Priset utdelas årligen för forskningsarbeten inom matematik, astronomi, fysik eller kemi. Mottagaren av priset ska vara svensk medborgare.
Pristagare
2024: Anna Delin, ”för betydelsefulla bidrag till den teoretiska beskrivningen av magnetiska och kvantfenomen i nanosystem och för utveckling av kopplade spinn-gitter dynamiska simuleringar”.
2023: Daniel Strand, ”för hans nyskapande forskning avseende mekanistiskt inspirerade lösningar av klassiska problem i syntes av naturprodukter och andra funktionella molekyler”.
2022: Patrik Thunström, ”för nyskapande studier av elektronstruktursteori, speciellt avseende multikonfigurationseffekter och kvantmekanisk sammanflätning”.
2021: Anders Bergman, ”för banbrytande insatser inom dynamiska processer hos magnetiska material”.
2020: Cecilia Holmgren, ”för framstående forskning avseende slumpmäsiga kombinatoriska strukturer, speciellt olika typer av slumpträd”.
2019: Michael Björklund, ”för hans framstående matematiska tillämpningar av ergodteori och analys av gitterstrukturer”.
2018: Kimberley Dick Thelander, ”för hennes utveckling av nya kristallfaser av halvledarmaterial i nanotrådar, och förståelsen av hur dessa faser bildas samt korrelationen mellan nanotrådarnas kristallstruktur och fysikaliska egenskaper”..
2017: Kenneth Wänmark, ”för hans genombrott inom forskning kring järn-baserade sensitorer för färgämnessolceller”.
2016: Göran Johansson, ”för insatser inom kvantinformatik där han förutom teoretisk problemlösning även samverkat med experimentella grupper, vilket bland annat lett till påvisandet av den så kallade dynamiska Casimireffekten”.
2015: Anders Karlsson, ”för hans viktiga och nyskapande arbeten i ergodteori och teorin för dynamiska system med geometriska tillämpningar”.
2014: Erik Johansson, ”för hans utveckling av en banbrytande biokemi och grundläggande upptäckter i området eukaryot DNA-replikation”.
2013: Carlota Canalias, ”för att ha utvecklat nya icke-linjära optiska material och realiserat den första spegellösa optiska parametriska oscillatorn”..
2012: Maria Falkenberg Gustafsson, ”för hennes arbeten om transkriptionen av mitokondrie-DNA, speciellt konstruktionen av det första in vitro-systemet, studier av sjukdomsframkallande mutationer inom replikationsmaskineriet och relationer till åldrandet”.
2011: Volodymyr Mazorchuk, ”för hans viktiga och internationellt uppmärksammade insatser inom algebran, speciellt representationsteorin för Liealgebror”..
2010: Olof Ramström, ”för hans studier av dynamisk kombinatorisk kemi och utveckling av viktiga verktyg för selektiv organisk syntes”..
2009: Björn Davidsson, ”för hans nyorienterande och banbrytande insatser avseende kometkärnors gasutflöden, massa och topografi”.
2008: Pär Kurlberg, ”för hans arbeten inom talteorin med anknytning till matematisk fysik och dynamik, speciellt studiet av så kallat kvantkaos”.
2007: Gunilla Borgefors, ”för betydande insatser inom bildanalys med digitala metoder, innefattande såväl utvecklandet av nya metoder som specifika tillämpningar”.
2006: Per Delsing, ”för betydelsefulla upptäckter inom en-elektronik”.
2005: Jesper Sollerman, ”för hans betydelsefylla arbeten inom observationell astrofysik, speciellt rörande gammastrålningsutbrott och deras samband med supernovor”.
2005: Göran Östlind, ”för hans betydelsefulla arbeten inom observationell astrofysik, speciellt galaxbildning i det tidiga universum och i Vintergatans närhet”.
2003: Carsten Person, för ”sin tillämpning av komplexa matematiska analysmetoder på biologiska och medicinska problem”..
2002: Peter Brzezinski, ”för hans undersökningar av enzymet cytokromoxidas”.
2002: Bernt Lindström, ”för hans forskning i kombinatorik och hans pionjärarbete med att introducera detta område i Sverige”.
2001: Mikael Eriksson, ”för hans avgörande insatser för konstruktion av MAX-laboratoriets i Lund acceleratorer för synkrotronljus”.
2000: Mats Carlsson, ”för hans teoretiska arbeten inom solfysik, som har lett till ett genombrott av förståelsen för hur solens yttre atomsfär, kromosfären, upphettas”.
2000: Ariel Goobar, ”för hans insatser i det banbrytande experiment som har lyckats detektera frekvensen av avlägsna supernovor och därmed etablera ett värde för den kosmologiska konstanten som tyder på att universums expansion accelererar”.
1999: Gunnar Ingelman, ”för hans insatser när det gäller att förstå fundamental växelverkan på kvark och leptonivå”.
1998: Christer Borell, ”för hans framträdande insatser inom geometri, Brownsk rörelse och finansiell matematik”.
1997: Dag Hanstorp, ”för hans studier av negativa joner”.
1997: Hans Persson, ”för hans studier av kvantelektrodynamiska effekter hos högt laddade joner”.
1996: Conny Carlberg, ”för hans insatser inom den extrema precisionsfysiken, särskilt noggranna bestämningar av atommassor”.
1995: Stenbjörn Styring, ”för hans studier av mekanismer för elektronöverföring i fotosystem II”.
1995: Ramon Wyss, ”för hans internationellt uppmärksammade insatser för förståelse av atomkärnors beteende under extrema betingelser”.
1993: Jan Boman, ”för hans arbete inom matematisk analys speciellt radontransformation och forgetransformation”.
1993: Per Sjölin, ”för hans viktiga insatser inom matematisk analys, speciellt harmonisk analys”.
1992: Torbjörn Sjöstrand, ”för hans grundläggande studier av hur komplicerade sluttillstånd utvecklas ur elementära kollisionsprocesser mellan elementarpartiklar”.
1991: Lars E.B. Johansson, ”för hans insatser inom kortvågig radioastronomi för studier av interstellära molekyler”.
1991: Bo Thidé, ”för den exeptionella upptäckten av simulerad elektromagnetisk strålning från jonosfären och utnyttjandet av denna för studier av rymdplasma”.
1990: Michael Benedicks, ”för hans arbete om iteration av avbildningar”.
1990: Peter Sjögren, ”för hans studier i harmonisk analys och potentialteori, speciellt i symmetriska rum”.
1989: Ulf Wahlgren, ”för hans kvantmekaniska undersökningar av kemiska, intressanta modellsystem speciellt komplex av övergångsmetaller”.
1989: Lindblad, Göran, ”för hans teoretiska stuier av irreversibla processer i kvantmekaniska system”.
1988: Siv Osterman-Golkar, ”för hennes idérika insatser inom miljötoxikologisk forskning vid Stockholms universitet, främst reaktionskinetisk karaktärisering av kemiska mutagener och carcinogener samt därpå grundade metoder för kemisk dosimetri och riskuppskattning”.
1987: Bo Berndtsson, ”för hans arbeten om analytiska funktioner av flera komplexa variabler och deras integralrepresentationer”.
1986: Åke Hjalmarsson, ”för hans insatser inom den molekylära astrofysiken”.
1985: Stig Åsbring, ”för hans ingående kristallografiska studier av koordinations- och bindningsförhållanden, valensfördelning och mekanismer vid fasomvandlingar hos övergångselementoxider”.
1984: Hans Rickman, ”för hans betydelsefulla och metodiskt eleganta undersökningar av kometernas ursprung, uppbyggnad och utveckling”.
1983: Clas Löfwall, ”för stora insatser i algebran, speciellt differentiell graderad algebra och lokal algebra”.
1982: Lennart Nordh, tillsammans med Göran Olofsson, ”för deras banbrytande insatser inom infrarödastronomin”.
1982: Göran Olofsson, tillsammans med Lennart Nordh, ”för deras banbrytande insatser inom infrarödastronomin”.
1981: Lennart Kenne, ”för hans strukturutredningar av immunologiskt viktiga bakteriepolysackarider”.
