Hundar kallas ibland människans bästa vän. Men kan deras arvsmassa också hjälpa oss att hitta botemedel mot cancer? Det tror Kerstin Lindblad-Toh, forskare från Uppsala, som nu tilldelas Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin på tio miljoner svenska kronor.
Projektet Zoonomia (ett stort internationellt samarbete) tog nästan ett decennium och publicerades 2023. Då hade forskarna kartlagt arvsmassorna hos 240 olika arter av däggdjur. Nu vill Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet, använda sig av det omfattande datamaterialet för att bland annat leta efter mutationer som orsakar cancer. Kunskapen från djurvärlden kan nämligen ge många insikter som även gäller oss människor.
Verktyg för att förstå
– Vi ser det här som ett verktyg för att verkligen förstå uppkomsten av cancer och hitta nya gener som orsakar sjukdomen. Genom att titta på det i större skala hoppas vi kunna ge en tydligare diagnos till patienter som drabbas och närma oss det som brukar kallas precisionsmedicin, säger hon.
Särskilt har hon intresserat sig för hundar, som på många sätt har stora likheter med människor. Fördelen med att gå omvägen om djuren är att det bland vissa raser finns vad hon kallar för ”en anrikning” av cancer. Skelettcancer är till exempel mer vanligt förekommande bland stora hundar och studier av den genetiken kan användas för att förstå sjukdomsmekanismen hos oss människor också. Även detta är något Kerstin Lindblad-Toh nu får möjlighet att göra tack vare den femåriga akademiprofessuren från Torsten Söderbergs Stiftelse.
för banbrytande jämförande studier av genomet hos däggdjur och människa i syfte att bättre förstå genetiska orsaker till sjukdomar.
När det gäller cancer är det framför allt glioblastom (hjärntumörer som i första hand förekommer hos vuxna) och medulloblastom (hjärntumörer som oftast drabbar barn), lymfom samt skelettcancer som Kerstin Lindblad-Tohs forskargrupp vill undersöka. Forskarna har utvecklat en metod för att studera mutationer i de så kallade reglerelementen som styr hur mycket protein som bildas i en cancercell. På det sättet har de bland annat hittat gener som bidrar till uppkomsten av medulloblastom hos barn.
För trots att Kerstin Lindblad-Toh tycker mycket om djur så är det inte inom djurvärlden hon hoppas kunna göra verklig skillnad.
– Det viktigaste för mig är att se vad vi kan göra för sjuka människor. Det är det som driver mig.
Stor betydelse
Att Vetenskapsakademien nu tilldelar henne Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin har stor betydelse för hennes möjligheter att lyckas.
– Det spelar jättestor roll. Det är naturligtvis en ära och man blir glad och tacksam för det. Men sedan ger det också mig som forskare en större frihet, säger hon.
Det går även att se en kort intervjufilm med Kerstin Lindblad-Toh på Youtube
Om Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin
Torsten Söderbergs akademiprofessurer främjar internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att göra det möjligt för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning vid en svensk medicinsk fakultet under fem år. Torsten Söderbergs Stiftelse donerar tio miljoner kronor till varje enskild akademiprofessur. Fem sådana professurer löper parallellt. Tillsättningen bereds och beslutas av Kungl. Vetenskapsakademien.
Om Torsten Söderbergs Stiftelse
Torsten Söderbergs Stiftelse främjar vetenskaplig forskning, i första hand inom de medicinska, ekonomiska och rättsvetenskapliga områdena. Läs mer om stiftelsens satsningar på www.torstensoderbergsstiftelse.se
Kontakt
Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, Uppsala universitet
kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
070-324 23 36
Kerstin Lindblad-Toh, Uppsala universitet
Presskontakt
Eva Nevelius, pressansvarig vid Vetenskapsakademien
eva.nevelius@kva.se
070-878 67 63
