Priset utdelas årligen som belöning för en tryckt avhandling över ett fysiologiskt eller anatomiskt ämne. Utdelning sker vartannat år inom biologiska vetenskaper och vartannat år inom medicinska vetenskaper. Mottagaren av priset ska vara stadigvarande verksam i Sverige.
Pristagare
2023: Noushin Emami, för att med kreativitet och stor bredd i angreppssätt ha identifierat kemiska substanser som påverkar myggors beteende och förmåga att sprida vektorburna parasiter till människor.
2021: Susanne Keipert, för hennes innovativa arbeten som avslöjade en oväntad fysiologisk roll för den hormonella tillväxtfaktorn FGF21 i däggdjurs energibalans och värmeproduktion.
2019: Nelson Gekara, för sina banbrytande studier av den fysiologiska regleringen av mekanismer för det medfödda immunförsvaret.
2017: Emily Baird, för att ha utvecklat tillämpning av röntgentomografi för snabb och mycket exakt rekonstruktion av 3D-strukturen i små insektsögon.
2016: Fredrik Swartling, för hans internationellt uppmärksammade forskning på mekanismer för uppkomst av hjärntumörer hos barn, framförallt hans upptäckter rörande betydelsen av genen MYCN.
2015: Igor Adameyko, för hans banbrytande studier vad gäller tandens organogenes och tillväxt.
2014: Oonagh Shannon, för hennes studier rörande interaktionen mellan sjukdomsalstrande bakterier och blodets thromobocyter och hur detta kan påverka infektionsförloppet.
2013: Anna Dimberg, för hennes arbete med att klarlägga hur utvecklingen av blodkärl (angiogenes) påverkar tumörers mikromiljö, tillväxt och invasivitet.
2012: Ole E. Sørensen, för hans viktiga arbeten rörande antibakteriella peptiders produktion vid hudskada och inflammation.
2011: Gilad Silberberg, för sina studier av hur hjärnans nätverk fungerar på cell- och synapsnivå.
2010: Mattias Collin, för hans arbeten rörande identifiering och karaktärisering av bakteriella immunmodifierande mekanismer.
2009: Johan Kreuger, för hans arbeten rörande molekylära mekanismer som reglerar angiogenesen.
2007: Håkan Steiner, för hans upptäckt av peptidoglykan-bindande proteiners roll i immunförsvaret.
2006: Christian Broberger, för hans grundläggande studier av hjärnans kontroll av hunger och mättnad.
2005: Pia Lindberg, för framstående forskning som redovisats i hennes doktorsavhandling rörnade cyanobakteriers vätemetabolism.
2003: Christer Höög, för hans under året publicerade genombrottsarbete i Science om meiosens natur.
2001: Jonas Frisén, för hans banbrytande studier över neurala stamceller och deras förekomst i den vuxna hjärnan.
2000: Ludmila Solomin, för hennes doktorsavhandling ’Nuclear Hormone Receptor Signaling in the Developing CNS’.
1999: Håkan Widner, för hans forskning över transplantation vid Parkinsons sjukdom.
1998: Anders Jacobsson, för hans forskning rörnade framställning av en mus i vilken genen för frikopplingsproteinet (UCP1) slagits ut medelst homolog rekombination.
1997: Dan Greitz, för avhandlingen ’Cerebrospinal fluid circulation and associated intracranial dynamics’.
1996: H. T. S. Wallengren, studier öfver ciliata infusorier.
1996: Tomas Lundquist, för hans avhandling ’Localization and chemical properties of peptides related to galanin and tachykinins in the blowfly nervous system’.
1995: Patrick Ernfors, för hans avhandling om neutrofiner och deras roll i centrala nervsystemet.
1994: Dan Hultmark, för upptäckten av andropin, en antibakteriell peptid som i bananflugan Drosophila melanogaster skyddar den hanliga fortplantningsapparaten från infektioner.
1992: Christer Ericsson, för hans avhandling ’The structure of the Chromatin Axis During Transcription’.
1991: Martin Schalling, för hans arbeten över lokalisation och reglering av neruoaktiva substanser och hormoner med hjälp av in situ hybridiseringsteknik.
1990: Olof Tottmar, för hans arbete ’Application of a High Performance Liquid Chromatography Method for Screening of Aldehyde Dehydrogenase Isozyme Deficiency in Hair Roots from Different Ethnic Groups’.
1989: Thomas Lundeberg, för avhandlingen ’Vibratory Stimulation for the Alleviation of Chronic Pain’.
1988: Dan-E Nilsson, för hans avhandling ’Optics and Evolution of the Compound Eye’.
1987: Jan M. Lundberg, för hans grundläggande studier över peptiders funktionella roll i autonoma och sensoriska neuron och deras interaktion med klassiska transmittorsubstanser.