1980: John Rundgren, tillsammans med Göran Malmström, ”för deras beräkningar över LEED (Low Energy Electron Diffraction) vid metall-lristallytor, som visat existensen av resonans-nivåer av ”RYDBERG-form”.
1980: Göran Malmström, tillsammans med John Rundgren, ”för deras beräkningar över LEED (Low Energy Electron Diffraction) vid metall-lristallytor, som visat existensen av resonans-nivåer av RYDBERG-form”.
1979: Björn Dahlberg, ”för hans arbeten om harmoniska funktioner i Lipschitzområden”.
1978: Stig Andersson, ”för framstående experimentella insatser inom ytfysiken”.
1977: Kjell-Ove Widman, ”för hans samlade produktion om existens och regularitet av lösningar till viktiga differentialekvationsproblem”.
1976: Albin Lagerkvist, ”för hans forskning rörande tvåatomiga molekylers spektroskopi”.
1975: Torbjörn Wermark, ”för hans tillämpning av isotoptekniska metoder på miljöproblem, orsakade av tunga metaller, särskilt kvicksilver och kadmium”.
1974: Jan Stenflo, ”för hans solfysiska studier, särskilt beträffande solens magnetfält”.
1973: Per Enflo, ”som belöning för hans lösning av Banach’s basproblem”.
1972: Hans Ryde, ”för hans arbeten som lett till upptäckten av fasövergångar, fasomvandlingar, i själva atomkärnan, den s k nukleära Meissner-effekten”.
1971: Salo Gronowitz, ”för hans i ’Arkiv för Kemi’ publicerade arbeten över heterocykliska föreningars kemi”.
1970: Holmberg, ”för hans betydelsefulla undersökningar om galaxernas utveckling bl a framlagda i ’A study of external galaxies’, ’Arkiv för Astronomi’ 1964”.
1969: Einar Lindholm, ”för den serie av molekylstötsamarbeten som han initierat och lett, ägnad jonisation av enkla molekyler genom elektronbyte och efterföljande jonsönderfall”.
1968: Öhman, ”för hans idérika och av elegant instrumentkonst präglade astrofysikaliska arbeten, särskilt på solforskningens område”.
1967: Hilding Slätis, ”för hans betaspektroskopiska arbeten, speciellt ’Acceleration of electrons in the semicircular photographic recording beta-ray spectrograph’”.
1966: Krister Kristiansson, ”för hans arbeten över kosmisk strålning”.
1965: Carl Bernard Frankenhaeuser, ”såsom belöning för hans arbeten avseende nervimpulsregistrering med avancerad elektronisk teknik enligt den s k ’voltage-clamp’-tekniken och den teori med kvantitativ fysikalisk tolkning av de registrerade förloppen under nervimpulsen såsom betingade av.
1964: Maire Jaarma, ”för en undersökning av ett sackarossyntetiserande enzym i potatisknölar”.
1964: Arnold Lundén, ”för undersökning av zonfasomvandling i fasta salter”.
1963: Olof Hanner, ”för hans vetenskapliga arbeten inom området topologi (delvis publicerade i ’Arkiv för matematik’)”.
1962: Bo Lehnert, ”för hans forskarinsatser inom magnethydrodynamiken och dess tillämpningar inom plasmafysiken, vilka bl.a. redovisats i en serie arbeten i ’Arkiv för fysik’ från 1952 t.o.m. 1961-62”.
1961: K. Myrbäck, ”för hans banbrytande arbeten inom enzymkemins område” [Herr Myrbäck deltog inte i detta ärendets behandling].
1960: Sixten Abrahamsson, ”för dennes arbeten över kristallstrukturerna hos fettsyror med långa, grenade kedjor”.
1960: Christer Lech, för gradualavhandlingen ”Three papers connected with algebraic geometry”.
1959: Gunnar Erlandsson, ”för mikrovågspektrometiska undersökningar över molekylers byggnad”.
1959: Inga Fischer-Hjalmars, för kvantteoretiska studier över molekylers byggnad.
1958: Per Olof Fröman, för hans avhandling ”Alpha Decay of Deformed Nuclei”.
1957: Gunnar Larsson-Leander, för hans spektralanalytiska och fotometriska arbeten över Nova DK Lacertae (1950) samt förmörkelsevariabeln 31 Cygni publicerade i Stockholms observatorium annaler Bd 17 och 18.
1956: Anders Reiz, för hans i Vetenskapsakademiens Handlingar (IV) Bd 2. nr 5 publicerade avhandling ”Meridian Observations of Faint AG Stars”.
1955: Bengt Kleman, för hans i ”Arkiv för fysik” publicerade bandspektroskopiska undersökningar.
1953: Hans Rådström, för hans i ”Arkiv för matematik” publicerade avhandling ’Convexity and norm of topological groups’.
1952: Anders Byström, som belöning för hans i ”Arkiv för kemi” publicerade arbeten rörande alkaliantimonfluoriders byggnad.
1946: Karl Gustav Malmfors, som belöning för dennes i ”Arkiv för matematik, astronomi och fysik” Band 32 Häfte 3 publicerade avhandling ”Determination of the Orbits of the Field of a Magnetic Dipole with Applications to the Theory of the Diurnal Variations of Cosmic Radiation”.
1944: Åke Pleijel, för dennes i akademiens skrifter publicerade matematiska avhandlingar.
1942: Jöran Ramberg, för hans i Stockholms observatoriums annaler publicerade gradualavhandling: “A Spectrophotometric Study of the Central Parts of the Regions of the Hyades and Praesepe”.
1941: Per J. M. Ohlin, för hans i ”Arkiv för matematik, astronomi och fysik” publicerade avhandling ”Determination of h/e from the Short Wave-Length Limit of the Continuous X-Ray Spectrum”.
1931: Ragnar Nilsson, i egenskap av författare till den i ”Arkiv för kemi, mineralogi och geologi” år 1930 publicerade avhandlingen ”Studien über den enzymatischen Kohlenhydratabbau”.
1926: Gustaf Hellsing, med anledning av hans i ”Arkiv för kemi, mineralogi och geologi” publicerade avhandlingar angående svensk skifferoljas sammansättning och bildningssätt.
1926: E. Hogner, med föranledande av hans i ”Arkiv för matematik, astronomi och fysik” publicerade avhandlingar angående svallvågor efter skepp.
1920: H. E. Hamberg, ”såsom belöning för hans vetenskapliga arbeten, enkannerligen avhandlingarna ’Storleken av temperaturens dagliga variationer på den skandinaviska halvön’, ’Åskdagarnas frekvens i Sverige 1730-1915.’ och ’Fréquence de la gréle en Suéde 1865-1917.’”.
1916: Håkan Sandqvist, som belöning för avhandlingen ”Eine hochvisköse, lichtempfindliche Wasserlösung zweier starken Säuren”.
1904: C. Benedicks, Elektriska ledningsmotståndet hos stål och rent järn.
1903: H. von Koch, Applications nouvelles de la fonction exponentielle.
1902: H. Petrini, arbeten i potentialteori.
1901: O. Widman, fyra kemiska afhandlingar.
1900: H. H Hildebrandsson, Quelques recherches sur les centres d´action de l´atmosphére.
1898: K. Bohlin, Formeln und Tafeln zur gruppenweise Berechnung der allgemeinen Störungen benachbarter Planeten.
1898: V. Carlheim-Gyllensköld, Sur la forme analytique de l´attraction magnétique de la terre, exprimée en fonction de temps.
1895: H. G. Söderbaum, tillsammans med P. W. Abenius, för [dennes] inlägg i den kemiska vetenskapen genom upptäckten af formoiner och tetraketoner, studiet af deras reaktionsförhållanden och uppvisande af tautomera omlagringar inom formoinmolekylen.
1895: P. W. Abenius, tillsammans med H. G. Söderbaum, för [dennes] inlägg i den kemiska vetenskapen genom upptäckten af formoiner och tetraketoner, studiet af deras reaktionsförhållanden och uppvisande af tautomera omlagringar inom formoinmolekylen.