Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter har publicerat ett uttalande om akademisk frihet. Uttalandet sammanfattar kommitténs syn på akademisk frihet och dess betydelse för forskning, utbildning och kunskapsspridning.
Akademisk frihet innebär rätt att självständigt välja forskningsfrågor, metoder och publiceringskanaler utan påverkan från politiska, ideologiska eller kommersiella intressen. Den anses vara en central del av ett demokratiskt samhälle, då den bidrar till att medborgarna får tillgång till oberoende och tillförlitlig kunskap.
Hot mot akademisk frihet kan komma från politisk styrning, kommersiella intressen och extremism, men även från akademin själv genom intolerans och cancelkultur.
Kommittén understryker vikten av att skydda akademisk frihet för att säkerställa att forskning och utbildning kan bedrivas fritt och rigoröst, och att vetenskaplig kunskap kan spridas fritt till samhället.
”Friheten är hotad”
Vi har intervjuat den nye ordföranden Stefan Svallfors, ledamot av Vetenskapsakademien och professor i sociologi vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm:
Varför känns det viktigt att engagera sig i kommittén för mänskliga rättigheter?
– Den akademiska friheten i världen är väldigt hotad för närvarande. Så har det varit länge i diktaturer men det som är nytt nu är att demokratier också inskränker den akademiska friheten. Det tydligaste exemplet var väl tidigare Ungern men nu går dessvärre även USA åt ett liknande håll. Risken finns att man anpassar sig till ett nytt läge där man tappar bort hur den akademiska friheten har sett ut innan.
Och vad innebär det för forskningen om den akademiska friheten inskränks?
– Det är katastrofalt. Då kan man inte längre leta efter ny kunskap där den går att finna. I USA får man till exempel inte använda vissa ord i ansökningar och vissa ämnen kommer inte att gå att belysa alls längre.
– I icke-demokratiska länder handlar det i stället om att forskare förföljs och kastas i fängelse och då är det kommitténs uppgift att se till att de inte glöms bort. Det kan vi bland annat göra genom att skriva brev till Irans ambassadör.
Hur ser det ut med akademisk frihet i Sverige då?
Jämför man med den globala situationen så är det klart att det är mycket bättre. Men de lagliga och konstitutionella garantierna för akademisk frihet är ganska svaga. Bara en sådan sak som att universiteten är statliga myndigheter som är i beroendeställning till regeringen. Sedan kan det ibland finnas ett snävt nyttoperspektiv på forskningen vilket gör att den långsiktiga kunskapsutvecklingen som bäddar för samhälleliga framsteg blir eftersatt.
Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter består av representanter från Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Svenska Akademien och Sveriges unga akademi.
