Tre pristagare delar årets Nobelpris i fysik för deras upptäckter om ett av universums sällsammaste fenomen, svarta hål. Roger Penrose visade att den allmänna relativitetsteorin leder till att svarta hål kan bildas. Reinhard Genzel och Andrea Ghez upptäckte att något osynligt och extremt tungt styr stjärnornas kretslopp närmast mitten av vår egen galax, Vintergatan. Ett supermassivt svart hål är den enda i dag kända förklaringen.
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2020 med ena hälften till
Roger Penrose, University of Oxford, Storbritannien
”för upptäckten att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin”
och med andra hälften gemensamt till
Reinhard Genzel, Max-Planck-Institut für extraterrestrische Physik, Garching, Tyskland och University of California, Berkeley, USA och Andrea Ghez, University of California, Los Angeles, USA
”för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum”.
Roger Penrose använde snillrika matematiska metoder i sitt bevis för att svarta hål är en direkt konsekvens av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Einstein trodde inte själv att svarta hål fanns på riktigt, dessa supertunga rymdmonster som fångar allt som kommer in. Ingenting, inte ens ljus, kan ta sig ut.
Tio år efter Einsteins död visade Roger Penrose i januari 1965 att svarta hål faktiskt kan bildas och beskrev dem i detalj: innerst inne i alla svarta hål göms en singularitet där alla de kända naturlagarna upphör. Hans banbrytande artikel ses fortfarande som det viktigaste bidraget till den allmänna relativitetsteorin sedan Einstein.
Reinhard Genzel och Andrea Ghez leder var sin grupp astronomer som sedan början av 1990-talet har spanat mot ett område kallat Sagittarius A* i centrum av vår hemgalax. Med allt större precision kartlades omloppsbanorna hos de starkast lysande stjärnorna närmast Vintergatans mitt. De två astronomgruppernas mätningar stämmer väl överens, och båda fann att ett osynligt och extremt tungt objekt får stjärnmyllret att rusa runt med svindlande fart. Cirka fyra miljoner solmassor trängs där inne inom ett område som inte är större än vårt solsystem.
För att se ända in mot centrum av Vintergatan, igenom jordens atmosfär och de kolossala rymdmolnen av gas och stoft, räckte det inte att använda världens största teleskop. Genzel och Ghez fick tänja teknikens gränser till det yttersta, utveckla och förfina nya metoder, bygga avancerade instrument och satsa långsiktigt. Deras pionjärinsatser har försett oss med de mest övertygande bevisen hittills för att ett supermassivt svart hål finns längst inne i Vintergatan.
– Årets pristagare har med sina upptäckter brutit ny mark i studier av kompakta och supermassiva objekt. Men dessa exotiska objekt väcker fortfarande många frågor som manar till vidare studier. Inte bara frågor om deras innersta uppbyggnad, utan även om hur vi mer exakt kan testa vår gravitationsteori under extrema förhållanden i deras omedelbara närhet, säger David Haviland, ordförande för Nobelkommittén för fysik.
Roger Penrose, född 1931 (89 år) i Colchester, Storbritannien. Fil.dr 1957 vid University of Cambridge, Storbritannien. Professor vid University of Oxford, Storbritannien.
Roger Penrose, University of Oxford
Reinhard Genzel, född 1952 (68 år) i Bad Homburg vor der Höhe, Tyskland. Fil.dr 1978 vid Universität Bonn, Tyskland. Director vid Max-Planck-Institut für extraterrestrische Physik, Garching, Tyskland och professor vid University of California, Berkeley, USA.
Reinhard Genzel, Max-Planck-Gesellschaft
Andrea Ghez, född 1965 (55 år) i New York, USA. Fil.dr 1992 vid California Institute of Technology, Pasadena, USA. Professor vid University of California, Los Angeles, USA.
Andrea Ghez, University of California, Los Angeles
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, med ena hälften till Roger Penrose och med andra hälften gemensamt till Reinhard Genzel och Andrea Ghez.
Dokument
Illustrationerna är fria att använda i icke-kommersiella, alternativt redaktionella eller akademiska sammanhang. Vid publicering, ange ”©Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences”.
Kontakt
Presskontakt
Eva Nevelius, pressansvarig, Kungl. Vetenskapsakademien
+46 70 878 67 63, eva.nevelius@kva.se
Sakkunniga
Ulf Danielsson, Nobelkommittén för fysik, Kungl. Vetenskapsakademien
+46 70 314 10 86, ulf.danielsson@physics.uu.se
Ariel Goobar, Nobelkommittén för fysik, Kungl. Vetenskapsakademien
+46 8 553 786 59, ariel@fysik.su.se
Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.
Nobelpriset® och Nobelmedaljen är av Nobelstiftelsen registrerat varumärken.
