Under den ordinarie sammankomsten onsdagen den 11 februari valdes sju framstående forskare inom matematik, astronomi, fysik och biologi in i akademien. Deras forskning sträcker sig från geometri och systematisk botanik till stjärnor och svarta hål.
SVENSKA LEDAMÖTER
Klassen för astronomi och rymdvetenskap
Lennart Lindegren är professor vid Institutionen för astronomi, Lunds universitet. Hans forskning rör sig främst inom området astrometri, där man mäter stjärnornas lägen och rörelser på himlen, samt deras avstånd från oss. För att få en bra bild av stjärnornas egenskaper (t.ex. var, när och hur de har uppkommit) behövs många olika slags observationer och teoretiska beräkningar. Astrometrin ger en del av den nödvändiga informationen. Lindegrens forskarkarriär är framför allt internationell. Han deltar i många internationella vetenskapliga organisationer och nätverk och har bland annat gjort stora insatser för ESA:s (European Space Agency) omfattande satellitprojekt Hipparcos och Gaia.
Stanislav Barabash är professor i rymdfysik och chef för projektet Solsystemets fysik och rymdteknik vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna. Hans forskning har bland annat ökat vår förståelse av solvindens växelverkan med planeterna Mars och Merkurius och har bidragit till en tänkbar förklaring till varför Mars förlorat så mycket vatten. Han utvecklade världens första satellitinstrument för avbildning av så kallade neutrala atomer (ENA), och har gjort studier av vilken roll dessa partiklar spelar i vårt solsystem. Barabash leder också ett internationellt konsortium som ansvarar för de partikelinstrument på rymdsonderna Mars Express och Venus Express som för närvarande levererar unika data om solens och solvindens påverkan på Mars och Venus.
Klassen för fysik
Mats Larsson är professor i molekylfysik vid Institutionen för fysik, Stockholms universitet. Han har i sin forskning utnyttjat utvecklingen av acceleratorer, lagringsringar och laserteknik parallellt med förfinade teoretiska beräkningsmodeller som blivit möjliga tack vare snabbare datorer. Genom att lagra och kyla molekyler har hans grupp kunnat studera molekylers växelverkan med elektroner vid mycket låga energier och över tidsskalor som tidigare varit otänkbara. På så sätt blev det möjligt att studera till exempel dissociativ rekombination, som spelar en viktig roll vid molekylbildning i rymden.
Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik vid Institutionen för astronomi och fysik, Uppsala universitet. Han har på senare tid ägnat sig åt ett av de mest grundläggande problemen inom den moderna fysiken: att konstruera en motsägelsefri teori som förenar kvantmekaniken med allmänna relativitetsteorin. Förhoppningen är att uppnå detta inom ramen för strängteorin. I flera av sina senare arbeten försöker han finna fenomen där strängteorins förutsägelser skulle kunna bekräftas experimentellt. På grund av de extrema längd-, tids- och energiskalor som behandlas i teorin skulle sådana tester bara kunna vara möjliga under mycket speciella förhållanden, t.ex. de som rådde vid universums födelse eller vid svarta hål. Danielsson har också framgångsrikt populariserat sitt forskningsområde, bland annat genom böckerna ”Stjärnor och äpplen som faller – en bok om upptäckter och märkvärdigheter i universum” och ”Den bästa av världar” samt en mängd populärvetenskapliga artiklar i Svenska Dagbladet och olika tidskrifter.
Klassen för biologiska vetenskaper
Birgitta Bremer är Professor Bergianus vid Bergianska stiftelsen, Kungl. Vetenskapsakademien. Hon har specialiserat sig inom systematisk botanik, främst med inriktning mot kaffefamiljen (Rubiaceae), och var bland de första i Sverige att införa molekylärbiologiska metoder inom systematisk botanik. Hennes forskningsprojekt ligger i gränsytor mellan systematik, ekologi, biodiversitet och molekylär evolution. Bremer har dessutom engagerat sig i biologilärarnas situation och har spridit sina forskningsresultat till en bredare publik genom populärvetenskapliga artiklar och framträdanden i media.
UTLÄNDSKA LEDAMÖTER
Klassen för matematik
Jean Bourgain är professor vid School of Mathematics, Institute for Advanced Study, Princeton, USA. Bourgain har arbetat inom ett stort antal områden: harmonisk analys, ergodteori, geometri för Banachrum, konvexitet, talteori och icke-linjära partiella differentialekvationer. Hans vetenskapliga bredd och kreativitet gör honom till en av dagens stora problemlösare inom matematiken. Han har en omfattande vetenskaplig publicering och har bland annat tilldelats den prestigefyllda Fieldsmedaljen.
Pierre Deligne är professor emeritus vid School of Mathematics, Institute for Advanced Study, Princeton, USA. Några av av hans viktigaste matematiska resultat har han uppnått inom Weilförmodandena, blandade Hodgestrukturer, absoluta Hodgecykler, representationsteori för Chevalleygrupper, perversa kärvar och gitter i komplexa hyperboliska grupper. År 1988 tilldelades han och Alexander Grothendieck Crafoordpriset i matematik av akademien.