Vid den ordinarie sammankomsten den 11 september valdes William Agace, Lunds universitet, in i klassen för medicinska vetenskaper. Marie Cronqvist, Lunds universitet och Folke Tersman, Uppsala universitet valdes in i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap.
Klassen för medicinska vetenskaper
William Agace är professor i immunologi vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet. Han är en världsledande forskare inom det som kallas mukosaimmunologi, slemhinnornas immunsystem. Det handlar om det största immunsystemet i kroppen med en avgörande betydelse för immunförsvaret mot infektioner i bland annat tarmkanalen.
William Agace har specialiserat sig på att studera tarmens immunförsvar och vilka mekanismer som styr detta. Han har även kartlagt de förändringar som sker i immunförsvaret i samband med inflammatoriska tarmsjukdomar. För sin forskning har han bland annat belönats med Göran Gustafssonpriset i medicin 2010.
På senare år har hans forskargrupp gjort flera nyskapande studier genom att identifiera de nyckelroller som olika typer av dendritiska celler spelar i vårt immunförsvar. Det handlar om hur dessa celler påverkar det adaptiva slemhinneförsvaret och aktiverar detta.
Hans nuvarande fokus är att fördjupa vår kunskap om den roll de dendritiska cellerna spelar vid inflammation och infektion. Men även hur denna process påverkas av så kallade mesenchymala stromaceller – en annan celltyp som bland annat bidrar till att bygga upp olika vävnaders struktur.
William Agace vid Lunds universitet
Klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap
Marie Cronqvist är docent i historia och lektor i journalistik och mediehistoria vid Institutionen för kommunikation och medier, Lunds universitet. Hennes forskning kretsar kring svensk och europeisk efterkrigshistoria, kalla krigets kultur, propaganda och civilt försvar, litterär journalistik och vetenskapsjournalistik, samt transnationell radio och television. Olika forskningsprojekt har bland annat behandlat 1950- och 1960-talens svenska civilförsvarsinformation och televisionssamarbetet mellan Sverige och DDR under 1970- och 1980-talen. Just nu har hon startat upp ett vetenskapshistoriskt projekt om hur kunskap om medier och medieeffekter formades i gränslandet mellan medieindustri, akademi och psykologiskt försvar under efterkrigstiden.
Cronqvist har varit gästforskare i Tyskland, Storbritannien, Italien och Australien och hon är koordinator för det europeiska forskarnätverket Entangled Media Histories (EMHIS). Hon har varit redaktör för ett antal forskarantologier samt årsboksredaktör vid Riksbankens Jubileumsfond, och har breda pedagogiska och tvärvetenskapliga intressen vid sidan om ett stort engagemang för samverkansfrågor. 2014 var hon med och startade upp Humtank, den nationella tankesmedjan för humaniora, och för närvarande är hon biträdande verksamhetsledare för nystartade LU Futura, en vetenskaplig tankesmedja för framtidsfrågor vid Lunds universitet.
Marie Cronqvist vid Lunds universitet
Folke Tersman är professor och innehavare av lärostolen i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskning behandlar främst frågor om moraliska föreställningars status och funktion.
2006 kom boken Moral Disagreement där Tersman diskuterar vilken relevans förekomsten av värderingsskillnader, inom och mellan kulturer, har för frågor om moralens objektivitet. I likhet med en av sina företrädare i Uppsala, Axel Hägerström, försvarar han tanken att det inte finns objektiva värdefakta i kraft av vilka moraliska föreställningar kan vara sanna. Tersman utvecklar och fördjupar tankegångar från boken i flera senare publikationer, bland annat i A New Route from Moral Disagreement to Moral Skepticism (tillsammans med Olle Risberg) som publicerades i Journal of the American Philosophical Association våren 2019.
Förutom ett flertal fackfilosofiska arbeten på engelska har Tersman också skrivit en rad populärvetenskapliga böcker på svenska. Den senaste, Tillsammans. En filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat, diskuterar bland annat vårt ansvar som individer för att möta klimathotet samt behovet av effektiva överstatliga politiska institutioner.
Tersman är sedan tidigare ledamot i Academia Europaea samt i Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala.