Priset utdelas årligen ”för något originalarbete inom vetenskapens, litteraturens eller konstens område, som under nästföregående kalenderår blivit utgivet i tryck, eller för någon under samma tid gjord viktig upptäckt av praktiskt värde för mänskligheten”. Mottagaren ska vara svensk medborgare.
När priset först instiftades utdelades det ”för utmärkta författare och viktiga upptäckter”.
Senaste prisen
Pristagare
2024: Eva Ekselius, ”för hennes bok ’Vakna mitt folk! Det judiska Europa mellan den franska revolutionen och den ryska’”.
2023: Ingrid Elam, ”för boken ’Romanens segertåg’”.
2022: Göran Rosenberg, ”för hans bok ’Rabbi Marcus Ehrenpreis obesvarade kärlek’”.
2021: Carola Hansson, ”för den dokumentära romanen ’Minnestrådar’”.
2020: Gunnar Broberg, ”för ’Mannen som ordnade naturen. En biografi över Carl von Linné’”.
2019: Jens Liljestrand, ”för hans bok ’Mannen i skogen. En biografi över Vilhelm Moberg’”.
2018: Jesper Högström, ”för hans bok ’Lusten och ensamheten: en biografi över Hjalmar Söderberg’”.
2017: Elisabeth Åsbrink, ”för hennes bok ’1947’”.
2016: Nils Uddenberg, ”för hans bok ’Lidande och Läkedom’, del I och II, utkomna 2015, som behandlar medicinens utveckling fram till 1950”.
2015: Marie-Christine Skuncke, ”för hennes bok ’Carl Peter Thunberg: Botanist and Physician’”.
2014: Tore Janson, ”för hans bok ’Germanerna’”.
2013: Monica Laruitzen, ”för hennes bok ’Sanningens vägar. Anne Charlotte Lefflers liv och dikt’”.
2012: Johan Svedjedal, ”för boken ’Spektrum – Den svenska drömmen. Tidskrift och förlag i 30-talets kultur’”.
2011: Carl Frängsmyr, ”för hans bok ’Uppsala universitets historia 1852-1916’, utgiven år 2010”.
2010: Staffan Ulfstrand, ”för hans arbete ’Darwins idé. Den bästa idé någon någonsin haft och hur den fungerar idag’”.
2009: Kerstin Ekman, ”för hennes bok ’Herrarna i skogen’”.
2008: Ulf Olsson, ”för hans 2006 utgivna arbete ’Finansfursten K.A. Wallenberg 1853-1938’”.
2007: Nina Burton, ”för hennes arbete ’Den nya kvinnostaden. Pionjärer och glömda kvinnor under tvåtusen år’”.
2006: Hans Helander, ”för hans arbete ’Neo-Latin Literature in Sweden in the period 1620-1720. Stylistics, Vocabulary and Characteristic Ideas’”.
2005: Gunnar Wetterberg, ”för hans biografi över Axel Oxenstierna, utgiven i två mäktiga volymer”.
2003: Rune Bokholm, ”för boken ’Tisdagsklubben: om glömda antinazistiska sanningssägare i svenskt 30- och 40-tal’”.
2002: Tore Frängsmyr, ”för boken ’Svensk idéhistoria. Bildning och vetenskap under tusen år’”.
2001: Thomas Hall, ”för boken ’Huvudstad i omvandling: Stockholms planering och utbyggnad under 700 år’”.
2000: Axel Helmer, ”för boken ’Ture Rangström. Liv och verk i samspel’”.
1999: Nathan Shachar, ”för boken ’Den gåtfulla passionen. Essäer om den spanska världen’”.
1998: Thure Stenström, ”för boken ’Gyllensten i hjärtats öken: Strövtåg i Lars Gyllenstens författtarskap’, särskilt ‘Grottan i öknen’”.
1997: Göran Printz-Påhlson, ”för boken ’När jag var prins utav Arkadien: essäer och intervjuer om poesi och plats’”.
