Vikten av biologisk mångfald lyfts i ny skrift

Egentligen finns det två anledningar till att Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, tycker att det känns extra angeläget att sprida kunskap om biologisk mångfald just nu.

– Klimatfrågan har fått väldigt stor uppmärksamhet på senare tid medan den biologiska mångfalden har hamnat lite i skymundan trots att de två frågorna är intimt förknippade med varandra. Den biologiska mångfalden hotas i hög grad av klimatförändringarna, säger hon.

Samtidigt känns det viktigt att få berätta om de stora kliv framåt som forskningen tagit på senare år.

– Med hjälp av DNA-sekvenseringstekniken kan vi idag studera sådant som är osynligt för blotta ögat. Genom att extrahera DNA har vi fått ett mått också på den mikroskopiska mångfalden och en bättre förståelse för hur många vanliga arter är uppdelade i olika lokala bestånd.

En vanlig missuppfattning är att biologisk mångfald bara handlar om vackra blommor och exotiska djur. Men det är så mycket mer än så. Kerstin Johannesson talar gärna om ”den dolda biologiska mångfalden” i form av mikrober, och om variationen inom arter som är minst lika viktig att bevara. Ett exempel är torsken i Östersjön som har anpassat sig till miljön just där.

– Det hjälper ju inte oss att det finns torsk i andra hav om torsken i Östersjön dör ut, säger hon.

Vetenskapen säger – om biologisk mångfald och evolution är framtagen av en grupp bestående av ledamöter från Vetenskapsakademien och andra experter inom området. Författarna försöker bland annat förklara varför det är så viktigt att bevara de olika arter vi har runtomkring oss. De menar att det dels är ett moraliskt och etiskt ansvar vi människor har, dels finns det en mycket stor praktisk nytta.

– Naturen klarar sig utan biologisk mångfald. Det har hänt flera gånger förut att ett stort antal arter dött ut i samband med katastrofer som asteroidnedslag eller omfattande vulkanutbrott, och naturen återhämtar sig igen. Det är vi människor som drar det kortaste strået. Vi är väldigt beroende av det den biologiska mångfalden ger oss, säger Kerstin Johannesson.

Det handlar bland annat om vår matförsörjning, men även möjligheten att utveckla nya läkemedel och tillgång till gener som bland annat används inom växtförädlingen. En framtid utan den rikedom av arter vi har idag är inget kul scenario, enligt Kerstin som även ger exempel på särskilt anpassningsbara arter som har lättare att överleva än andra: gnagare, fästingar, vissa parasiter…

I dagsläget är uppskattningsvis cirka 1 miljon av de 9 miljoner arter som finns på jorden utrotningshotade. För att stoppa den utvecklingen på kort sikt måste stora områden skyddas. På lite längre sikt hoppas Kerstin på en långsiktigt hållbar förvaltning av alla bestånd överallt.

Och vi behöver hjälpas åt. Det kan handla om enkla saker som att anlägga en äng vid sommarstugan. Men också om något mycket svårare, att förändra vårt sätt att leva i grunden för att hejda den globala uppvärmningen.

– Vi människor behöver fundera över våra egna liv och våra egna val. Var och en av oss måste ta vårt ansvar, för utan vårt stöd kommer politikerna inte att våga göra något.