Två israeler och en amerikan får årets Nobelpris i kemi: Aaron Ciechanover, Avram Hershko och Irwin Rose. De har kartlagt hur oönskade proteiner märks och förstörs i cellen. Själva märkningen, ”dödskyssen” utgörs av det lilla proteinet ubiquitin.
Nobelpriset i kemi 2004
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi år 2004 ”för upptäckten av ubiquitinmedierad proteinnedbrytning” gemensamt till
Aaron Ciechanover
Technion – Israel Institute of Technology, Haifa, Israel,
Avram Hershko
Technion – Israel Institute of Technology, Haifa, Israel och
Irwin Rose
University of California, Irvine, USA.
Dödsmärkning av proteiner
Proteiner bygger upp allt levande: växter, djur och därmed oss människor. De senaste årtiondena har biokemin kommit långt när det gäller att förklara hur cellen tillverkar alla sina olika proteiner. Men nedbrytningen av proteiner var inte lika många forskare intresserade av. Aaron Ciechanover, Avram Hershko och Irwin Rose gick mot strömmen och upptäckte i början av 1980-talet ett av cellens viktigaste kretslopp, den reglerade proteinnedbrytningen. För detta belönas de med årets Nobelpris i kemi.
Aaron Ciechanover, Avram Hershko och Irwin Rose har fått oss att inse att cellen fungerar som en högeffektiv kontrollstation där proteiner byggs upp och bryts ner i ett rasande tempo. Nedbrytningen sker inte urskillningslöst utan genom en i detalj styrd process där just de proteiner som ska brytas ned i ett viss ögonblick förses med en molekylär etikett, en ”dödskyss” om man vill vara dramatisk. Därefter matas de etiketterade proteinerna in i cellernas ”avfallskvarnar”, de s.k. proteasomerna, där de hackas i småbitar och förstörs.
Etiketten utgörs av en molekyl kallad ubiquitin. Den fästs på det protein som ska förstöras, följer det till proteasomen där den känns igen som nyckeln i ett lås och signalerar att det kommer ett protein för nedmontering. Strax innan proteinet åker in i proteasomen, kopplas ubiquitin-etiketten loss för att kunna återanvändas.
Tack vare de tre pristagarnas insatser, är det nu möjligt att på molekylär nivå förstå hur cellen kontrollerar en rad centrala processer genom att bryta ner vissa proteiner och inte andra. Några exempel på processer som styrs av ubiquitinmedierad proteinnedbrytning är celldelningen, reparationen av skadat DNA, kvalitetskontrollen av nytillverkade proteiner och viktiga delar av immunförsvaret. När nedbrytningen inte fungerar korrekt blir vi sjuka. Livmoderhalscancer och cystisk fibros är två exempel. Kunskap om ubiquitinmedierad proteinnedbrytning ger möjlighet att utveckla läkemedel mot dessa och andra sjukdomar.
- Aaron Ciechanover, född 1947 (57 år) i Haifa, Israel (israelisk medborgare). Doktorsgrad i medicin 1975 vid Hebrew University of Jerusalem, och i biologi 1982 vid Technion (Israel Institute of Technology), Haifa. Distinguished Professor vid the Center for Cancer and Vascular Biology, the Rappaport Faculty of Medicine and Research Institute, Technion, Haifa, Israel.
- Avram Hershko, född 1937 (67 år) i Karcag, Ungern (israelisk medborgare). Doktorsgrad i medicin 1969 vid Hadassah and the Hebrew University Medical School, Jerusalem. Professor vid Rappaport Family Institute for Research in Medical Sciences, Technion (Israel Institute of Technology), Haifa, Israel.
- Irwin Rose, född 1926 (78 år) i New York, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad 1952 vid University of Chicago, USA. Specialist vid avdelningen för fysiologi och biofysik på College of Medicine, University of California, Irvine, USA.
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
Kontaktpersoner: Malin Lindgren, informatör, tel. 08-6739522, 0709-886004, malin@kva.se
Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-6739595, 0709-846638, evak@kva.se