1996: Sture Linnér, ”för boken ’Bysantinsk kulturhistoria’”.
1995: Carl Gustaf Bernhard, ”för boken ’Berzelius, Europaresenären’”.
1994: Lars Svensson, ”för boken ’Identification guide to European passerines’”.
1993: Sigrid Kahle, ”för boken ’H.S. Nyberg. En vetenskapsmans biografi’”.
1992: Pehr Sällström, ”för boken ’Tecken att tänka med’”.
1991: Gunnar Brandell, ”för boken ’Strindberg – ett författarliv’. Fjärde delen. ’Hemkomsten – det nya dramat’”.
1990: Michael Nordberg, ”för boken ’Profetens folk. Stat, samhälle och kultur i islam under tusen år’”.
1989: Georg Klein, ”för boken ’Ateisten och den heliga staden’”.
1988: Örjan Lindberger, ”för boken ’Norrlänningen som blev europé’”.
1987: Bengt Hubendick, ”för boken ’Människoekologi’”.
1986: Svante Lindqvist, ”för boken ’Technology on Trial: The introduction of Steam Power Technology into Sweden, 1715-1736’”.
1985: Kurt Johannesson, ”för arbetet ’Svensk retorik: från Stockholms blodbad till Almedalen’”.
1984: Peter Hallberg, ”för arbetet ’Diktens bildspråk’”.
1983: Alf Åberg, ”för boken ’När svenskarna upptäckte världen’”.
1982: Peter Nilsson, ”för populärvetenskapliga arbetet ’Främmande världar’”.
1981: Bo Grandien, ”för boken ’Drömmen om renässansen – en skildring av arkitekten och konstnären Fredrick W Scholander och hans tid och verksamhet’”.
1980: Signe Höjer, ”för hennes pågående självbiografiska serie inledd med ’Läsarungen växer upp’”.
1979: Gunnar Eriksson, ”för boken ’Kartläggarna’”.
1978: Åke Wallenquist, ”för boken ’Astronomin i vår tid’”.
1977: Tore Frängsmyr, ”för böckerna ’Upptäckten av istiden” och ”Ostindiska kompaniet’”.
1976: Jan Lindblad, ”för boken ’Guayana, ett tropiskt vildmarksrike’”.
1975: Carl Fries, ”för boken ’Europas morgon’”.
1974: Eric G. Hultén, ”för boken ’Men roligt har det varit – en forskares memoarer’”.
1973: Gunnar Brusewitz, ”för boken ’Sjö: anteckningar från en strand’”.
1972: Sune Jonsson, ”för boken ’Minnesbok över den svenske bonden’”.
1971: Torsten Althin, ”för boken ’Kungl. Tekniska Högskolans i Stockholm historia 1912-1962’”.
1970: Gunnar Brusewitz, ”för boken ’Stockholm staden på landet’”.
1969: Tore Abrahamsson, ”för boken ’Kebnekaise’”.
1968: Bengt Hultqvist, ”för monografin ’Introduktion till geokosmofysiken’”.
1967: Olle Holmberg, ”för arbetet ’Hjalmar Gullberg : en vänbok’”.
1966: Gunnar Källén, ”för arbetet ’Elementary particle physics’”.
1965: Arne Sandström, ”för arbetet ’Cosmic ray physics’”.
1964: Carl Fries, ”för arbetet ’Den svenska Södern’”.
1963: Eric G. Hultén, ”för arbetet ’The Circumpolar Plants I’”.
1962: Uno Boklund, ”för arbetet ’Carl Wilhelm Scheele, Bruna Boken’”.
1961: Torvald T:son Höjer, ”för arbetet ’Carl XIV Johan, Konungatiden’”.
1960: Eric Stensiö, ”för arbetet ’On the pectoral fin and shoulder girdle of the Arthrodires’”.
