Priset utdelas årligen ”för någon under nästföregående kalenderår i tryck utgiven översättning till svenska av något förträffligt utländskt arbete inom litteraturens, industrins eller vetenskapens område eller av någon särdeles utmärkt undervisningsbok för ungdomen”.
Senaste priserna
Pristagare
2024: Jan Henrik Swahn, ”översättning av Olga Tokarczuks roman ’Empusion’”
2023: Axel Englund, ”för sin översättning av dikter av den franske poeten Stéphane Mallarmé”.
2022: Martin Gustafsson, tillsammans med Lars Hertzberg, ”för deras översättning av ’Filosofiska undersökningar av Ludwig Wittgenstein’”.
2022: Lars Hertzberg, tillsammans med Martin Gustafsson, ”för deras översättning av ’Filosofiska undersökningar av Ludwig Wittgenstein’”.
2021: Malte Persson, ”för sin översättning av Rainer Maria Rilke, ’Valda dikter’”.
2020: Arne Melberg, ”för översättningen av Robert Burtons ’Melankolins anatomi’”.
2019: Rose-Marie Nielsen, ”för hennes översättning av Alice Munros ’Kvinnors liv’”.
2018: Charlotta Weigelt, ”för hennes översättning av Aristoteles ’Fysik’”.
2017: Ulf Peter Hallberg, ”för hans översättning av William Shakespeare, ’Det blodiga parlamentet, Fyra tragedier samt Komiska förväxlingar, Fyra komedier’”.
2016: Inger Johansson, ”för sin översättning av den rumänske författaren Mircea Cartarescus bok ’Levanten-Österlandet’, en roman som baserar sig på ett versepos, Levantul från 1990”.
2015: Sven-Tage Teodorsson, ”för hans översättning av ’Plutarchos: Kärlek och vänskap’”.
2014: Maria Ortman, ”för hennes översättning av Péter Nádas ’Parallella historier, Frihetens andning’”.
2013: Erik Andersson, ”för hans översättning av ’Ulysses’ av James Joyce”.
2012: Anders Bodegård, ”för boken ’Antenner i regn’, ett urval dikter av den polske poeten Adam Zagajewski”.
2011: Pär Bergman, ”för hans år 2010 utkomna översättning av fjärde delen (Järnåldern) av Cao Zueqins (o. 1715-63) ’Drömmar om röda gemak’”.
2010: Lars W. Feij, ”för hans översättning av volym X i Natur och Kulturs utgåva av Sigmund Freuds samlade skrifter, ’Samhälle och religion’ (2008)”.
2009: Ulla Roseen, ”för hennes översättning av Leo Tolstojs roman ’Anna Karenina’”.
2008: Göran Malmqvist, ”för hans översättning av Naiqian Caos ’När mörkret faller trängtar mitt hjärta till dig’”.
2007: Stig Strömholm, ”för hans urval och översättning av ’Minnen ifrån Ludvig XIV:s hov 1691-1723’ av Louis de Rouvroy, andre hertig av Saint-Simon”.
2006: Jim Jakobsson, Edmund Husserls ’Ideen zu einer reinen Phänomenologie und phänomenologischen Philosophie’”.
2005: Ola Wikander, ”Kanaaneiska myter och legender”.
2003: Jens Nordenhök, Cervantes ”Don Quijote: Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha”.
2002: Gunnar Harding, ”Och drog likt drömmar bort. Coleridge, Wordsworth och deras epok”.
2001: Ingvar Björkeson, Homeros ”Iliaden”.
2000: Gabriella Oxenstierna, ”Nestorskrönikan”.
1999: Håkan Rehnberg, Herakleitos ”Fragment”.
1999: Hans Ruin, Herakleitos ”Fragment”.
1998: Sture Pyk, Georges Perecs ”Livet en bruksanvisning”.
1997: Marianne Eyre, Antonio Lobo Antunes ”Tingens naturliga ordning”.
1996: Per Erik Wahlund, Herman Melvilles ”Moby Dick, or The Whale”.
1995: Kajsa Zaccheo, Galileo Galileis ”Dialog om de två världssystemen”.
1994: Ulrika Wallenström, H J C von Grimmelshausens ”Courage”.
1993: Paul Enoksson, Galileo Galileis ”Breven om solfläckarna”.
1992: Staffan Dahl, Fjodor Dostojevskijs ”Onda andar”.
1991: Peter Landelius, Julio Cortázars ”Hoppa hage”.
1990: Ulla Roseen, Juan Goytisolos ”Coto vedado”.
