Fyra kemister nya ledamöter i Akademien

Vid den ordinarie sammankomsten den 12 juni valdes Xiaodong Zou, Stockholms universitet, Bo Albinsson, Chalmers tekniska högskola, Marc Fontecave, Collège de France och Gerald Joyce, Salk Institute of Biological Studies, in som ledamöter i klassen för kemi.

 

Svenska ledamöter

Xiaodong Zou. Foto: Yi Lou.

Xiaodong Zou är professor i strukturkemi vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet. Hennes forskningsfokus ligger inom området elektronkristallografi och porösa material. Hon utvecklar elektronkristallografiska metoder för att kartlägga atomstrukturer i ett material eller en molekyl. Med hjälp av transmissionselektronmikroskopi kan man studera  kristaller som är nano- och mikrometerstora, för små för andra strukturbestämmningsmetoder t. ex. röntgenkristallgrafi.

Hon har kartlagt atomstrukturer hos ett antal komplexa porösa material, såsom zeoliter (mineralpartiklar med porös struktur) och metall-organiska nätverksstrukturer (MOFs). Kartläggningen gör det möjligt att studera materialens strukturer i detalj för att lära sig mer om dess egenskaper och med hjälp av denna kunskap skapa nya material med de egenskaper man önskar. Det senaste genombrottet var utvecklingen av rotationstekniker för att samla 3D elektrondiffraktionsdata.

Tidigare i år blev Zou utsedd till Wallenberg Scholar och ska nu utveckla teknik och metoder som gör MicroED till en etablerad och tillgänglig metod för strukturbestämning. MicroED, micro-electron diffraction, kan bestämma både atomernas placering i ett material och deras laddning. Då laddningsöverföring är en del av många biokemiska reaktioner är det av stor betydelse att kunna se atomernas laddning för att förstå hur dessa processer fungerar. Målet med projektet är att göra MicroED till en lika snabb och exakt teknik som röntgenkristallografi är idag.

Xiaodong Zou, Stockholms universitet

Bo Albinsson. Foto: Chalmers tekniska högskola.

Bo Albinsson är professor i fysikalisk kemi vid Institutionen Kemi och kemiteknik, avdelning Kemi och biokemi, Chalmers tekniska högskola. Hans forskning är i huvudsak nyfikenhetsdriven grundforskning och den rör sig inom fysikalisk kemi i hela dess bredd, från experimentell molekylspektroskopi till teoretisk modellering och kvantmekaniska beräkningar.

Albinsson har bidragit med viktig kunskap kring elektron- och energitransport i molekylära system, där han kombinerat teoretiska och experimentella studier. Dessa arbeten har haft stor betydelse för vidare forskning inom fotokatalys och molekylära solkonverteringssystem och har fått stor internationell spridning.

Ett aktuellt område där Albinsson lämnat viktiga bidrag är inom upp- och nedkonvertering av fotoner – viktig kunskap vid utveckling av fotonik och nya typer av solenergisystem. Hans forskargrupp arbetar just nu med fotonuppkonvertering där man kombinerar fotoner med låg energi för att skapa högenergifotoner. Detta kan användas för att öka verkningsgraden hos solceller och möjliggöra framtida produktion av solbränslen.

Bo Albinsson, Chalmers tekniska högskola

Utländska ledamöter

Marc Fontecave. Foto: Collège de France.

Marc Fontecave är professor vid Collège de France i Paris och ledare för Laboratoire de Chimie des Processus Biologiques. Fontecaves forskning rör sig i gränslandet mellan kemi och biologi och han samarbetar nära med cellbiologer och mikrobiologer. Fontacaves forskning fokuserar bland annat på komplexa enzymer som uppvisar ovanliga strukturer och kemiska reaktioner.  Denna forskning kan bli till stor nytta för framtidens energiförsörjning. Ett av de pågående projekten i Fontecaves laboratorium handlar om naturliga och konstgjorda hydrogenasenzymer, enzymer som finns i vissa mikroorganismer och som både kan producera och förbränna vätgas. Genom att utveckla konstgjorda enzymer som är mer effektiva än de naturliga är tanken att de i framtiden ska kunna användas för att lagra energi från förnyelsebara energikällor som solljus, vindkraft eller vågkraft, i form av vätgas.

Fontecave forskar också på artificiell fotosyntes, det vill säga att på konstgjord väg förvandla solljus, vatten och koldioxid till kolhydrater och syre. Att åstadkomma fotosyntes på artificiell väg skulle vara ett sätt att minska andelen koldioxid i atmosfären.

Fontecave är sedan 2005 medlem av den franska vetenskapsakademien, Académie des Sciences.

Marc Fontecave, Collège de France

Gerald Joyce. Foto: Bob Ross.

Gerald Joyce är professor vid Jack H. Skirball Center for Chemical Biology and Proteomics, Salk Institute of Biological Studies i Kalifornien. Gerald Joyce är en pionjär inom så kallad in vitro-evolution, som namnet antyder innebär metoden att man försöker imitera den naturliga evolutionen i provrör. I Joyces laboratorium arbetar kemister och biologer tillsammans för att förstå hur evolution på molekylnivå har format världen.

Joyces forskning riktar bland annat in sig på ribonukleinsyra (RNA) och dess förmåga att fungera som katalysator och att kopiera sig själv. Joyces laboratorium var först i världen med att i ett provrör få RNA-molekyler att reproducera sig och anpassa sig efter det naturliga urvalets regler. Hans forskning kan hjälpa oss att förstå hur liv en gång kan ha uppstått på jorden, men hans arbete har också stor nytta inom bland annat läkemedelsindustrin. Joyce har till exempel skapat DNA-enzymer som just nu genomgår kliniska prövningar för behandling av bland annat cancer, astma och hudsjukdomar.

Joyce är sedan 2001 medlem i National Academy of Sciences USA och han har mottagit en rad priser och utmärkelser.

Gerald Joyce, Salk Institute for Biological Studies