1959: Ingvar Andersson, ”för arbetet ’Erikskrönikans författare’”.
1958: Gösta Hjalmar Liljequist, ”för arbetet ’III och IV ‘Energy Exchange of an Antarctic Snowfield’, Norwegian-British-Swedish Antarctic Expedition 1949-52. Scientific Results Vol. II’”.
1957: Henry Olsson, ”för arbetet ’Törnrosdiktaren och andra porträtt’”.
1956: Sten Selander, ”för arbetet ’Det levande landskapet i Sverige’”.
1955: John Landquist, ”Medizinisch-biologische Familienforschungen”.
1954: C. J. F. Skottsberg, ”The vegetation of the Juan Fernandez Islands”.
1953: S. H. Samuelsson, ”Högre allmänna läroverket i Uppsala”.
1952: S. J. M. Ramberg, ”Results from observations of the total solar eclipse of 1945 July 9”, och ”The distribution of light in the corona of the eclipse of 1914 Aug. 21”.
1951: N. M. P:son Nilsson, ”Geschichte der griechischen Religion”.
1950: J. A. M. Runnström, ”The mechanism of fertilization in Metazoa”.
1949: M. Lamm, ”Det morderna dramat”.
1948: R. A. Granit, ”Sensory mechanisms of the retina”.
1947: M. F. Böök, ”Esaias Tegnér”, del 1-2.
1946: C. H. Cramér, ”Mathematical methods of statistics”.
1945: A. A. F. Lindblom, ”Sveriges konsthistoria”, del 1-2.
1944: F. D. Carlson, ”Lärobok i geometri”, del 1.
1943: O. W. C. Walde, ”Neue Bücher- und Bibliotheksgeschichtliche Forschungen in deutschen Bibliotheken”.
1942: N. F. Holmgren, ”Studies on the head in fishes”.
1941: N. G. Ahnlund, ”Axel Oxenstierna intill Gustaf Adolfs död”.
1940: C. R. Florin, ”Die Koniferen des Oberkarbons und des unteren Perms”.
1939: I. G. A. Gollijn, ”Sveriges bibliografi intill år 1600”, del 1-3.
1938: A. K-A. Beurling, ”Analyse de la loi asymptotique de la distribution des nombres généralisés”.
1937: E. F. Heckscher, ”Sveriges ekonomiska historia från Gustaf Vasa”, del 1:1-2.
1936: C. O. G. Borelius, ”Grundlagen des metallischen Zustandes. Physikalische Eigenschaften der Metalle”.
1935: S. S. Murbeck, ”Monographie der Gattung Verbascum”.
1934: N. G. Ahnlund, ”Ståndsriksdagens utdaning 1592-1672”. (Sveriges riksdag. Förra avdelningen. Band III).
1933: N. J. M. Lithberg, ”Schloss Hallwil”, del II och III.
1932: R. Josephson, ”Tessin”, del 2.
1931: I. G. A. Gollijn, ”Acta et processus Canonisationis B. Birgittae”, h. 8, samt ”Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm och Helgeandshuset i Uppsala” V-VIII.
1930: J. H. E. Schück, ”Illustrerad svensk litteraturhistoria”, del 5, 3:e uppl.
1929: O. von Friesen, ”Runorna i Sverige”, 3:e uppl.
1928: E. H. O. Stensiö, ”The Downtonian and Devonan Vertebrates of Spitsbergen”.
1927: C. Lindskog, ”Platons skrifter i svensk tolkning” , del 6.
1926: J. H. E. Schück, ”Illustrerad allmän litteraturhistoria”, del 6.
1925: F. Wetterlund, ”Atterboms sagospel ‘Lycksalighetens ö’”.
1924: J. A. Almquist, ”Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630”.
1923: S. P. Ekman, ”Djurvärldens utbredningshistoria på den skandinaviska halvön”.
1922: E. H. Lind, ”Norsk-isländska personbinamn från Medeltiden”.
1921: H. K. A. S. von Euler-Chelpin, ”Chemie de Enzyme I”.
1921: O. W. C. Walde, ”Storhetstidens litterära krigsbyten”.
1920: C. L. A. Munthe, ”Svenska sjöhjältar”, del 13.
1919: J. A. H. Hammar, ”Beiträge zur Konstitutionsanatomie V, VI”.
1918: O. A. H. V. Hesselman, ”Studier över salpeterbildningen i natruliga jordmåner och dess betydelse” samt ”om våra skogsföryngringsåtgärders inverkan på salpeterbildningen i marken och dess betydelse för barrskogens föryngring”.
1917: K. J. Warburg, ”Illustrerad svensk litteraturhistoria”.
1916: T. A. Säve, ”Sveriges deltagande i sjuåriga kriget 1757-62”.
1915: C. Annerstedt, Upsala universitets historia, fullbordad.
1914: Herman Lundborg, Medizinisch-biologische Familienforschungen.
1913: Per Persson, Beiträge zur indogermanischen Wortforschung.
1913: Erik Stridsberg, Sur la demonstration de M. Hilbert du théorème de Waring.
1912: H. Schück, Illustrerad svensk litteraturhistoria, D. 1.
1912: Ivar Broman, Normale und abnorme Entwicklung des Menschen.
1911: John Böttiger, Philipp Hainhofer und der Kunstschrank Gustav Adolfs in Upsala.
1911: H. V. Munthe, Studier öfver Gotlands senkvartära historia.
1910: E. W. Dahlgren, Les relations commerciales et maritimes entre la France et les côtes de l’océan Pacifique, T. 1.
1910: E. Müller, Die Brustflosse der Selachier.
1909: C. Annerstedt, Upsala universitets historia, D. 2.
1909: C. F. O. Nordstedt, Index Desmidiacearum, Suppl.
1908: S. Hedin, Scientific results of a journey in Central Asia, 1899-1902.
1907: O. Hammarsten, Lehrbuch der physiologischen Chemie.
1907: A. G. Högbom, Norrlands naturbeskrifning.
1906: O. Montelius, La civilisation en Italie depuis l’introduction des métaux.
1905: K. B. Salin, Die altgermanische Thierornamentik.
1905: Gottfrid Adlerz, Lefnadsförhållanden och instinkter inom familjerna Pompilidae och Sphegidae.
1904: Th. M. Freis, arbete öfver Linné.
1903: G. Retzius, tillsammans med C.M. Fürst, Anthropologia suecica.
1903: C. M. Fürst, tillsammans med G. Retzius, Anthropologia suecica.
1902: G. Holm, Kinnekulle, dess geologi och den tekniska användningen af dess bergarter.
1901: W. Liljeborg, Cladocera Sueciae.
1900: T. Tullberg, Ueber das System der Nagethiere.
1900: C. Aurivilllius, Rhopalocera Aethiopica.
1899: Knut Olivecrona, Om testamentsrätten enligt svensk lag.
1899: R Tigerstedt, Lehrbuch der Physiologie des Menschen.
1898: A E Nordenskiöld, ”Periplus, utkast till sjökortens och sjöböckernas äldsta historia”.
1897: G. Retzius, Das Menschengehirn.
1896: G. H. J. Ljunggren, Svenska vitterhetens häfder.
1896: W. Leche, Zur Entwicklungsgechichte des Zahnsystems der Säugethiere.
1895: A. Nathorst, Sveriges geologi.
1894: H. Gyldén, Om hufvudplaneterna absoluta banor D. 1.
1894: A. Nyblaeus, Den filosofiska forskningen i sverige.
1893: F. A. Smitt, Skandinaviens fiskar, D. 1.
1893: Hj. Théel, On the development of Echinocyamus pusillus.
1892: O. Pettersson, tillsammans med G. Ekman, Hydrografiska undersökningar i Kattegat och Skagerrack.
