Stjärnor och partipolitik intresserar nya ledamöter

Kungl. Vetenskapsakademien har valt in tre nya svenska ledamöter, en astronom som studerat stjärnornas egenskaper, en fysiker som bland annat forskar om hur det går till när regn bildas i moln, och en statsvetare med ett stort intresse för partipolitik.

Klassen för astronomi och rymdvetenskap

Svensk ledamot

Paul Barklem. Foto: Mikael Wallerstedt

Paul Barklem, är professor i astronomi vid Uppsala universitet men har en bakgrund från Australien där han bland annat doktorerat vid University of Queensland. Han studerar stjärnorna och ägnar sig åt det som kallas stjärnspektroskopi. Med hjälp av ljuset från stjärnorna försöker han mäta deras egenskaper, bland annat vilka grundämnen de består av. Informationen kommer till användning brett inom astrofysiken, till exempel när man vill försöka förstå hur hela galaxer, stjärnor och planeter uppkommit. Men också hur alla grundämnen ursprungligen har kommit till.

Han har bland annat gjort stora insatser för att förbättra data för atomer och molekyler som har lett till att modelleringen av stjärnspektra och stjärnatmosfärer blivit avsevärt mycket mer realistisk.  Detta arbete gör det möjligt att tolka observationer med högre noggrannhet vilket bidragit till ny förståelse av solens kemiska sammansättning, grundämnenas uppkomst och Vintergatans utveckling.

Paul Barklem, professor i astronomi, Uppsala universitet

Klassen för fysik

Svensk ledamot

Bernhard Mehlig. Foto: Malin Arnesson

Bernhard Mehlig är professor i komplexa system vid Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om att beskriva dynamiken i komplexa system. Spännvidden är stor och det har bland annat rört sig om hur små vattendroppar  kastas runt i turbulenta moln och växer eller krymper i storlek. Det är en viktig fråga eftersom dropparnas storleksfördelning påverkar hur molnet absorberar solens strålning.

Bernhard Mehlig kommer ursprungligen från Tyskland och har haft samarbete både med svenska och utländska experimentalister, inklusive fysiker, men faktiskt även marinbiologer. Sedan början av 2000-talet undervisar han även i maskininlärning vid Göteborgs universitet, ett ämne som väckt allt större intresse sedan några år tillbaka.

Bernhard Mehlig, professor i komplexa system, Göteborgs universitet

Klassen för samhällsvetenskaper

Svensk ledamot

Jan Teorell. Foto: Rickard Kihlström/Stockholms universitet

Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hans forskningsintressen inkluderar bland annat partipolitik, demokratisering och statsbildning.  I sin doktorsavhandling jämförde han beslutsprocessen i Sveriges då största partier, Socialdemokraterna och Moderaterna. Han har även jämfört politiskt deltagande i Sverige och i Ryssland samt korruption och statsbildning globalt och historiskt i Sverige och i USA.

Jan Teorell har dessutom gjort stora insatser genom att samla in data och tillgängliggöra viktiga databaser inom statsvetenskap. Han ledde bland annat skapandet av Quality of Government Dataset, en databas som fick stort genomslag internationellt. Han har dessutom skrivit boken Determinants of Democratization som analyserar varför vissa länder demokratiseras medan andra förblir auktoritära.

Sedan en tid tillbaka sitter Jan Teorell även i Ekonomipriskommittén vid Vetenskapsakademien.

Jan Teorell, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet