”Vagt” och ”otydligt” är ord som Vetenskapsakademien använder om innehållet i ett förslag till nya ämnesplaner i naturvetenskapliga ämnen. Om förslaget genomförs menar Akademien att det kan leda till att universitet och högskolor får ännu svårare att bedöma vilka förkunskaper nyintagna studenter har.
Det handlar om ett förslag till nya föreskrifter med anledning av införandet av ämnesbetyg i bland annat gymnasieskolan som skickats ut på remiss av Skolverket. Vetenskapsakademien har valt att i sitt svar fokusera på de naturvetenskapliga ämnena.
Akademien menar bland annat att det centrala innehållet är vagt beskrivet. Något som kan orsaka osäkerhet bland lärare kring vad de egentligen ska undervisa om. I stället kan innehållet i undervisningen komma att definieras av befintliga läromedel som revideras relativt sällan. Ett resultat skulle kunna bli att innehållet inte följer kunskapsutvecklingen.
Otydligheten kan även leda till att det blir svårt att veta vad studenterna egentligen kan när de kommer till universitetet och att man där, i ännu högre grad än idag, behöver ge kurser i material som hör till gymnasienivån. Det skulle också kunna leda till ytterligare segregering mellan elever från gymnasieskolor i olika delar av landet.
Ett annat problem anses vara att språkbruket är otydligt när det gäller vetenskapliga termer. Bland annat förekommer det en sammanblandning av begreppen metoder och tekniker. Dessutom använder man sig av ordet ”icke-vetenskap” som inte är ett vedertaget begrepp.
Vetenskapsakademien påpekar också att innehållet verkar ha fördelats mellan nivåerna på ett ”närmast slumpmässigt sätt” och material som krävs för förståelse av innehåll i nivå 1 undervisas först i nivå 2.
Sammanfattningsvis ger Vetenskapsakademien tre förslag gällande ämnesplanerna:
- De bör förtydligas med avseende på innehåll.
- De bör omarbetas så att innehållet har en logisk ordningsföljd.
- De bör förtydligas avseende ett naturvetenskapligt arbetssätt och den naturvetenskapliga världsbilden.
Utdrag ur remissvar
Kopplingen till naturvetenskapligt arbetssätt är svag i de föreslagna ämnesplanerna
De olika naturvetenskapliga ämnena beskrivs som att de till sin natur är både undersökande och analyserande. Detta är endast en del av ett naturvetenskapligt arbetssätt, det vill säga observationer som leder till frågeställningar möjliga att besvara efter noggrann analys av välformulerade experiment. Det centrala innehållet i de naturvetenskapliga ämnena bör därför, förutom att beskriva ämnet som vetenskap, även tydliggöra att det syftar till att utveckla förståelse för ett naturvetenskapligt arbetssätt.
Ett problem är användningen av ordet ”icke-vetenskap”. Icke-vetenskap är inte ett vedertaget begrepp och det är otydligt om det med detta menas pseudovetenskap eller mer övergripande allt som inte är vetenskap. Genom att tydliggöra det naturvetenskapliga arbetssättet kommer frågan om vad vetenskap är, och vilka frågor som är möjliga att besvara med naturvetenskapliga metoder, att förenklas.
Som obunden, icke-statlig organisation är akademien en välrenommerad remissinstans för i första hand forskningsrelaterade frågeställningar. I och med att Vetenskapsakademien omfattar alla forskningsområden kan frågor inom alla ämnesområden behandlas, samtidigt som komplexa frågor kan belysas ur många perspektiv.