Andrew Knoll har tecknat en bild av livets första tre miljarder år på jorden genom att studera mikrofossil och använda innovativa metoder för att belysa deras biokemiska evolution. För hans insatser tilldelar Kungl. Vetenskapsakademien honom nu 2022 års Crafoordpris i geovetenskaper på sex miljoner svenska kronor.
Andrew Knoll, professor i naturhistoria vid Harvard University, USA, får årets Crafoordpris i geovetenskaper ”för grundläggande bidrag till vår förståelse av livets första tre miljarder år på jorden och samspelet mellan liv och den fysiska miljön genom tiderna”.
I flera miljarder år var jorden en ogästvänlig plats där gaser som metan och ammoniak fyllde atmosfären. Här fanns encelliga organismer som i första hand livnärde sig på den kemiska energin i omgivningen. Ett avgörande framsteg skedde när fotosyntetiserande cyanobakterier utvecklades i världshaven. De omvandlade koldioxid och vatten med hjälp av solljus till biomassa och fritt syre. Med tiden uppstod en mångfald av arter och världen blev en grönare och mer syrerik plats.
Men hur gick det egentligen till och hur förändrades livet på jorden under de första tre miljarder åren? De frågeställningarna har Andrew Knoll angripit på ett övertygande sätt. Han har kombinerat och utvecklat nya geologiska, biologiska och kemiska analysmetoder som i dag används brett av forskare världen över. Med dess hjälp har han sedan åldersbestämt lager i berggrunden och studerat mycket tidiga, och mikroskopiskt små fossil, av encelliga och flercelliga organismer.
– Andrew Knoll är en oerhört mångsidig forskare som lärt upp och inspirerat många av de yngre inom sitt fält och hans efterföljare har ytterligare ökat vår kännedom om hur livet utvecklades på jorden, berättar Stefan Bengtson, ledamot av Vetenskapsakademiens klass för geovetenskaper.
Andrew Knoll är också en av de forskare som presenterat en trovärdig förklaring till det tredje stora massutdöendet som inträffade för 252 miljoner år sedan. Då försvann över 90 procent av alla arter i havet och 70 procent av de landlevande djuren. Orsaken antas vara att vulkaner i Sibirien spydde ut enorma mängder koldioxid i atmosfären, viket ledde till förgiftade livsmiljöer och en höjning av jordens medeltemperatur. Han har dessutom beskrivit hur livet återvände efter katastrofen i form av bland annat nya arter av djur och växter.
– Jag föddes nyfiken och har alltid tyckt att själva upptäckten är belöning nog för den nyfikenheten. Att få ta emot Crafoordpriset är långt över förväntan och det gör mig både ödmjuk och mycket tacksam, kommenterar Andrew Knoll själv utmärkelsen.
FAKTA Om priset
Crafoordpriset är ett av de stora internationella vetenskapliga priserna och delas ut i samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen i Lund. Akademien ansvarar för att utse pristagare. Ämnesområdena är valda för att komplettera Nobelpriset, och växlar varje år mellan matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper och polyartrit. Årets pristagare i geovetenskaper får sex miljoner svenska kronor.
Priset kommer att delas ut under Crafoord Days i Lund 25-27 april då det även arrangeras prisföreläsning och symposium i geovetenskap.
Om pristagaren
Andrew H. Knoll är född 23 april 1951 i West Reading, USA, och blev fil.dr i geologi vid Harvard University 1977. Han är i dagsläget Fisher Professor of Natural History vid Department of Earth and Planetary Sciences, Harvard University, Cambridge, Massachusetts, USA. Han ingår sedan 20 år tillbaka även i det team av forskare som hjälper NASA att analysera geologiska fynd i form av data och bilder från planeten Mars.
KONTAKT
Sakkunniga
Stefan Bengtson, professor emeritus i paleozoologi
stefan.bengtson@nrm.se
070-811 61 86
Vivi Vajda, professor i paleontologi och forskningschef vid Naturhistoriska riksmuseet
vivi.vajda@nrm.se
076-867 50 62
Daniel Conley, professor i biogeokemi
daniel.conley@geol.lu.se
070-749 43 41
Press
Eva Nevelius, pressansvarig vid Vetenskapsakademien
eva.nevelius@kva.se
070-878 67 63
