I en ny rapport pekar Euopean Academies’ Science Advisory Council (EASAC) på att vissa EU-länder och industrin använder kryphål i EU:s regelverk för att kunna fortsätta att använda förbjudna bekämpningsmedel.
EASAC:s granskning av de senaste forskningsresultaten bekräftar att EU gjorde rätt i att förbjuda de tre viktigaste bekämpningsmedlen med så kallade neonikotinoider för fem år sedan. Denna klass av bekämpningsmedel har urskillningslösa effekter på pollinatörer och andra nyttiga insekter lika mycket som på skadeinsekterna, vilket utgör ett allvarligt hot mot biologisk mångfald och långsiktig livsmedelsförsörjning.
Samtidigt som de lovordar EU:s beslut varnar forskarna för kryphålen som undergräver det ursprungliga förbudet. Det första kryphålet är att åberopa undantag för nödsituationer för att fortsätta användningen av de förbjudna bekämpningsmedlen, vilket har blivit en vana för vissa länder. Europeiska unionens domstol har nyligen beslutat att överanvändningen av detta undantag måste upphöra.
Det andra kryphålet är den allt snabbare utvecklingen av nya gifter. Restriktionerna för neonikotinoider skapade incitament att utveckla substitut som utnyttjar samma neurala mekanismer hos insekterna. EASAC:s analys avslöjar en lång rad av potentiella framtida kemikalier som testar gränserna för regelverket och som skulle kunna möjliggöra produktion och användning av lika skadliga ersättningar.
EASAC-rapporten ger ett starkt stöd för Europeiska kommissionens ansträngningar för att i första hand använda så kallad samordnad skadedjurskontroll (Integrated Pest Management, IPM) för att uppnå ett hållbart jordbruk. IPM bygger på omfattande information om skadedjurens livscykler samt deras interaktion med miljön, och förespråkar bekämpningsmedel med låga risknivåer baserade på exempelvis bakterier, svampar, eller ämnen som kalksten eller peppar. IPM kräver dock stödåtgärder för att ge jordbruket möjlighet att ändra arbetssätt, och rapporten identifierar åtgärder som kan införas för att jordbrukare ska föredra IPM som den mest fördelaktiga metoden.
Rapporten sammanfattar de senaste årens forskning och stärker tidigare slutsatser från EASAC:s granskning 2015 om de bredare ekosystemeffekterna av neonikotinoider.
EASAC utgörs av vetenskapsakademierna i EU-länderna samt Norge och Schweiz. Dess syfte är att som rådgivande organ förse EU:s politiker med oberoende, granskande information i vetenskapligt och politiskt angelägna frågor, till exempel rörande miljö, jordbruk, energi, fiske, hälsa och livsmedel. Genom sitt nätverk av de främsta aktiva forskarna i Europa organiserar EASAC kvalificerade expertgrupper som bereder specifika frågor.