Priset utdelas årligen som belöning för arbete i någon av de tekniska, ekonomiska eller statistiska vetenskaperna. Priset utdelas enligt ett rullande schema där utdelning sker inom tekniska vetenskaper år ett och inom ekonomiska eller statistiska vetenskaper år två och tre.
Pristagare
2023: Davide Cipullo, ”för hans avhandling ‘Political Careers, Government Stability and Electoral Cycles’”.
2021: Jonas Cederlöf, ”för hans avhandling ‘Job Loss: Consequences and Labor Market Policy’”.
2020: Jonna Olsson, ”för avhandlingen ‘Work, Wealth and Well-being’ där hon genomför både avancerade och relevanta analyser av makroekonomiska effekter av strukturella förändringar på hushållsnivå”.
2019: Kasper Moth-Poulsen, ”för sin innovativa forskning kring molekylär elektronik och nanomaterial med inriktning mot framtidens energisystem”.
2017: Sebastian Axbard, ”för att i avhandlingen ‘Crime, Corruption and Development’ ha genomfört kreativa och självständiga analyser av brottslighet i en utvecklingskontext”.
2016: Thomas Schön, ”för väsentliga bidrag till olinjär identifiering och partikelfilter”.
2015: Anna Tyllström, ”för hennes framstående avhandling i företagsekonomi, ‘Legitimacy for Sale: Constructing a Market for PR Consultancy’”.
2013: Daniel Aili, ”för hans utveckling och studier av metoder för att bygga hybrida nanomaterial och applikationer inom regenerativ medicin, diagonostik och läkemedelsdosering”.
2012: Andreas Mueller, ”för sin forskning om arbetslöshetens sammansättning”.
2011: David Yanagizawa Drott, ”för hans analys av de kausala effekterna av propaganda i konfliktsituationer”.
2010: Per Rudquist, ”för hans epokgörande bidrag till förståelsen av polära effekter och polaritet i vätskekristaller (LCD), speciellt för upptäckten av de ortokoniska antiferroelektriska materialen, av stor betydelse för moderna bildskärmar”.
2009: Robert Östling, ”för hans analys av strategisk interaktion mellan begränsat rationella aktörer”.
2008: Mika Meitz, ”för hans doktorsavhandling ‘Five contributions to econometric theory and the econometrics of ultra-high-frequency data’”.
2007: Peter Unsbo, ”för hans tvärvetenskapliga forskning, utveckling och utbildningsinsatser som skapat ny kunskap och nya metoder att förbättra synen för människor med nedsatt ögonfunktion”.
2006: Bård Harstad, ”för hans avhandling ‘Organizing cooperation’”.
2005: Jesper Stage, ”för hans avhandling ‘Mixing Oil and Water’”.
2004: Fredrik Gustafsson, ”för framstående teknikvetenskaplig forskning med stor relevans för industriella tillämpningar”.
2003: Anne-Sophie Crepin, ”för hennes avhandling ‘Tackling the economics of ecosystems’”.
2000: Fan Yang Jonsson (Wallentin), ”som belöning för hennes avhandling ‘Non-Linear Structural Equation Models: Simulation Studies of the Kenny-Judd Model’”.
1998: Kjell Carlsson, ”för hans insatser inom laser- och datorbaserad flourescensmikroskopi med tillämpning inom biomedicin”.
1997: Kenneth Carling, ”för hans avhandling ‘Unemployment Duration and Attrition’”.
1996: Fredrik Andersson, ”för hans avhandling ‘Essays in the Economics of Asymmetric information’”.
1995: Tor Kihlman, ”för hans bestående insats för ett viktigt och i många avseenden eftersatt område inom miljöforskning och miljöförbättring där hans kunskap, initiativ och förmåga att sammanställa väsentligheter har dokumenterats”.
1994: Paul Söderlind, ”för doktorsavhandlingen ‘Essays in Exchange Rates, Business Cycles and Growth’”.
1993: Thomas Aronsson, ”för hans avhandling ‘The Short-run Supply of Roundwood under Nonlinear Income Taxation’”.
1992: Ann-Christine Albertsson, ”för hennes forskningsarbete beträffande flytspacklets innehåll av proteiner som orsak till ‘sjunka hus-syndromet’”.
1991: Hans Wijkander, ”för hans arbete Indirect Corrections and Disequilibrium Pricing: Studies in Second-Best policies”.
1990: Nils Gottfries, ”för hans arbete Essays on Price Determination and Expectations”.
1989: Claes-Göran Granqvist, ”för hans mycket uppmärksammade arbeten på optiska egenskaper hos tunna multipelskikt”.
1988: Jonas Agell, ”för hans doktorsavhandling ‘The Effects of Capital Taxation’”.
1987: Rolf Ohlsson, ”för hans arbete ’Högre utbildning och demografisk förändring’”.
1986: Gert Nilsson, ”för hans betydelsefulla insatser inom diagnostisk metodutveckling och medicinsk apparatteknik”.
1985: Henrik Horn av Rantzien, ”för avhandlingen ’Imperfect Competition in Models of Wage Formation and International Trade’”.
1984: Gianpaolo Scalia-Tomba, ”för hans doktrosavhanling ’Extensions of the Reed-Frost Process’”.
1983: Johan Liljecrants, ”för hans insatser i datoriserad analys och syntes av tal samt utveckling av modeller av talorganen”.
1982: Mats Persson, ”för hans avhandling ’Inflationary Expectations and the Natural Rate Hypothesis’”.
1981: Jan Owen Jansson, ”för hans doktorsavhandling ’Transport System Optimization and Pricing’”.
1980: Nils Abrahamson, ”för hans banbrytande insatser inom den tillämpade holografin”.
1979: Dag Sörbom, ”för hans insatser inom den statistiska metodiken vid analys av data och vid populationsjämförelser samt för hans stora arbete med generellt användbara datorprogram för analys av kausala relationsmodeller inom samhällsvetenskaperna”.
1978: Claes-Henric Siven, ”för hans avhandling ’A Study of the Theory of Inflation and Unemployment’”.
1977: Bengt Hedström, ”för utarbetandet av en ny torkmetod för pappersmassa (ångflingtork)”.
1976: Ejnar Lyttkens, ”för hans bidrag till multivariat analys samt till estimation och testning av ekonometriska modeller”.
1975: Karl-Göran Mäler, ”för hans arbete ’Environmental Economics Theoretical Inquiry’”.
1974: Ragnar Ryhage, ”för hans insatser till utveckling av den masspektrometriska och gaskromatografiska analystekniken”.
1973: Wold, ”för hans pionjärinsatser rörande metodutveckling inom den ekonometriska vetenskapen”.
1972: Lars Wohlin, ”för hans arbete ‘Skogsindustriens strukturomvandling och expansionsmöjligheter’”.
1971: Gunnar Hägg, ”för hans magistrala verk: ‘General and Inorganic Chemistry’”.
1970: Karl Gustav Jöreskog, ”för hans utveckling av numeriska metoder i multivariat statistisk analys, innefattande faktoranalys samt allmännare kunskapsmodeller med matrisspecifikation av medelvärden, varianser och kovarianser”.
1969: Gunnar Myrdal, ”med hänsyn till det utomordentliga stora arbete över Östasien som han publicerat 1968, ett arbete som bildar slutscenen på de omfattande forskningar han utfört under det senaste decenniet”.
1968: Bertil Agdur, ”för hans undersökningar över mikrovågor i elektriska plasmor med tillämpningar för mätning av egenskaperna särskilt hos högtemperaturplasmor”.
1967: Cramér, ”för hans nya, grundläggande insatser inom den statistiska vetenskapen under senare år, framlagda i monografien ‘Stationary and related stochastic processes’ publicerad 1967 tillsammans med M R Leadbetter”.
1966: Sven-Erik Johansson, ”för hans monografi ‘Skatt, investering, värdering’”.
1965: Olof Samuelsson, ”för hans monografi ‘Ion exchange separations in analytical chemistry’”.
1964: Assar Lindeck, ”för hans år 1963 publicerade doktorsavhandling: ‘A study in monetary analysis’”.
1963: Lennart Holm, ”för hans centrala insatser inom byggnadsforskningen, som framför allt givit viktiga resultat på bostadsbyggandets område, och som dokumenterats i ett flertal bostadssociologiska arbeten, allt ifrån doktorsavhandlingen ‘Familj och bostad’”.
1962: Ulf Grenander, ”för hans i ‘Arkiv för Matematik’ tryckta arbeten över Stochastiska grupper”.
1961: Ragnar Bentzel, ”för hans studier i svenska konsumtionsutvecklingen, särskilt för hans monografi ‘Konsumtionen i Sverige 1931-65’”.
1960: Willy Stoffregen, ”för förtjänstfulla insatser i den svenska jonosfärforskningen, särskilt under det geofysiska året […] särskilt Stoffregens arbete för utveckling och konstruktion av en ‘All-sky Camera’”.
1959: Tord Palander, för dennes år 1957 från trycket utgivna arbete: ‘Värdebeständighet. Ett problem vid sparande, livförsäkringar och pensioner’.
