Ny EASAC Commentary: En meningsfull plastkonvention bör sikta på att minska plastproduktionen och uppnå cirkularitet

Med nuvarande politik förväntas det globala plastavfallet nästan tredubblas fram till 2060. ”Förhandlare måste hantera motsättningarna i hela systemet,” säger EASAC:s Programme Director, professor Michael Norton. ”Det kommer att skada kommersiella intressen och kommer därför inte att vara en barnlek. Men för att dämpa och vända utvecklingen mot ökande skador på miljön, biologisk mångfald och i förlängningen hoten mot människors hälsa måste konventionen sätta stopp för den fortsatta ökningen av plastproduktionen.”

Tjugohundratalet kommer sannolikt att kommas ihåg som ”plaståldern”. Plast började sitt framgångsrika intåg på 1960-talet; i dag dränks planeten bokstavligen i plast. Mer än 353 miljoner ton plastavfall producerades 2019, och enligt OECD:s siffror kommer det att öka till så mycket som 1 014 miljoner ton årligen fram till 2060 (OECD, 2022) om inte drastiska åtgärder vidtas.

Systemfel driver på snabb tillväxt i produktion, konsumtion och läckage

 På grund av sin användbarhet finns plast överallt i våra dagliga liv. Ändå misslyckas det nuvarande systemet med att hålla producenter och konsumenter ansvariga. ”Konsumenter gillar och är vana vid ’on-the-go’-produkter och varor som är enkla att göra sig av med. Men att tro att plast är billigt är ganska naivt. Kostnaderna för avfallshantering samt sociala, miljömässiga och hälsoekonomiska kostnader uppgår till miljarder, om inte biljoner, dollar – flera gånger högre än de faktiska produktionskostnaderna,” säger professor Lars Walløe, medordförande för EASAC:s miljöprogram.

Att man bortser från dessa kostnader håller priset på nytillverkad plast nere och stimulerar producenter att investera för fortsatt tillväxt och produktutveckling med val av plaster och tillsatser oavsett konsekvenser för återvinningen. Återförsäljare fokuserar på effektiv hantering och attraktivitet för konsumenter snarare än på avfallsminimering eller möjlighet till återvinning. Dålig lönsamhet och tekniska utmaningar begränsar återvinningssystemens kapacitet och variationsmöjligheter.

Att minska plastföroreningarna med 80 procent fram till 2040 kräver en cirkulär ekonomi

Enligt forskarna är det dags att låta förorenarna betala. Frivilliga åtgärder och marknadskrafter räcker inte för att lösa problemet. De klargör att satsa på tillväxt inte är ett alternativ, inte minst eftersom övergången till många så kallade ”biomaterial” inte kan motiveras varken av resurs- eller miljöskäl.

Medordförande i Environment Steering Panel professor András Báldi förklarar: ”Plast ruttnar inte; den sönderfaller bara i mindre bitar och bryts inte ned. Samtidigt har de resulterande mikro- och nanoplasterna spridit sig överallt på planeten och finns också i våra kroppar. Medan de dödliga effekterna på marint liv är mycket uppenbara har vi fortfarande inte vetenskapligt underlag för att bedöma våra egna hälsorisker från plastföroreningar.”

Norton: ”Vi måste sätta stopp för dagens okontrollerade tillväxt och slit-och-släng-mentalitet. Även om återvinningen ökar: Om inte plastkonventionen sätter ett mål att minska produktionen av primärplast kommer oförmågan att samla in och återvinna mer än en liten del av de slutanvända produkterna att kvarstå.”

För att skapa en framgångsrik internationell plastkonvention förespråkar EASAC en systemansats för att minska volymen av plastproduktion och -konsumtion, säkerställa att alla plaster är återanvändbara, återvinningsbara eller komposterbara, och hålla plast i cirkulation så länge som möjligt. Modeller visar att plastföroreningarna kan minskas med 80 procent fram till 2040 genom att minska efterfrågan med 30 procent och öka återvinningsgraden till 20 procent.

Tio vetenskapsbaserade rekommendationer för en internationell plastkonvention

• Sätt ett mål för att minska produktionen av primärplast med syftet att minska det totala behovet, efterfrågan och användningen av förpackningar.
• Säkerställ att alla plaster är återanvändbara, återvinningsbara eller komposterbara för att möjliggöra cirkularitet.
• Inkludera alla externa kostnader (miljö-, sociala, och hälsokostnader) i det grundläggande marknadspriset för nytillverkad plast.
• Gör produktdesigners och återförsäljare ansvariga för att minimera engångsbruk av on-the-go-produkter, och gör det ansvarsfulla valet till det billigaste alternativet för att ändra konsumentbeteendet.
• Förbjud avsiktlig tillsats av mikroplaster i produkter.
• Förbind er att öka säkerheten, hållbarheten och möjligheten att återanvända, fylla på, reparera och renovera plastprodukter.
• Stimulera företag att samarbeta i omvända leveranskedjor.
• Begär livscykelanalys och korrekta standarder för biologisk nedbrytbarhet för plaster som gör anspråk på att vara biologiskt nedbrytbara.
• Utvidga producentansvaret till alla kostnader relaterade till avfallshantering.
• Tillåt endast export från OECD till de icke-OECD-länder som samtycker och uppfyller kriterierna för att behandla sådant avfall på ett miljövänligt sätt.

Kontakt

Professor Michael Norton
EASAC Environment Programme Director: Michael.Norton@easac.eu

Professor Lars Walløe
Chair of EASAC Environment Steering Panel: lars.walloe@medisin.uio.no

Professor András Báldi
Co-Chair EASAC Environment Steering Panel: baldi.andras@ecolres.hu

Allmänna frågor
Ms Sabine Froning
EASAC Communications / Communication Works: sabine.froning@easac.eu
Tel: +49 15208727000