Människan har aldrig suttit still. Hon har vandrat och blandat sig, om och om igen. De senaste 20 åren har kunskapen om vårt ursprung tagit stora steg framåt. En ny skrift vid namn Vetenskapen säger – om människans evolution redogör på ett populärvetenskapligt sätt för ett minst sagt hett forskningsfält.
Sedan tidigare har skriftserien Vetenskapen säger, framtagen av Vetenskapsakademien, behandlat vacciner, klimatet, genmodifierade växter och biologisk mångfald. Det är ämnen där det kommit många nya rön och upptäckter på senare år. Och människans evolution är inget undantag. De senaste tio, tjugo åren har kunskapen om vårt ursprung ökat dramatiskt.
Vi har bland annat lärt oss att olika människoformer som Homo sapiens och neandertalare till exempel, inte bara levt parallellt med varandra utan även blandat sig genetiskt. Vi har också fått en större förståelse för hur otroligt rörliga människorna varit genom århundradena.
Expertgrupp med skilda kompetenser
– Ta Sverige och Skandinavien som exempel. Det har kommit nya grupper av människor om och om, och om igen. Varje gång vi ser en ny stor kulturell förändring så är den kopplad till att det har kommit nya människor hit. Det har man inte vetat tidigare, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
Han har lett den grupp av forskare som tagit fram Vetenskapen säger – om människans evolution tillsammans med en professionell redaktör. Det handlar om ett antal ledamöter i Vetenskapsakademien och andra experter med skilda kompetenser: en kognitionsforskare, en arkeolog, biologiska och medicinska genetiker, och mer traditionella evolutionsgenetiker.
En målsättning har varit att täcka in ett långt tidsperspektiv och berätta både om den kunskap som fanns innan vi lärde oss sekvensera DNA, och visa på vad de senaste tjugo årens nya fynd och nya metoder lärt oss. Liksom att redogöra för vad som är unikt mänskligt jämfört med andra arter som till exempel schimpanserna.
– Kunskap om vår evolution är viktig ur många aspekter. Det allra mest fundamentala är vår förståelse av oss själva. Var kommer vi ifrån, varför har vi de egenskaper vi har och hur har vi utvecklats till den organism vi är idag? Sedan kan man också koppla på andra saker som sjukdomar och riskfaktorer som ärvs ned, säger Mattias Jakobsson.
Känd från TV
Han har även synts i TV:s storsatsning Historien om Sverige under hösten och menar att suget efter kunskap är stort. Många har läst och hört om till exempel upptäckterna av nya människoformer som denisovamänniskan och Homo Floresiensis. Nobelpristagaren Svante Pääbos nya rön som visade att många av oss som lever idag har lite neandertalare i oss har också rönt stor uppmärksamhet.
– Jag tror att allmänheten har ganska mycket detaljkunskaper om vissa brottstycken men kanske saknar överblicken. Människans evolution är ett ämne som alla är intresserade av, alla har en åsikt och alla tycker något. Många tror nog att de kan mer än de kanske gör.
”Kul arbete”
Där hoppas han att den nya skriften ska ha en funktion att fylla. En målsättning har varit att den ska kunna läsas av gymnasieelever, lärare och en bred allmänhet. Den kommer också att skickas ut till prenumeranterna av tidskriften Forskning & Framsteg inom kort.
– Det har varit ett väldigt kul arbete att sätta ihop det här materialet. Det gäller att få det att bli förståeligt utan att förenkla alltför mycket så det blir fel. Vi forskare har mycket kunskap och vi har också ett ansvar att förmedla den.
FAKTA/Vetenskapen säger
Vetenskapen säger – om människans evolution är den femte i en serie populärvetenskapliga skrifter från Vetenskapsakademien som produceras och distribueras med stöd av Stiftelsen Natur & Kultur. Målsättningen är att sprida vetenskapsbaserad information om viktiga och aktuella ämnen till allmänheten, särskilt sådana där forskningen har gjort stora framsteg på senare tid. Den finns även i tryckt form och kan beställas av Vetenskapsakademien genom att e-posta till vetenskapensager@kva.se.