I dag presenterar Kungl. Vetenskapsakademien sina viktigaste rekommendationer till regeringen inför arbetet med forskningspropositionen. Propositionen utgör grunden för regeringens prioriteringar under den kommande fyraårsperioden. Allra viktigast, menar Akademien, är ökade satsningar på fri forskning.
– Ett nytt mål om att de statliga anslagen till forskning ska uppgå till 1,0 procent av BNP ger staten möjlighet att fokusera på sin viktigaste roll som främjare av den fria forskningen. Hela ökningen från dagens 0,75 procent bör därför gå till fri forskning i stället för öronmärkta satsningar, säger Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K. Hansson.
De senaste åren har näringslivet varit draglok för forskningen och sett till att Sverige i internationell jämförelse ligger högt när det gäller de totala forskningssatsningarna. Men näringslivets satsningar minskar och är tydligt styrda mot specifika ändamål. När det gäller stödet till den fria forskningen står staten för den absoluta merparten.
– För att hitta lösningar på dagens stora samhällsutmaningar kan det vara frestande för politikerna att styra forskningen. Men fri forskning av hög kvalitet är grunden för all kunskap. Utan relativitetsteorin och kvantfysiken hade vi varken haft TV-skärmar eller GPS-teknik. Och utan upptäckten av DNA:s genetiska kod hade vi haft svårare att behandla sjukdomar och att lösa brott, säger Göran K. Hansson.
Vetenskapsakademien lyfter i sitt inspel också behovet av att främja forskning av hög kvalitet genom att öka anslagen till Vetenskapsrådet, som har ett gediget system för kvalitetsgranskning vid utdelning av forskningsanslag. Dessutom behöver arbetsfördelningen mellan lärosätena vad gäller utbildning och forskning förtydligas för att svensk forskning ska fortsätta vara konkurrenskraftig.
Presskontakt:
Eva Nevelius,
pressansvarig vid Kungl. Vetenskapsakademien,
070-878 67 63,
eva.nevelius@kva.se
Pressbilder på Ständige sekreteraren Göran K. Hansson finns i vårt pressrum.