Sex nya ledamöter valdes in vid Vetenskapsakademiens allmänna sammankomst 13 september. De tillför Akademien ny kunskap om oceanerna och den biologiska mångfalden. Men har också gjort nya upptäckter om blodcancer och immunbristsjukdomar, studerat familjebildning i befolkningen och ägnat sig åt analytisk talteori.
Klassen för geovetenskaper
Svensk ledamot
Johan Nilsson är professor i fysisk oceanografi vid meteorologiska institutionen på Stockholms universitet. Fokus för hans forskning är den storskaliga oceancirkulationen och dess inverkan på jordens klimat. I sitt arbete kombinerar han djupgående teori med fältbaserad forskning. Utöver arbetet med teoretiska beräkningar, har han sedan 2000-talets början också deltagit i ett flertal expeditioner, bland annat till Norra ishavet med isbrytaren Oden.
Han har bland annat försökt ta reda på varför polarområdena är så känsliga för klimatförändringarna. Speciellt undersöker han hur stigande havstemperaturer i Arktis ökar avsmältningen av Grönlands inlandsis. Något som kommer att få stor påverkan på havsnivåhöjningarna i världshaven under detta sekel. Johan Nilsson och hans forskargrupp studerar även hur samspelet mellan atmosfären och oceanen via Golfströmmen driver varmt Atlantvatten in i Arktiska oceanen.
Johan Nilsson undervisar regelbundet på alla nivåer i oceanografi och meteorologi vid meteorologiska institutionen. Han har dessutom ett stort intresse av att kommunicera vetenskap till den breda allmänheten, bland annat i radio och tv.
Johan Nilsson, Stockholms universitet
Klassen för biologiska vetenskaper
Utländsk ledamot
Alexandre Antonelli är forskningschef vid Royal Botanic Gardens, Kew i Storbritannien. Han har särskilt intresserat sig för hur biologisk mångfald har uppstått och hur den bäst kan bevaras. Hans grupp av forskare har sammanställt och analyserat stora mängder data. Deras arbetsmetoder har öppnat upp nya forskningsområden och kastat nytt ljus på gamla frågeställningar.
Några av hans mest uppmärksammade arbeten handlar om den mångfald av arter som finns i Syd- och centralamerika (så kallad neotropisk diversitet). En målsättning har varit att ta reda på varför det finns så många arter just där. Men också varför de har uppstått och vilken påverkan bildandet av Anderna, samt andra landskaps- och klimatförändringar, har haft.
På senare tid har hans forskargrupp även arbetat med att utveckla nya modeller och AI-baserade metoder. Med hjälp av dessa kan de utifrån stora mängder fynddata identifiera vilka områden som är särskilt värdefulla att bevara.
Alexandre Antonelli har haft ett stort antal internationella forskarsamarbeten. Han ligger bland annat bakom bildandet av Gothenburg Global Biodiversity Centre vid Göteborgs universitet, där han fortfarande är verksam på deltid som professor i biologisk mångfald och systematik.
Alexandre Antonelli, Royal Botanic Gardens, Kew
Klassen för medicinska vetenskaper
Svenska ledamöter
Thoas Fioretos är professor i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid universitetssjukhuset i Lund. Han forskar om blodcancer, eller leukemi. Alla former av cancer uppstår som en följd av genförändringar. Vid leukemi rör det sig om hundratals olika förändringar som kan upptäckas med avancerade genetiska analysmetoder.
Thoas Fioretos forskargrupp kartlägger cellernas genförändringar och undersöker hur specifika förändringar orsakar sjukdom. Resultatet av forskningen kan leda till förbättrad diagnostik, prognosbedömning och nya läkemedel. Ett flertal av Thoas Fioretos fynd används redan idag dagligen inom sjukvården för diagnostik och uppföljning av cancerpatienter.