1989: Bengt Jangfeldt, Joseph Brodsky ”Att behaga en skugga”.
1988: Jan Stolpe, Montaignes ”Essäer”.
1987: Olov Jonason, Graham Greenes ”Generalen: Historien om en vänskap” och ”Den tionde mannen”.
1986: Lars Erik Blomqvist, Mikhail Bulgakovs ”Snöstorm”.
1985: Eva Alexanderson, Umberto Ecos ”Rosens namn”.
1984: Gunnel Vallquist, för den avslutande sjunde delen ”Den återfunna tiden” av hennes unika översättningsinsats av Marcel Prousts roman ”På spaning efter den tid som flytt”.
1983: Else Lundgren, William Goldings ”Det synliga mörkret”.
1982: Mårten Edlund, Isaac Bashevis Singers ”Jacobys hus”.
1981: Bertil Cavallin, Senecas ”Breven till Lucilius”.
1980: Göran Malmqvist, ”för hans under 1978 utkomna översättning från kinesiskan, ‘Den svarta virvelvinden och hans kumpaner’”.
1979: Thomas Warburton, William Faulkners ”En legend”.
1978: Margareta Holmqvist, Horst Bienek ”Den första polkan”.
1977: Caj Lundgren, Saul Bellows ”Humbolts gåva”.
1975: Carl Gustaf Bjurström, under 1974 utkomna översättningar av Balzac.
1974: Hans Björkegren, Alexander Solzjenitsyns ”Gulag-arkipelagen: 1918-1956”.
1973: Eva Liljegren, Heinrich Bölls ”Grupporträtt med dam”.
1972: E. R. Gummerus, Andrea Giovenes ”Helgonen: Giuliano di Sanseveros självbiografi”.
1970: Erik Sundström, Yasunari Kawabatas ”Huset med de sovande skönheterna”.
1969: Ingen utdelning.
1968: Gerhard Benz, ”för hans översättning av ’Latinska sentenser och citat’”.
1967: Ingen utdelning.
1966: Gunnel Vallquist, ”för översättningen av Marcel Prousts ’På spaning efter den tid som flytt’”.
1965: Eyvind Johnson, utgivandet 1964 av ett antal representativa arbeten av Jean Paul Sartre.
1964: Ingen utdelning.
1963: Anders Wedberg, ”för hans med utförliga kommentarer och noter försedda svenska utgåva av Ludwig Wittgensteins ’Logisch-philosophische Abhandlung’”.
1960: Karin Alin, ”för hennes översättning av Danilo Dolcis ’Inchiesta a Palermo’”.
1957: Henrik Sundin, för hans översättning av Johannes Schefferus ”Lapponia”.
1955: Erik Alfred Torbjörn ”Björn” Collinder, ”för det till svenska språket översatta angelsachsiska diktverket ’Beowulf’”.
1953: Anders J. Österling, för hans under år 1952 utgivna arbete ”Nya tolkningar”.
1952: Bertil F. H. Malmberg, med hänsyn till hans av fin poetisk känsla och utomordentlig formell skicklighet präglade översättningar av tysk och fransk diktning i hans verk ”Idealet och livet” (1951).
1950: Erik Alfred Torbjörn ”Björn” Collinder, för dennes under 1949 utkomna Kalevala-översättning.
1947: Johannes Edfelt, för dennes under år 1946 utkomna tolkningar av utländsk lyrik i ”Bomben och lyran”.
1945: Hugo Hultenberg, för dennes översättning av följande år 1944 i Sverige publicerade arbeten: Winston Churcills ”Savrola”, ”Fram mot segern” och ”Striden om Malakand” samt av Stefan Zweig ”Tiden och världen” och ”Tre mästare”.
1935: Ivar Harrie, för hans år 1934 av trycket utkomna översättning till svenska av Jean Racines ”Andromake”.
1932: Carl Charlier, för hans översättning till svenska av Newtons ”Philosophiae naturalis Principia Mathematica, I, II, och III” (de två sista utkomna under år 1931).
1929: J. B. Risberg, med anledning av hans under år 1928 av trycket utgivna översättning ”Homeros Iliaden”.
1928: Frans G. Bengtsson, såsom belöning för hans överflyttning till svenskt språk av Miltons ”Paradise Lost”.
1927: J. Emil Olson, med anledning av hans arbete ”Snorre Sturlasson. Norges konungasagor”.
1926: Gustaf Elof Hellqvist, för sin svenska tolkning av Kallimachos’ hymner.
1925: Karl August Hagberg, med anledning av arbetet ”Förföraren från Sevilla och stengästen” (översättning från spanskan).
