisk kemi för att förstå komplicerade biokemiska och fysiologiska problem”.
2003: Hampus Nilsson, ”för sina insatser för att förfina mätmetoderna vid bestämning av atomära övergångssannolikheter. Hans data kan användas för en mycket noggrann bestämning av den undre gränsen för universums ålder”.
2000: So Iwata, ”för hans röntgenkristallografiska studier av membranproteiners tredimensionella struktur”.
1998: Lennart Nilsson, ”för hans studier av struktur och dynamik hos nukleinsyror och deras interaktion med proteiner med användning av molekyldynamiska simuleringsmetoder”.
1997: Olof Bärring, ”för hans undersökningar av jonisationsförlusten hos relativistiska laddade partiklar i gaser”.
1996: Roger Strömberg, ”för hans arbete rörande syntes, reaktioner och biokemiska effekter av modifierade ribonukleinsyror”.
1995: Lars Bergström, ”för hans arbete om Universums mörka materia, särskilt studierna av produktionen av fotoner från en av de tänkta kandidaterna till den mörka materian, elementarpartikeln neutralinon”.
1994: Stefan Sjöberg, ”för hans arbeten rörande bororganisk kemi inom ett multinationellt samarbetsprojekt avseende Boron Neutron Capture Therapy”.
1993: Per Delsing, ”för hans upptäckt av oscillationer i strömmen av tunnlande elektroner i ultrasmå tunnelövergångar”.
1992: Christina Moberg, ”för hennes arbeten rörande metallkatalyserade reaktioner och användningen av polymermatriser som katalysatorförbrännare”.
1991: Anders Nilsson, ”för avhandlingen ’Core Level Electron Spectroscopy Studies of Surfaces and Adsorbates’”.
1990: Hans Eklund, för ”hans eleganta och noggranna proteinstrukturbestämningar, speciellt av enzymet ribonukleotidreduktas”.
1989: Nils Mårtensson, ”för hans arbete rörande valenstillstånd hos sällsynta jordartselement”.
1988: Jan Lindgren, för hans framstående spektroskopiska arbeten rörande joners hydratisering i vattenlösning samt vattenmolekylernas vibrationsförhållanden i fasta hydrat.
1987: Karl Erik Bergkvist, för hans arbeten rörande elektronneutrinomassan.
1986: Jan-Olov Bovin, för hans strukturkemiska arbeten, speciellt hans elektronmikroskopiska studier av struktur och dynamik hos mycket små metallkristaller.
1985: Sven Erik Arnell, för hans utomordentliga insatser inom svensk kärnstrukturforskning.
1984: Bengt Långström, för hans doktorsavhandling ”On the Synthesis of 11C-compounds”.
1983: Joseph Nordgren, för hans arbeten inom röntgenspektroskopi för fria atomer och molekyler.
1982: Astrid Gräslund, för hennes fysikalisk-kemiska undersökningar av förändringar i DNA orsakade av strålning och mutagent aktiva aromatiska molekyler.
1981: Claes-Otto Wene, för hans tillämpning av kärnfysiken på astrofysiska problem.
1980: Torbjörn Frejd, för hans upptäckt av ringöppningsreaktionen hos b-litiumderivat av tiofen och selenofen.
1979: Lennart Huldt, för hans arbeten inom halvledarfysiken.
1978: Per-Eric Werner, för hans utveckling av metoder för utnyttjande av röntgenpulverdata för kemisk analys och för kristallstrukturbestämning.
1977: Ingvar Otterlund, för hans skrifter rörande växelverkan mellan partiklar med varierande egenskaper och med olika massor.
1976: Lennart Meurling, för hans skrifter rörande kinetisk spaltning, en stereoselektiv omlagringsreaktion samt alkylering av vissa allylitiumföreningar.
1975: Stefan Johansson, för hans 1974 framlagda doktorsavhandling ”Evaluation of the Modulation Transfer Function of High-Resolution Light Sensitive Recording Materials”.
1974: Per J Garegg, ”för hans synteser av disackaridderivat, representerande immunologiska determinanter i Salmonellaantigener”.
1973: Reginald Stedman, ”för hans undersökningar rörande oelastisk neutronspridning från kristaller”.
1972: Kåre Larsson, ”för hans arbete ’The Structure of Mesomorphic Phases and Micelles in Aqueous Glyceride Systems’”.
1971: Jean Dubois, ”för hans i ’Arkiv för Fysik’ publicerade experimentella och teoretiska arbeten inom kärnstrukturforskningen”.
1970: Bengt Nygård, ”för hans arbeten Polarographic investigations of organic selenium compounds II-V och Polarographic investigations of organic sulphur compounds I-II, publicerade i ’Arkiv för Kemi’”.
1969: John Rundgren, motivering saknas i protokoll och underlag.
1968: Kjell Olsson, ”för hans arbeten Polythia – adamantanes II-VI, vilka publicerats i ’Arkiv för Kemi’ under 1967”.
1967: Arne Kihlberg, ”för hans i akademiens ’Arkiv för Fysik’ publicerade arbeten inom den teoretiska partikelfysiken”.
1966: L. O. Sundelöf, ”för hans doktorsavhandling ’Determinations of distributions of molecular size parameters by a convulsion procedure’”.
1965: Per Olof Olsson, ”för vissa arbeten inom den teoretiska fysiken”.
1964: Göran Bergson, ”för hans under åren 1961-62 i ’Arkiv för kemi’ publicerade arbeten över disulfidbindningen, dess steriska och energitiska förhållanden”.
1963: Carl Nordling, ”för hans bidrag till utvecklingen av fotoelektronmetoden för bestämning av atomära bindningsenergien samt hans studier över Auger-elektronspektra”.
1962: Ivar Olovsson, ”för dennes i ’Arkiv för kemi’, Band 16, p. 437-458 publicerade avhandlingen ’ A low-temperature study of some simple hydrogen-bonded structures”.
1961: Karl Gustav Malmfors, ”för hans i ’Arkiv för fysik’, band 13, 1958 införda arbeten: ’Some calculations on a time-of-flight β-spectrometer with trochoidal orbite’, ’Preliminary experiments on time-of-flight β-spectroscopy’ (tillsammans med A. Nilsson).
1960: Gerd Bendz, ”för hennes under 1959 publicerade arbeten över vissa högre svampars kemi”.
1959: Albin Lagerqvist, för dennes i ’Arkiv för fysik’ publicerade bandspektroskopiska arbeten.
1958: Stig Claesson, för följande av honom och medarbetare författade i ’Arkiv för kemi’ införda arbeten: ’A fast photolysis flash lamp for very high light intensities’, ’A flash photolysis apparatus for photochemical studies at very high intensities and energies’ och ’The s.
1957: Ingmar Bergström, för hans i ’Arkiv för fysik’ publicerade kärnspektroskopiska arbeten.
1956: Erik von Sydow, för den till akademien inlämnade skriften ”The normal fatty acids in solid state. A crystal structure investigation”.
1955: J. O. Linde, ”A study of the effect of tension on the electrical resistance of alloys I-II”, samt ”Investigation of the critical shear stress for single crystals of metallic solid solutions I-II”.
1954: P. M. T. Matell, Stereochemical studies on plant growth regulators III-VIII.
1953: S. A. E. Johansson, för hans 1950-52 utgivna arbeten över utvecklingen av några typer av scintillationsspektrometrar jämte tillämpningar.
1952: F. I. Lindqvist, ”A crystal structure investigation of hte paramolybdate ion” och ”The structure of the tetramolybdate ion”.
1951: Erik Hulthén, för hans nya metoder för gitteruppställningar, framlagda i ”Diffraction gratings and the plane mirror” och ”Refraction gratings”.
1950: F. I. Wideqvist, A new method for calculation of reaction velocity constants.
1949: E. Ö. Bergstrand, A preliminary determination of the velocity of light.
1948: C. Brosset, On the structure of complex compounds of bivalent molybdenum I-II.
1947: S. H. E. Slätis, On a photographich metod for investigating the optical properties of magnetic lenses and for recordning β[beta]-ray lines.
1946: P. V. Edman, On the purification and chemical composition of hypertensin (angiotonin).
1945: K. M. B. Siegbahn, Studies in β[beta]-spectroscopy.
1944: S. Gard, Vergleichende physikalisch-chemische und übermikroskopische Studien an gereinigten Poliomyelitis-Viruspräparaten.
1943: G. Hägg, Some notes on MX2 layer lattices with close-packed X atoms.
1942: A. W. K. Tiselius, för hans under 1941 offentliggjorda skrifter om adsorptionsanalysens utveckling.
1940: T. E. Ericson Aurén, Radiation climate in the Scandinavian Peninsula.
1938: B. Broomé, tillsammans med G. Aminoff, Über die Oxydation von Zinkblende-Einkristallen an Hand von Elektroneninterferenzen studiert.