1986: Ulla Norberg, för avhandlingen ’Evolution of Vertebrate flight: an Aerodynamic Model for the Transition from Gliding to Active Flight’.
1985: Anders Björklund. Motivering saknas.
1984: Olle Heby, för hans arbete ’Role of polyamines in the control of cellproliferation and differentiation’.
1983: Nils O. Sjöstrand, för hans arbete ’Le système nerveux autonome et le tractus genital male’.
1982: Stefan Nilsson, för hans avhandling ’Autonomic innervation in teleost fish. An experimental study in the cod, Gadus morhua’.
1981: Erik Torebjörk, för hans arbeten rörande smärtförmedlande sinnestrådar i huden hos människa.
1979: Christer Owman, för hans arbete ’Neurogenic control of the brain circulation’.
1978: Tomas Hökfelt, för hans i Zell.Forsch. utgivna skrift In vitro studies on central and peripheral monoamine neurons at the ultra-structural level.
1977: Sten Grillner, för hans undersökningar angående de nervösa mekanismer som kontrollerar rörelserna.
1976: Lars Olof Hagelin, för hans arbete ’Studies on the Development of the Membranous Labyrinth in Lampreys, Lampetra fluviatilis Linné, Lampetra planeri Block and Petromyz on marinus Linné’.
1975: Lars Carlson, för hans fysiologiska studier ledande till den kliniska behandlingen av gangrän.
1974: Hans Bjerring, för hans många nya och väsentliga resultat beträffande huvudets segmentering och vertebratkraniets sammansättning.
1973: Kerstin Hall, för hennes arbete rörande sulfationsfaktorn somatomedin.
1972: Gunnar Fridberg, för hans stora arbete i Acta Zoologica angående det kaudala neurosekretoriska systemet.
1971: David Ottoson, för hans arbete ’Analysis of the electrical activity of the olfactory epithelium’.
1970: Jan-Erik Kihlström, för arbetet ’A sex cycle in the male’.
1969: Sven Ullberg, för hans utomordentliga och internationellt uppmärksammande autoradiografiska studier av distributionen och omsättningen av olika substanser i kroppen.
1968: Carl-Olof Jacobson, för hans doktorsavhandling ’Experimental investigations on the development of the urodele brain’.
1967: Jan-Olof Kellerth, för hans gradualavhandling ’Post-synaptic inhibitions in cat spinal moteoneurones stimulated by muscle stretch. Effects of strychnine and picrotoxin’.
1966: Bengt Falck, för fluorescensmetoden att med ultraviolett strålning synliggöra det sympatiska nervsystemets finaste förgreningar i frystorkade vävnadssnitt efter behandling med torr formaldehyd.
1965: Harry Mutvei, för hans i ’Arkiv för Zoologi’ under senaste år publicerade arbeten.
1964: Anders Enemar, för dennes doktorsavhandling ’The development of the hypophysical vascular system in Amniota from comparative and functional points of view’.
1963: Gunnar Bloom, för hans i Acta Physiol. Scand. 1961, vol 53, suppl. 185, publicerade studium av hjärtan från cyclostomer, med påvisande av en däri förekommande ny typ av kromaffina celler.
1962: Ragnar Olsson, för hans gradualavhandling ’the subcommissural organ’. Avhandlingen utgjorde en sammanfattning av sex av Olssons tidigare utgivna arbeten rörande subcommissuralorganet och den sk Reissners tråd.
1961: Stig Larsson, för hans experimentella arbeten över lokalisationen av foderupptagandets regulationsmekanismer i hypothalamus samt hans mikrokemiska undersökningar över ämnesomsättningen i olika hjärndelar, som bl. a. kommit till uttryck i hans gradualavhandling ’On the hypothalamic Organisation of the Nervous mechanism Regulating Food Intake’.
1960: Åke Franzén, för hans gradualavhandling ’Investigations into spermiogenesis and sperm morphology among invertebrates’.
1959: Sven Landgren, för hans arbeten över corticala och talamiska lokalisationen av tungans afferenta system hos katt samt för hans i samband därmed utförda undersökningar över de afferenta impulernas reception och bearbetning inom dessa områden.
1958: Tor Örvig, för hans gradualavhandling Histologic studies of Placoderms and fossil Elasmobranchs 1: The endoskeleton, with remarks on the hard tissues of lower vertebrates in general.
1957: Bengt Andersson, för hans undersökningar över lokalisationen av törstens nervösa mekanismer inom hypothalamus.
1956: Karl Georg herman Lang, för hans år 1948 utgivna monographie der Harpacticiden.
1955: Lars Gyllensten, för hans arbete Influence of Thymus and Thyroid on the postnatal growth of the Lymphatic tissue in guinea pigs.
1954: K. Å. Holm, Experimentelle Untersuchungen über die Entwicklung und Entwicklungsphysiologie des Spinnenembryos.
1953: B. V. Hanzon, Liver cell secretion under normal and pathologic conditions studied by fluorescence microscopy on living rats.
1952: K. G. Wingstrand, The structure and development of the avian pituitary.
1951: G. S. Hoffman, Studien über das Integument der Solenogastres.
1950: C. L. U. von Euler-Chelpin, Selective responses to thermal stimulation of mammalian nerves.
1949: J. A. G. Johnels, On the development and morphology of the skeleton of the head of Petromyzon.
1948: N. Å. H. Hillarp, Structure of the synapse and the peripheral innervation apparatus of the autonomic nervous system.
1947: H. I. W. Sperber, Studies on the mammalian kidney.
1946: B. A. Rexed, Contributions to the knowledge of the post-natal development of the peripheral nervous system in man.
1945: L. K. P. Silén, The anatomy of Labiostomella Gisleni Silén.
1944: V. H. Hydén, Protein metabolism in the nerve cell during growth and function.
1943: A. E. V. Jarvik, On the structure of the snout in the Crossopterygians and lower Gnathostomes in general.
1942: T. O. Caspersson, Die Eiweissvereilung in den Strukturen des Zellkerns.
1941: K. G. H. Jägersten, Zur Kenntnis der Morphologie, Entwicklung und Taxonomie der Myzostomida.
1940: G. Y. Zotterman, Touch, pain and tickling: an electrophysiological investigation on cutaneous sensory nerves.
1938: G. Säve-Söderbergh, On the morphology of Triassic Stegocephalians from Spitzbergen and the interpretation of the endocranium of the Labyrinthodontia.
1937: A. Hj. Holmgren, Studien über 24-stundenrhytmische Variationen des Darm-, Lungen- und Leberfetts.
1935: F. A. Borg, A revision of the recent Heteroporidae.
1935: C.E.F. Ask-Upmark, A revision of the recent Heteroporidae.
1934: N. F. Holmgren, On the origin of the tetrapod limb.
1933: H. J. A. Bergquist, Zur Morphologie des Zwischenhirns bei niederen Wirbeltieren.
1931: G. Gustafson, Anatomische Studien über die Polychäten-Familien Amphinomidae und Euphrosynidae.
1930: J. A. M. Runnström, Die Veränderungen der Plasmakolloide bei der Entwicklungserregung des Seeigeleies I-II.
1929: B. Hanström, Vergleichende Anatomie des Nervsystems der wirbellosen Tiere.
1928: G. F. Göthlin, Die Bewegungen und die psysiologischen Konsequenzen der Bewegungen eines zentralen optischen Nachbildes in dunklem Blickfeld bei postrotatorischer und kalorischer Reizung des Vestibularapparates.
1927: F. A. Borg, Studies on recent cyclostomatous Bryozoa.
1927: T. J. Hellman, Die Altersanatomie der menschlichen Milz.
1926: E. H. O. Stensiö, On the head of Macropetalichtyids with certain remarks on the head of hte other Arthrodires.
1925: C. H. Rendahl, Embryologische und morphologische Studien über das Zwischenhirn beim Huhn.
1924: E. G. S. Perman, Anatomiska undersökningar över hjärtnerverna hos högre däggdjur och människan.
1923: J. A. M. Runnström, Über die Entwicklung von Cucamaria frondosa und Psolus phantapus.
1922: N. F. Holmgren, zur anatomie des gehirns von myxine och zur anatomien und histologie des vorder- und zwischenhirns der knochenfische.
1921: I. Broman, Über die Entwicklung und den Bau des Extremitätenskeletts der Robben nebst Bemerkungen über die Entstehung von Hypo-und Hyperphalangie bei den Säugetieren im allgemeinen.
1919: S. I. Ingvar, Zur Phylo-und Ontogenese des Kleinhirns nebst einem Versuch zu einheithlicher Erklärung der cerebellaren Funktion und Lokalisation.
1918: S. E. Henschen, Über die Hörsphäre.
1917: N. F. Holmgren, Zur vergeichenden Anatomie des Gehirns von Polychaeten, Onychophoren, Xiphosuren, Arachniden, Crustaceen, Myriapoden und Insekten. Vorstudien zu einer Phylogenie der Arthropoden.
1916: B. G. O. Floderus, Studien in der Biologie der Skelettgewebe.
1914: Sixten Bock, Studien über Polycladen.
1912: Otto Holmqvist, Studien in der von den Nerven Trigeminus und Facialis innervierten Musculatur der Knochenfische, 1-2.
1911: N. J. T. Odhner, Nordostafrikanische Trematoden.
1909: M. Ramström, Anatomische und experimentelle Untersuchungen über die lamellösen Nervenendkörperchen im Peritoneum parietale des Menschen.