Ett särskilt fokus är att titta närmare på de blodcancerstamceller i benmärgen som har förmågan att dela sig och producera en stor mängd icke-fungerande blodceller. Genom att framställa antikroppar riktade mot markörer på ytan av blodcancerstamcellerna kan immunförsvaret fås att attackera och slå ut dessa. Thoas Fioretos är även Director för SciLifeLab-plattformen Clinical Genomics och en av initiativtagarna till Genomic Medicine Sweden. Det senare är ett samverkansprojekt för att stärka svensk forskning och sjukvård inom precisionsdiagnostik och -medicin (där behandlingen kan skräddarsys för att passa den aktuella patienten).
Thoas Fioretos, Lunds universitet
Qiang Pan-Hammarström är professor i klinisk immunologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. Hon har bland annat identifierat flera gener som orsakar immunbristsjukdomar.
Hon och hennes forskargrupp har även studerat och kartlagt B-celler, en viktig del av människans immunförsvar. De har bland annat jämfört B-celler från friska patienter med sådana som har primär immunbrist. På så sätt har de ökat förståelsen för B-cellsrelaterade sjukdomar som autoimmunitet, allergier, immunbrist och cancer.
På senare år har Qiang Pan-Hammarström också arbetat aktivt med att hitta behandlingar mot covid-19. Antikroppar har renats från blodplasma som tagits från tillfrisknande patienter. Deras antikroppsproducerande vita blodceller kan sedan klonas i laboratoriet. Förhoppningen är att det ska resultera i nya effektiva och säkra mediciner för patienter med nedsatt immunförsvar som inte skyddas lika bra av vaccin.
Qiang Pan-Hammarström, Karolinska Institutet
Klassen för samhällsvetenskaper
Svensk ledamot
Gunnar Andersson är professor i demografi vid Stockholms universitet. Han har bland annat studerat fruktsamhet och familjebildning (samboskap, giftermål och skilsmässor). Ofta bygger studierna på analyser av stora registerdatasamlingar över Sveriges befolkning. Här har Gunnar Andersson även varit drivande i att organisera ett nordiskt nätverk som möjliggör jämförande studier mellan länderna. En av de frågor som forskarna nu försöker besvara är varför födelsetalen i Norden sjunker som de gör. Gunnar Andersson har också forskat om vilket beteende migranter som kommer till Sverige har när det gäller familjebildning, en faktor som anses spela stor roll för integrationen.
Gunnar Andersson har varit innovativ med att kombinera och analysera data som kan visa på vilka effekter politiska beslut kan få för olika familjedemografiska utfall. Ett klassiskt exempel är hur utformningen av föräldrapenningen ledde till att föräldrar i Sverige under 1980-talet valde att föda barn med kortare intervall emellan.
Forskningen har varit av stort värde även internationellt, inte minst eftersom den lyfter fram sambanden mellan Sveriges och Nordens välfärdssystem och familjedemografiska förändringar.
Gunnar Andersson, Stockholms universitet
Klassen för matematik
Svensk ledamot
Pär Kurlberg är professor i matematik vid KTH i Stockholm. Huvudfokus i hans forskning är talteori och han har ett speciellt intresse för statistiska och probabilistiska frågeställningar. Med hjälp av metoder från talteori går det att utforska frågeställningar inom matematisk fysik och dynamik. Det gäller särskilt så kallat kvantkaos, studier av sambandet mellan klassiskt kaos och kvantmekanik.
I ett kaotiskt system blir små skillnader i begynnelsevillkor snabbt förstärkta, vilket omöjliggör förutsägelser långt fram i tiden. Ett slående exempel är att vi inte kan utesluta möjligheten att jorden slungas ut ur solsystemet långt innan solen slocknar. Å andra sidan, i kvantmekanikens våglika värld blir partikelbanor ”utsmetade” på grund av Heisenbergs osäkerhetsrelation. Detta verkar utesluta ett fundamentalt kännetecken för kaos, nämligen den komplicerade bilden av tätt sammanflätade, men likväl divergenta banor.
Pär Kurlberg har breda matematiska intressen och har även varit ordförande i Svenska matematikersamfundet. Han fick Gårdingpriset 2021, Göran Gustafssonpriset 2010, Edlundska priset 2008 och Wallenbergpriset från Svenska matematikersamfundet 2002.