1938: G. Aminoff, tillsammans med B. Broomé, Über die Oxydation von Zinkblende-Einkristallen an Hand von Elektroneninterferenzen studiert.
1937: A. Fredga, ”Zur Kenntnis der Dithio-dilaktylsäure samt Die stereoisomeren Formen von Methylen-bisthiomilchsäure.
1936: O. B. Klein, Eine Verallgemeinerung der Diracschen relativistischen Wellengleichung.
1935: F. E. Brunius, Immunokemiska studier över systemet fårblod-antifårblodserum.
1934: L. B. Borén, Röntgenuntersuchung der Legierungen von Silicium mit Chrom, Mangan, Kobalt und Nickel.
1933: G. S:son Frey, Om den kristalliserade antimontrisulfidens elektriska ledningsförmåga.
1933: F. H. Arnfelt, On the formation of layer-lattices.
1930: E. G. Rudberg, Soft x-rays and secondary electrons. Velocity measurements ont the electron emission produced by soft X-rays and by electron impact.
1929: G. A. Ising, tillsammans med N. A. Urelius, för [dennes] arbete ”Die Verwendung astasierter Pendel für relative Schweremessungen I-II”.
1929: N. A. Urelius, tillsammans med G. A. Ising, för [dennes] arbete ”Die Verwendung astasierter Pendel für relative Schweremessungen I-II”.
1928: K. O. Josephson, ”Versuche zur Synthese von Glukosiden und Glukoseestern einiger Oxykarbonsäuren” och ”Über Aceton-benzoyl-chinid und Benzoyl-chinid”.
1927: Arne F Westgren, tillsammans med Gösta Phragmén, för [dennes] arbeten ”Röntgenanalyse des Chrom-Kohlenstoffsystemes” och ”Structure analogies of alloys”.
1927: Gösta V Phragmén, tillsammans med Arne Westgren, för [dennes] arbeten ”Röntgenanalyse des Chrom-Kohlenstoffsystemes” och ”Structure analogies of alloys”.
1926: H. Pettersson, The reflection of α[alpha]-particles against atomic nuclei.
1925: N. O. Zeilon, On potential problems in the theory of fluid resistance.
1924: E. A. Holm, Prüfung der für die Quasiverleinerung der Moleküle berichtigten van der Waal’schen Zustandsgleichung an den Wasserstoffisothermen von Kohnstamm und Walstra.
1924: K. D. R. Myrbäck, ”Über die Inaktivierung der Saccharase durch Schwermetalle” samt ”Über Eigenschaften eines hochaktiven Saccharasepräparates”.
1922: O. B. Klein, Zur statistischen Theorie der Suspension und Lösungen.
1921: C. L. Lönnquist, Måste jordens kärna antagas vara av hög temperatur?.
1921: S. L. A. Odén, Om fällningar I-II.
1920: B. O. T. Swensson, Lichtelektrische Untersuschungen an Salzlösungen.
1919: A. F. Westgren, Zur Kenntnis der Koagulation.
1918: K. A. Vesterberg, En kemisk metod för bestämning av de svårlösliga oorganiska basernas styrka.
1916: Bror A. L. Holmberg, Stereokemiska studier [1].
1915: Arne Westgren, Über die kinetische Energie der Teilchen in kolloiden Lösungen.
1913: Håkan Sandqvist, Studien über die Phenanthrensulfosäuren.
1912: Otto Holmberg, två afhandlingar öfver grundämnet holmium.
1911: G. Flink, Bidrag till Sveriges mineralogi.
1909: Evert Norlin, tillsammans med G. von Heidenstam, Teoretiska undersökningar rörande kolning af ved.
1909: G. von Heidenstam, tillsammans med Evert Norlin, Teoretiska undersökningar rörande kolning af ved.
1908: Jonas Westman, Mersures de l’intesité de la radaition solaire faites á Upsala en 1901, och Durée et grandeur de línsolation á Stockholm.
1906: Walfrid Ekman, Om jordrotationens inflytande på hafsströmmarna.
1905: J. Köhler, Arsenikundersökningar.
1903: J. W. Sandström, Ueber die Beziehung zwischen Luftbewgung und Druck in der Atmosphäre unter stationären Verhältnissen.
1902: Astrid Cleve, Bidrag till kännedom om Ytterbium.
1900: H. von Euler, två uppsatser öfver katalytiska reaktioner.
1899: G. Granqvist, Quantitative Bestimmungen über die Zerstäubung der Kathode in Verdünnter Luft.