1907: J. A. Hammar, ber Gewicht, Involution und Persistenz der Thymus im Postfoetalleben des Menschen.
1906: H. T. S. Wallengren, två afhandlingar om blötdjur.
1905: C. M. Fürst, Zur Kenntniss der Histogenese und des Wachsthums der Retina.
1904: E. G. Müller, Beiträge zur Morphologie des Gefäss-systems.
1903: G. Swenander, Studien über den Bau des Schlundes und des Magens der Vögel.
1902: L. Jägerskiöld, Weitere Beiträge zur Kenntniss der Nematoden.
1901: O. Carlgren, Ostafrikanische Actinien.
1900: E. Holmgren, Zur Kenntniss der Spinalganglienzellen von Lophius piscatorius.
1900: G. Holm, två paleontologiska afhandlingar.
1899: I. Broman, Die Entwicklungsgeschichte der Gehörknöchelchen beim Menschen.
1898: P. Bergman, tillsammans med K. Bergendal, Zur Physiologie der Intercostalmuskeln.
1898: K. Bergendal, tillsammans med P. Bergman, Zur Physiologie der Intercostalmuskeln.
1897: J. A. H. Hammar, Om förekomsten af ett primärt protoplasmatiskt sammanhang mellan äggets klyfningsceller.
1896: H.T.S. Wallengren, Studier över ciliata infusorier.
1895: O. A. Andersson, Zur Kenntniss der Morphologie der Schilddrüse.
1894: O. Carlgren, Studien über nordische Actinien.
1893: A. Wirén, Studien über Solenogastres.
1892: E. Müller, Untersuchungen über den Bau der Spinalganglien.
1890: Gottfrid Adlerz, Om digestionssekretionen jämte några dermed sammanhängande fenomen hos insekter och myriopoder.
1889: David Bergendal, Über eine dritte vordere Extremität eines braunen Frosches.
1887: David Bergendal, Jemförande studier och undersökningar öfver benväfnaden.
1886: A. Wirén, Om cirkulations- och digestionsorganen hos Annelider.
1885: Charlotte Westling, Beiträge zur Kenntniss des peripherischen Nervensystems.
1885: Albertina Carlson, Beiträge zur Kenntniss der Anatomie der Schwimmvögel.
1884: W. Leche, Zur Anatomie der Beckenregion bei Insectivora.
1883: T. Tullberg, Bau und Wachsthum des Hummerpanxers und der Molluskenschalen.
1881: I. Sandström, Om en ny körtel hos menniskan och åtskilliga däggdjur.
1880: S. Henschen, Om indogasvafvelsyradt natrons afsöndring i njurarna.
1879: W. Leche, Zur Kenntniss des Milchgebisses und der Zahnhomologien bei Chiroptera.
1878: T. Tullberg, Ueber die Byssus des Mytilus edulis.
1877: H. O. Lindgren, Studier öfver däggdjursägget.
1876: E. Axel Key, tillsammans med M.G. Retzius, Studien in der Anatomie des Nervensystems und des Bindegewebes, Th. 1..
1876: M. Gustaf Retzius, tillsammans med E.A. Key, Studien in der Anatomie des Nervensystems und des Bindegewebes, Th. 1..
1875: Gustaf Eisen, Anatomien af polypslägtet Renilla.
1874: A. Stuxberg, Karcinologiska iakttagelser.
1873: Sven Lovén, Echinoideernas byggnad.
1870: J. G. H. Kineberg, Synopsis suturarum et epiphysium.
1865: F. A. Smitt, Hafsbryozoernas utveckling.
1864: T. Thorell, Två europeiska Argulider.
1861: Carl Jacob Sundevall, Insekternas extremiteter.
1860: T. Thorell, Crustaceer som lefva i arter af slägtet Ascidia.
1859: R. Bruzelius, Bidrag till kännedom om amphipodernas inre byggnad.
1858: T. Thorell, Den inre byggnaden af Actinia plumosa.
1856: Carl Jacob Sundevall, Om fiskyngels utveckling.
1855: Chr. Boech, två fysiologiska afhandlingar.
1854: F. Wahlgren, Anteckningar öfver byggnaden af ryggmärgsganglierna hos rockan.
1851: C. F. Naumann, Om byggnaden af främre extremiteten hos slägtet Vespertilio.
1850: Anders Retzius, Om rätta tydningen af sidoutskotten på rygg- och ländkotorna hos menniskan och däggdjuren.
1845: Carl Jacob Sundevall, Fogelvingens byggnad.
1841: Anders Retzius, två anatomiska afhandlingar, särskildt om upptäckten af ett slungformigt band i Sinus tarsi.
1840: Sven Lovén, Om molluskernas utveckling.