1958: Helmer Gustavson, som författare till tvenne år 1956 utkomna monografier (Academic Press, New York) nämligen ‘The Chemistry and Reactivity of Collagen’ och ‘The Chemistry of Tanning Processes’.
1957: Ingvar Svennilson, för arbetet ’Growth and Stagnation in the European Economy’.
1956: Olle Wernholm, för hans konstruktion av acceleratorer.
1955: Bent Hansen, A study in the theory of inflation.
1954: H. O. A. Wold, Demand analysis, a study in economics.
1953: L. Dreyfus, för hans banbrytande arbeten rörande högspänningsproblem.
1952: E. V. H. Dahmén, Svensk industriell företagarverksamhet. Kausalanalys av den industriella utvecklingen 1919-1939.
1951: T. W. Gårdlund, för industrihistoriskt författarskap, särskilt för hans arbete ‘Svensk industrifinansiering under genombrottskedet 1830-1913’.
1950: E. F. Heckscher, Sveriges ekonomiska historia från Gustaf Vasa.
1949: N. B. Hast, för hans elektronmikroskopiska undersökningar över lerors strukturer.
1948: E. F. Lundberg, för de av honom författade konjukturöversikterna och därmed sammanhängande utredningar.
1947: A. U. Lamm, The Transductor.
1946: E. F. Söderlund, Stockholms hantverkarklass 1720-1772, sociala och ekonomiska förhållanden.
1945: J. H. Åkerman, Ekonomisk teori, I-II.
1944: F. Ljungström, för hans metod att på elektrisk väg utvinna olja ur skiffrar.
1943: E. R. Lindahl, Studies in the theory of money and capital.
1942: V. Hammar, för hans snillrika och djärva konstruktioner inom krigsmaterialområdet.
1941: E. HJ. W. Weibull, A statistical theory of the strength of materials samt The phenomenon of rupture in solids.
1939: P. Jacobsson, för hans förtjänster om ekonomiskt utredningsarbete, särskilt genom bidrag till internationella bankens årsrapporter.
1938: P. E. Wretblad, Svenska metallografförbundets hårdhetshandbok.
1936: B. M. S. Kalling, för hans framställning av samt kemiska och metallografiska undersökningar å rostfria och syrafasta stål av känd sammansättning.
1935: L. Högbom, Mineral production. A study in trend and geographical displacement.
1934: B. G. Ohlin, Interregional and international trade.
1933: G. A. Montgomery, Industrialismens genombrott i Sverige. En översikt av Sveriges ekonomiska historia under det senaste århundradet.
1932: G. V. Phragmén, Termodynamik. En kort lärobok med tillämpningar på metallurgiska problem.
1931: R. Arpi, Härdbrottsundersökning såsom kvalitetsprovningsmetod för verktygsstål.
1930: K. G. Myrdal, Prisbildningsproblemet och föränderligheten.
1929: A. G. E. Hultgren, A metallographic study of tungsten steel.
1928: P. H. Henriques, för hans skildringar ur k tekniska högskolans historia.
1927: H. M. O. Nelson, Nordamerika, natur, bygd och svenskbygd.
1924: E. W. Dahlgren, Louis de Geer 1587-1652, hans liv och verk.
1923: Eli F. Heckscher, Kontinentalsystemet. Den stora handelsspärren för 100 år sedan. En ekonomisk-historisk studie.
1922: F. W. Jonson, Transportkostnader vid järnvägar och vattenvägar.
1920: G A:son Bagge, Arbetslönernas bestämmande genom sammanslutningar.
1919: C.A.F. Benedicks, Bidrag till kännedomen om elektricitetsledningen i metaller och legeringar.
1918: C.G. Cassel, Dyrtid och sedelöverflöd.
1916: O. G. Näslund, Flottningsmaterial och flottningsbyggnader.
1915: K. Sondén, Anteckningar rörande svenska vattendrag.
1914: N. Wohlin, Den svenska jordstyckningspolitiken.
1913: E. F. K. Sommarin, Vår ekonomi och politik.
1912: B. D. Enlund, Metod att genom elektriska motståndsmätningar pröfva och klissificera stål och järn.
1910: N. Wohlin, Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900.
1909: Joseph Müller, Fattigvården i Stockholm från äldre till nyare tid.
1908: C. E. Johansson, framställning af normalmått.
1906: G. Sundbärg, Statiska öfversiktstabeller från olika länder.
1905: Lilli Zickerman, arbete på den svenska hemslöjdens höjande.
1903: J. A. Brinell, arbeten rörande järnets och stålets egenskaper i fysikaliskt-kemiskt hänseende.