Två nya svenska ledamöter har valts in i klassen för medicinska vetenskaper. Beatrice Melin från Umeå universitet forskar om hjärntumörer. Rickard Sandberg från Karolinska Institutet har bland annat utvecklat nya metoder för att studera gener i enstaka celler.
Svenska ledamöter
Klassen för medicinska vetenskaper
Beatrice Melin är professor i onkologi vid Institutionen för diagnostik och intervention, Umeå universitet, och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Hon forskar om hjärntumörer. Bland annat vill hon ta reda på varför vissa får hjärntumörer och hur det genetiska landskapet utvecklas från en normal cell till en tumör. Hon har särskilt intresserat sig för gliom, tumörer i den vävnad som omger hjärnan.
I sin forskning har hon bland annat använt sig av stora nationella register. Hon har dessutom själv initierat insamlingar av prover från tusentals patienter med gliom. Målsättningen har varit att fastställa om faktorer som slump, arv eller miljö kan spela en roll för uppkomsten av sjukdomen.
Forskningsgruppen använder sig av flera molekylärepidemiologiska metoder, däribland registerstudier och genetiska analyser. På så sätt har Beatrice Melin gjort den första upptäckten av vanliga genetiska varianter som associeras med gliom. Det har också visat sig att gliom är mindre vanligt hos personer med astma och allergier än hos andra.
Hennes nuvarande forskning är inriktad på att hitta nya diagnostiska verktyg för att kunna upptäcka tumörerna i ett tidigt skede. Det skulle bland annat kunna ske genom att mäta nivån av fria syreradikaler i blodet.
Beatrice Melin, Umeå universitet
Rickard Sandberg är professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet. Han forskar om de processer som reglerar människans arvsmassa och är en av pionjärerna inom utvecklingen av single cell RNA-sekvensering.
Med de nya metoderna, som han och andra utvecklat, kan forskarna studera uttrycksnivån i enskilda celler och se vad som händer när gener slås av och på. Det sker på en helt annan detaljnivå än vad som var möjligt tidigare när man bara kunde undersöka större ansamlingar av celler.
Fokus har varit att bättre förstå hur arvsmassan kontrollerar olika reglerprocesser, till exempel hur ofta och hur mycket RNA som transkriberas från varje gen, och även hur varianter av RNA-molekyler specificeras i kroppens olika celltyper. Det här är viktig grundforskning som kan hjälpa oss att förstå olika sjukdomstillstånd och varför de uppkommer.
Ett annat, och ganska nytt spår, för hans forskargrupp är att försöka se hur RNA-sekvensering på sikt kan utnyttjas inom sjukvård och klinisk forskning. Man vill bland annat utveckla billiga mätmetoder för att säkerställa vilken typ av tumör det handlar om vid cancer, hur en patient svarar på behandling eller hur en sjukdom fortskrider.
År 2023 tilldelades Rickard Sandberg Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin.