1898: E. J. Widmark, Om gränserna för det synliga spektrum.
1897: D. Strömholm, Om sulfin- och tetinföreningar, 1-3.
1896: V. Bjerknes, Ueber elektrische Resonanz.
1894: P. T. Cleve, afhandlingar öfver isomeriförhållanden inom naftalinserien.
1892: H. G. Söderbaum, tillsammans med J.A. Bladin, för kemiska uppsatser.
1892: J. A. Bladin, tillsammans med H.G. Söderbaum, för kemiska uppsatser.
1891: H. Bäckström, Ueber angesschwemmte Bimsteine an norwegischen Küsten.
1891: R. Mauzelius, Om fluornaftalinsulfonsyra.
1890: D. S. Hector, Undersökning om derivat af svafvelurinämne.
1890: W. Palmaer, Iridiums ammoniakaliska föreningar.
1889: Å. G. Ekstrand, uppsatser om naftoësyror och kolhydrat.
1888: G. Lindström, Om hyalotekit från Långban.
1887: T. Moll, Undersökning om den eletriska urladdningen ur ett Ruhmkorffs induktorium.
1886: A. Hamberg, Hydrografiska iakttagelser under expeditionen till Grönland 1883.
1886: G. Flink, Undersökningar öfver en serie diopsidvarieteter från Nordmarken.
1885: S. Arrhenius, Bestämning af den galvaniska ledningsförmågan hos mycket utspädda vattenlösningar samt grunderna för en kemisk teori för elektrolytens lösning.
1885: C. A. Mebius, Experimentel undersökning öfver elektriska induktions- och disjunktions-strömmar.
1884: K. A. Wallroth, Fosforsalts inverkan på metalloxider.
1883: C. E. af Klercker, Recherches sur la despersion prismatique de la lumiére.
1882: O. Widman, Om en synthes af tymol ur kuminol.
1881: H. E. Hemberg, Sur la variation diurne de la force du vent.
1880: L. F. Nilsson, upptäckten af metallen Skandium.
1879: O. Pettersson, uppsatser i fysikalisk kemi.
1878: L. F. Nilsson, afhandlingar i organisk kemi.
1878: P. Klason, Rhodankaliums inverkan på föreningar af monoklorättiksyra.
1877: A. Wijkander, Observations magnétiques, faites pendant l’expédition arctique suédoise en 1872-73.
1876: F. L. Ekman, Om de strömningar som uppstå i närheten af flodmynningar.
1875: P. A. Siljeström, Gasers täthets- och elasticitetsförändringar vid lägre pressioner än en atmosfer, och Mariotteska lagen.
1874: A. Wijkander, Observations méteorologiques de l’expédition arctique suédoise en 1872-73.
1873: P. T. Cleve, tillsammans med O. Höglund, Om Yttrium- och Erbium-föreningar.
1873: O. Höglund, tillsammans med P.T. Cleve, Om Yttrium- och Erbium-föreningar.
1872: Th. Nordström, Rhodan-qvicksilfver-dubbelsalter och kemisk undersökning af meteorjärn från Ovifak på Grönland.
1871: K. A. Holmgren, Elektriciteten som kosmisk kraft.
1870: G. Lindström, Kemisk undersökning af meteorstenarne från Hessle.
1869: F. L. Ekman, kemisk undersökning af ”Nullabergsarten” från Östmarks socken i Vermland.
1868: C. W Paijkull, Bidrag till kännedom om Islands bergsbyggnad.
1867: L. I. Igelström, Mäktiga lager af bituminös gneiss och glimmerskiffer uti Nullaberget.
1867: E.W. Fernlundh, Till kännedom om öfverjodsyrans mättningskapacitet.
1866: L. I. Igelström, uppsatser om nya mineralier.
1865: J. Lang, två afhandlingar om salpetersyrligheten.
1864: T. R. Thalén, Bestämning af elasticitetsgränsen hos metaller.
1863: C. Chydenius, Jordmagetiska förhållandena vid Spetsbergen och om gradmätnings utförbarhet därstädes.
1862: A. J. Ångström, Ny metod att bestämma kroppars ledningsförmåga för värme.
1861: J. Lang, Bidrag till kännedom om salpetersyrlighetens föreningar med enatomiga baser.
1861: F. L. Ekman, Om hydrobenzamidens förhållande till chlorväte.
1860: R. Thalén, Om induktionsströmmars fortvaro och styrka.