1892: G. Ekman, tillsammans med O. Pettersson, Hydrografiska undersökningar i Kattegat och Skagerrack.
1892: G. de Laval, uppfinning af ångturbin med böjlig axel.
1891: S. E. Henschen, Klinische und anatomische Beiträge zur Pahtologie des Gehirns.
1891: H. E. Hamberg, för utgiftning af tidsskriften ”Månadsöfversigt af väderleken i Sverige” årg. 1-10.
1890: T. Thorell, Aracnici Astrogastri Birmani, raccolti da L. Fea.
1889: S. Arrhenius, arbeten i molekylarfysik.
1889: K. Bohlin, Recherches sur les perturbations de la cométe de Winneche.
1888: K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltidsspråket, H. 1-7.
1887: F. A. Smitt, Kritisk förteckning öfver de i Riksmuseum befintliga Salmonider.
1886: J. G. Agardh, Nya bidrag till algernas systematik, 4.
1885: G. Lindström, Gotlands siluriska Gastropoder och pteropoder.
1884: A. T. Goës, I Karaibiska hafvet förekommande Rhizopoder.
1883: G. Mittag-Leffler, två uppsatser rörande funktionsläran.
1883: A. G. Nathorst, Om aftryck af medusor i Sveriges kambriska lager.
1882: M. G. Retzius, Das Gehörorgan der Wirbelthiere, 1.
1881: C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden.
1880: J. Arrhenius, Handbok i svenska jordbruket.
1880: A. G. Nathorst, afhandlingar öfver Sveriges fossila flora.
1879: C. F. Nyman, Concpectus florae Europæ.
1878: H. Gyldén, för hans i en följd af afhandlingar framställda metod att beräkna periodiska kometers absoluta störningar.
1877: E Axel Key, tillsammans med M.G. Retzius, Studien in der Anatomie des Nervensystems und des Bindegewebes, th. 2.
1877: M Gustaf Retzius, tillsammans med E.A. Key, Studien in der Anatomie des Nervensystems und des Bindegewebes, th. 2.
1876: Sven Lovén, Études sur les Échinoïdées.
1875: F. F. Carlson, Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset.
1874: G. von Düben, Lappland och Lapparne.
1874: G. Dillner, Om den högra geometiska kalkylen.
1873: C. J. Sundevall, Försök till fogelklassens naturliga uppställning.
1872: Th. M. Freis, Lichenographia scandinavica.
1871: C. G. Malmström, Sveriges politiska historia från Carl XII:s död till statshvälfningen 1772, D. 1-3.
1870: J. W. Beckman, Svensk psalmhistoria.
1869: Erik Edlund, upptäckten af en ny elektromotorisk kraft i den galvaniska ljusbågen och den elektriska gnistan.
1869: C. W. Blomstrand, Die Chemie der Jetztzeit.
1868: Immanuel d.y. Nobel, tillsammans med Alfred Nobel, För hans förtjenster i allmänhet om nitroglycerinens användning såsom sprängningsmedel, serskildt för hans uppfinning af dynamit.
1868: Alfred Nobel, tillsammans med Immanuel Nobel d.y., För hans förtjenster i allmänhet om nitroglycerinens användning såsom sprängningsmedel, serskildt för hans uppfinning af dynamit.
1867: J. E. Rydqvist, Svenska språkets lagar.
1866: E. Edlund, Qvantitativ bestämning af de värmefenomener, som uppkomma vid metallers volumförändringar.
1865: W. V. Wright, tillsammans med C.J. Edlund, Skandinaviens fiskar.
1865: C. J. Sundevall, tillsammans med W. V. Wright, Skandinaviens fiskar.
1864: C. J. Schlyter, Samling af Sveriges gamla lagar och laghistoriska arbeten.
1863: F. J. Wrede, Försök att härleda ljuset absorption från undulationsteorien.
1862: E. Fries, Arbeten öfver svamparna.