1924: Johan Bergman, för översättningsarbetet ”Vergilii Aeneid”.
1923: Albert Ehrensvärd, för översättningsarbetet ”Fransk medeltid och renässans”.
1922: A.M. Alexandersson, för ”Ödipussagans tragedier”.
1920: Carl Grimberg, för arbetet ”Svenska folkets underbara öden”, varav [femte] bandet utkommit under år 1919.
1918: Karl Vilhelm Zetterstéen, för sin översättning av ”Koranen” (från arabiskan).
1917: Axel Åkerblom, i anledning av den under förra året (1916) utkomna översättningarna av Norraena dikter I och II och ”Lilja”, den nordiska medeltidens förnämsta religiösa dikt, av den isländske munken Eystein Åsgrimsson.
1917: Leonard Wistén, i sammanhang med Cervantesjubileet ges några noveller av Cervantes ut översatta till svenska i ”Valda noveller I och II”, ”Tvänne berättelser” och ”Fyra noveller” samtliga översatta av Wistén.
1916: Adolf Hillman, för översättningen: ”Friherre Samuel von Pufendorffs sju böcker om Konung Carl X Gustafs bragder”.
1915: E Weer, för hennes under förlidet år utgifna öfversättning af några bland Platos dialoger, med fästadt afseende äfven å det förtjänstfulla sätt, hvarpå hon förut till svenska öfverflyttat verk af ryska, polska och latinska författare.
1912: Bernhard Risberg, Sophokles´ Antigone.
1912: Gustaf Elias Janzon, 3:e boken af Propertii elegier.
1910: M. K. Löwegren, De Hippokratiska skrifterna i svensk öfversättning, D. 1.
1909: Erland Lagerlöf, Odysséen.
1908: K. F. Johansson, ”Indiska sagor”.
1907: M. V. Odenius, A. Corn. Celsus´ åtta böcker om läkekonsten.
1906: S. C. Bring, Dantes Divina comedia.
1904: V. E. Lidforss, Dantes Divina comedia.
1903: K. A. Hagberg, Echegarays ”Den stora Galeotto”.
1903: Hj. Edgren, Tennysons dikter.
1902: C. Snoilsky, Goethes dikter.
1902: R. Törnebladh, Longfellows Evangelina.
1901: Anna Greete (f. Hamilton), öfvers. af engelska och amerikanska skönlitterära arbeten.
1900: Hilding Andersson, öfvers. från sanskrit af skådespelet ”Den lilla lervagnen”.
1899: A. Jensen, Mickiewicz ”Herr Taddeusz”.
1898: F. A. Wulff, Dantes Vita nouva.
1897: E. Lagerlöf, Juvenalis´ satirer.
1897: A. Jensen, ”Ur slavarnas diktvärld”.
1896: G. Björkman, metriska öfvers. af spanska och portugisiska dikter.
1895: Alfred Jensen, ”Ur Böhmens moderna diktning”.
1895: Johan Bergman, Prudentii kristna hymner.
1894: N. F. Sander, Edda-sångerna.
1893: V. E. Lidforss, Cervantes´ Don Quixote.
1890: A. G. Nathorst, öfvers. och bearbetning af Neumayers Erdgeschichte.
1889: A. U. Bååth, öfvers. från isländskan i hans arbete ”Från Vikingatiden”.
1885: F. A. Smitt, Brehm´s Om fåglarnas lif.
1881: G. Stjernström, W. D. Whitney´s Om språket, dess lif och utveckling.
1878: P. A. Gödecke, öfvers. af Eddan.
1877: V. Rydberg, Goethes Faust.
1875: C. J. Tornberg, öfvers. af Koranen.
1874: O. W. Ålund, utgiftning af ”Uppfinningarnas bok”.
1873: M. Dalsjö, Valda skrifter af Platon.
1872: Chr. Lovén, Huxley´s Menniskokroppens byggnad och förrättningar.
1871: C. A. Kullberg, Ariostos ”Orlando furioso”.
1869: A. Alexanderson, Aeschylos´ ”De sju mot Thebe”.
1867: C. W. Böttiger, öfvers. af Dante och Tassos.
1866: F. A. Dahlgren, öfvers. från Shakespeare, Calderon och Heiberg.
1865: C. A. Kullberg, Tassos befriade Jerusalem.
1864: H. M. Melin, öfvers. af Gamla testamentet.
1863: C. W. A. Strandberg, öfvers. af Byron.
1862: C. A. Hagberg, öfvers. af Shakespeare.