1860: C.W. Blomstrand, Några organiskt sammansatta radikaler.
1859: J. F. Bahr, Analyser af atmosferisk luft i Stockholm.
1858: A. E. Nordenskiöld, Bidrag till läran om den kristallografiska isomorfin och dimorfin.
1856: E. Edlund, Uppfinning af en telefrafapparat, medelst hvilken två underrättelser samtidigt kunna afsändas i motsatt riktning på en och samma telegraftråd.
1854: A. J. Ångström, Optiska undersökningar.
1852: A. J. Ångström, Om de monoklinoëdriska kristallernas molekulära konstanter.
1850: A. Erdmann, Försök till en geognostisk-mineralogisk beskrfning öfver Tunabergs socken i Södermanland.
1849: E. Edlund, Undersökning öfver inductionsströmmar, som uppkomma vid öppnadet och slutandet af en galvanisk kedja.
1848: L. F. Svanberg, tillsammans med H. Struwe, Några molybdenföreingar och denna metalls atomvigt.
1848: H. Struwe, tillsammans med L. F. Svanberg, Några molybdenföreingar och denna metalls atomvigt.
1847: A. Erdmann, Om de i sverige förekommande bergarter, som föra hornblende eller augit.
1846: P. S. Munck af Rosenschöld, Om elektricitet i fördeladt och bundet tillstånd.
1845: N. J. Berlin, Om den oxalsyrade chromoxidens dubbelsalter.
1844: L. F. Svanberg, två kemiska afhandlingar.
1843: A. Erdmann, Undersökning af tvenne nya mineralier, Uwarowit och Monradit.
1842: N. G. Sefström, Om ett sätt att vid barometerobservationer göra sig oberoende af ofullkomligheten uti barometerns vacuum.
1841: L. F. Svanberg, Saponit och Rosit, tvenne nya mineralier.
1840: L. F. Svanberg, Kemisk undersökning af några glimmerarter.
1838: C.G Mosander, Upptäckten af lantan.
1837: F. Rudberg, Om luftens utvidgning.
1836: C. Ullgren, Bidrag till kännedom af det hvitaqvicksilfver-præcipitatets och några andra analoga qvicksilfversalters sammansättning.
1835: N. G. Sefström, Undersökning af de räfflor, hvaraf Skandinaviens berg äro med bestämd riktning fårade.
1835: P. A. V. Bonsdorff, Om atmosferiska luftens inverkar vid metallernas oxidation.
1834: J. Svanberg, tillsammans med F. Rudberg (Ferrnerska och Lindbomska prisen sammanslagna och delade i två lika delar), för [dennes] undersökning af enheterna för ett nytt system af mått, mål och vigt.
1834: F. Rudberg, tillsammans med J. Svanberg (Ferrnerska och Lindbomska prisen sammanslagna och delade i två lika delar), för [dennes] undersökning af enheterna för ett nytt system af mått, mål och vigt.
1833: C.G. Mosander, Undersökning af några cyan-dubbelsalter.
1830: N. G. Sefström, Om vanadium, en ny metall.
1829: C.G. Mosander, Undersökning af några arter titanjern.
1828: B. G. Bredberg, Chemiska sammansättningen hos svaflets föreningar med metaller.
1827: F. Rudberg, Volumförändringen hos blandningar af alcohol och vatten.
1826: L.P. Lychnell, Undersökning af några serpentiner.
1826: C.G Mosander, Något om cerium.
1825: J. Svanberg, tillsammans med S. A. Cronstrand, Försök till bestämmande af svenska längdmåttets och vigstens enheter.
1825: S. A. Cronstrand, tillsammans med J. Svanberg, Försök till bestämmande af svenska längdmåttets och vigstens enheter.
1824: S. Nilsson, Underrättelse om fossila landtväxter som finnas tillsammans med hafsmusslor, snäckor mm. i den Skånska grönsandskalken.
1823: G. G. Hällström, samma afhandling som för Ferrnerska priset.
1822: B. G. Bredberg, Försök att bestämma den chematiska sammansättningen hos några vid smältprocesser i stort bildade slagger.
1821: E. Mitscherlich, Om förhållandet emellan chemiska sammansättningen och kristallformen hos arseniksyrade och fosforsyrade salter.
1820: Aug. Lindbergson, Undersökning af en urinsten.
1820: S. Nilsson, Om de i sandstenen vid Hör befintliga petrifikat.
1819: A. Arfwedson, Om upptäckten af ett nytt eldfast alkali, Lithion.