EU:s klimatpolitik och Parisavtalet förutsätter välutvecklad teknik för att lagra koldioxid. De europeiska Vetenskapsakademierna har nu, genom EASAC, European Academies’ Science Advisory Council, gjort en första omfattande analys av de faktiska möjligheterna till lagring. Resultatet är tydligt – Parisavtalet kan inte uppfyllas med de lagringsmetoder som finns i dag.
Enligt rapporten Negative emission technologies: What role in meeting Paris Agreement targets? finns det endast en ”begränsad realistisk potential” att med hjälp av infångning av koldioxid från atmosfären och lagring, så kallade negativa utsläpp eller negative emission technologies (NET), stoppa ökningen av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären i den skala som förutses i Parisavtalet. Ingen av de nuvarande lösningarna har den potential som krävs för att motsvara de förväntade resultat som avtalet bygger på. I rapporten har man tittat på metoder som skogsplantering, havsgödning, elproduktion från biomassa och geologisk lagring i berggrunden, samt upptag av koldioxid direkt från luften för lagring.
Den senaste tiden har möjligheterna att fånga in och lagra koldioxid fått stor uppmärksamhet och i flera prognoser, även i Parisavtalet, ställs stora förhoppningar till metoden.
”Scenarier och prognoser för att minska koldioxidmängden i atmosfären som bygger på NET framstår optimistiska utifrån dagens kunskapsläge. Att lita på nuvarande metoder för att kompensera för att man inte lyckats minska utsläppen kan få allvarliga konsekvenser för kommande generationer”, slår EASAC fast.
EASAC uppmanar nu alla berörda aktörer att vidta drastiska åtgärder för att ytterligare skärpa utsläppsmålen. Möjligheten att lagra koldioxid kommer inte att stoppa utvecklingen mot allvarliga klimatförändringar, men lagring behöver ändå implementeras för att utsläppsmålen ska kunna nås.
EASAC utgörs av vetenskapsakademierna i EU-länderna samt Norge och Schweiz. Dess syfte är att som rådgivande organ förse EU:s politiker med oberoende, granskande information i vetenskapligt och politiskt angelägna frågor, till exempel rörande miljö, jordbruk, energi, fiske, hälsa och livsmedel. Genom sitt nätverk av de främsta aktiva forskarna i Europa organiserar EASAC kvalificerade expertgrupper som bereder specifika frågor.
Kontakt
Sakkunniga
Christopher Juhlin, professor i geofysik
Medlem av rapportens expertgrupp
christopher.juhlin@geo.uu.se, +46 70-425 01 83
Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik
1:e vice preses, Kungl. Vetenskapsakademien
Ordförande i Vetenskapsakademiens kommitté för miljöfrågor
martin.jakobsson@geo.su.se, +46 73- 619 14 09
Leif Anderson, professor i hydrosfärsvetenskap
Vice ordförande i Vetenskapsakademiens kommitté för miljöfrågor
leif.anderson@marine.gu.se, +46 76-622 90 05
Anders Lindroth, professor vid Institutitonen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet
Ledamot av Vetenskapsakademiens kommitté för miljöfrågor
anders.lindroth@nateko.lu.se, +46 70-573 86 33
Press
Jessica Balksjö Nannini
Pressansvarig, Kungl. Vetenskapsakademien
jessica.balksjo@kva.se, +46 70-673 96 50