Med skriften Vetenskapen säger – om AI vill Vetenskapsakademien bidra till en vetenskaplig och tekniskt grundad debatt om den nya tekniken. Målsättningen har varit att förklara vad AI är och hur det fungerar. Något som förhoppningsvis kan leda till ökad förståelse både för de möjligheter och de begränsningar som AI har.
Enligt forskarna bakom Vetenskapen säger – om AI kan det som nu sker liknas vid den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet. Ett teknikskifte som inom en snar framtid kommer att påverka alla och envar.
– Vårt mål med den här skriften är egentligen väldigt tydligt. Vi vill förklara på ett pedagogiskt sätt vad AI egentligen är och hur det fungerar. För att kunna vara med i den debatt som förs nu, bland annat om hur vi ska reglera och kontrollera AI, behöver man ha en kunskapsbas som är solid, säger Anders Ynnerman, akademiledamot och professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet.
Bra på att gräva i data
Han har hållit ihop arbetet med skriften och är ofta ute och föreläser om ämnet. Då brukar han påpeka att AI-system är bra. Ibland till och med bättre än människor. Men att AI tillsammans med människor alltid är bättre än bara AI.
– Den vanligaste missuppfattningen jag möter är en övertro på vad AI är och vad det kan göra, säger Anders Ynnerman.
Han framhåller att AI är ett fantastiskt redskap för att gräva i stora mängder data och hitta samband. Men att AI än så länge saknar möjligheten att se ett större sammanhang. Han exemplifierar med cancervården där den nya tekniken kan få stor betydelse genom att ställa snabba, korrekta, diagnoser och på så sätt korta vårdköerna. Samtidigt har systemen klara begränsningar.
– AI är bra på att hitta de väldigt tydliga fallen. Men sedan finns de där gränsfallen som är svåra att avgöra och där algoritmen är tveksam. Där kanske det krävs kunskap om just den patienten i form av levnadsvanor eller relationer, saker som inte matats in i systemet. I de fallen har människan fortfarande en väldigt viktig roll att spela.
Svårt för att kategorisera
AI har också problem med att kategorisera saker. I skriften ges ett exempel på hur ett barn ganska snabbt lär sig känna igen en katt medan AI behöver träna på väldigt många bilder innan den förstår vilka djur vi valt att kalla katter.
De flesta menar att vi även fortsättningsvis bör skilja på mänsklig intelligens och maskinintelligens. Det är tveksamt om man ens bör säga att ett AI-system är intelligent. I stället kan man uttrycka det som att AI är system som beter sig intelligent genom att ta emot data, analysera den, fatta beslut och agera utifrån besluten.
Skriften berör även riskerna med AI men forskarna har medvetet valt att inte fokusera på de möjliga risker med AI som kan uppstå i framtiden.
– Vi har försökt ta perspektivet: Vad vet vi? Vad kan vi? Och hur ska vi förhålla oss till det? Att ha ett stringent vetenskapligt synsätt på det hela tycker jag är en av Vetenskapsakademiens viktigaste uppgifter.
Från gymnasiet och uppåt
Målgruppen är intresserad allmänhet från gymnasieåldern och uppåt.
– Vi hoppas att skriften ska få en ganska bred spridning, att folk tar åt sig budskapet och börjar reflektera och fundera. Förhoppningsvis kan den också leda till nyfikenhet att lära sig ännu mer.
FAKTA/Vetenskapen säger
Vetenskapen säger – om AI är den sjätte delen i den populärvetenskapliga skriftserien. Tidigare nummer har handlat om vacciner, klimat, genmodifierade växter, biologisk mångfald och människans evolution. Samtliga skrifter går att läsa och ladda ned från webbplatsen och beställa i mindre upplaga via e-posten vetenskapensager@kva.se. Den kommer också att spridas till skolor via Utbudet. En grupp av ledamöter vid Vetenskapsakademien (Anders Ynnerman och Danica Kragic Jensfelt) samt andra experter (Virginia Dignum, Fredrik Heintz och Amy Loutfi) står bakom skriften tillsammans med en professionell redaktör.
