Vetenskapsakademiens skriftserie Vetenskapen säger kommer nu med ett nytt nummer. Den här gången handlar det om genmodifierade växter, en mycket hett omdebatterad fråga under lång tid. Men skriften ger också en bakgrund till växtförädling i stort och användningen av den nya tekniken CRISPR/Cas9.
Hur går det till när man förädlar växter och hur kan man använda sig av olika former av växtförädling med hjälp av genteknik för att lösa framtidens problem? Det är några av de frågor som författarna till skriften Vetenskapen säger – om genmodifierade växter försöker besvara. Skriften är framtagen av en expertgrupp bestående av ett antal ledamöter vid Vetenskapsakademien och några externa experter inom området. En av skribenterna, Torbjörn Fagerström, professor emeritus vid Lunds universitet, poängterar att vi står inför stora utmaningar framöver.
– Vi har en situation i dag där all odlingsbar jord i världen i princip redan är uppodlad, och det lilla som finns kvar vill vi helst inte odla upp av olika anledningar. Det innebär att vi måste öka produktiviteten på befintlig jordbruksmark samtidigt som jordbruket måste vara hållbart. Det är en gigantisk utmaning som vi inte kommer att klara utan vetenskapens hjälp, säger han.
Att en återgång till mer traditionella metoder skulle lösa problemen menar han är orealistiskt. Jordbruket har alltid varit en starkt vetenskapsbaserad bransch, i lika hög grad som exempelvis läkemedelsindustrin.
– I samband med klimatförändringar i framtiden ser vi även att odlingszoner kommer att flyttas och odlingsförhållanden förändras som en följd av minskad vattentillgång eller översvämningar. Vi behöver utveckla nya ekologiskt hållbara växter som klarar de nya förhållandena, säger Torbjörn Fagerström.
När gentekniken först började användas för växtförädling talades det mycket om eventuella risker. I dag finns mängder med forskning som visar att grödor som tagits fram med hjälp av genteknik inte innebär större risker för människors hälsa och miljö än växter som tagits fram på annat sätt. Trots det lever ett starkt motstånd kvar framför allt inom EU. Ett mycket strikt regelverk sätter också stopp för nästintill all kommersiell odling av dessa grödor inom unionen.
Torbjörn Fagerström Foto: Malin Lindgren
Med den här skriften hoppas vi kunna förse bland annat politiker som vill driva vetenskapens linje med ytterligare argument.
Från forskarsamhället har reaktionerna varit starka över att EU även valt att låta grödor som förbättrats med hjälp av CRISPR/Cas9, det som i dagligt tal kommit att kallas för gensaxen, omfattas av samma regelverk. Detta trots att det inte finns några möjligheter att skilja sådana växter från växter där mutationer uppstått på naturlig väg.
Vetenskapsakademien är en av de instanser som tidigt lyft de här frågorna med boken Bortom GMO: vetenskap och växtförädling för ett hållbart jordbruk. Boken ligger delvis bakom den skrift som nu tagits fram. Torbjörn Fagerström hoppas att en förändring av synen på användningen av genteknik för växtförädling kan vara på gång.
– Motståndet har varit sanslöst starkt men jag tror att det kan börja blåsa andra vindar nu. Med den här skriften hoppas vi kunna förse bland annat politiker som vill driva vetenskapens linje med ytterligare argument. Vi vill också klargöra och förklara hur det fungerar på ett förhoppningsvis lättillgängligt sätt för nya generationer.
FAKTA/Vetenskapen säger
Vetenskapen säger – om genmodifierade växter är den tredje i en serie populärvetenskapliga skrifter från Vetenskapsakademien som produceras och distribueras med stöd av Stiftelsen Natur & Kultur. Målsättningen är att sprida vetenskapsbaserad information om viktiga och aktuella ämnen till allmänheten, särskilt sådana där forskningen har gjort stora framsteg på senare tid. Tidigare skrifter har handlat om klimatet och vacciner. Skrifterna kommer även att distribueras i tryckt form till prenumeranter av tidskriften Forskning & Framsteg under hösten.
