Göran Gustafssonpriset är det mest åtråvärda priset för en ung svensk forskare. Förutom ett personligt pris på 100.000 kronor får varje forskare 4,2 miljoner kronor fördelade på tre år.
Årets Göran Gustafssonpristagare är:
Helena Edlund, 40 år, professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Umeå universitet, som får priset i molekylärbiologi
Pär Nordlund, 42 år, professor i strukturbiokemi vid Stockholms universitet, som får priset i kemi
Mikael Passare, 42 år, professor i matematik vid Stockholms universitet, som får priset i matematik
Reinhard Fässler, 44 år, professor i experimentell patologi vid Lunds universitet, som får priset i medicin
Göran Gustafssonprisen innebär fleråriga stora anslag till forskare i Sverige, som på detta sätt ges möjligheter att fritt bedriva forskning inom molekylärbiologi, fysik, kemi, matematik och medicin. Priserna utdelas sedan 1991 av Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Prisnomineringar kommer från landets universitet och högskolor och bereds av Kungl. Vetenskapsakademien.
Prisutdelning sker den 6 juni kl. 18.00 på Kungl. Vetenskapsakademien. Efter prisutdelningen föreläser Prof. Christina Moberg, Göran Gustafssonpristagare 1998 om ”Asymmetri och symmetri i molekylernas värld”. Alla intresserade hälsas välkomna!
Mer information lämnas av Göran Grimvall, sekreterare för Göran Gustafssons stiftelse, tel. 08-790 71 74 (arb.), 08-510 10 315 (hem) eller e-post: grimvall@theophys.kth.se.
Helena Edlund, 40 år, professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Umeå universitet, tilldelas Göran Gustafssonpriset 2001 i molekylärbiologi. Hennes insatser har stor betydelse för den utvecklingsbiologiska forskningen, men är också viktiga för diabetesforskningen. Helena Edlund har genom uppmärksammade cellbiologiska och molekylärgenetiska undersökningar identifierat en rad kontrollfaktorer som har med bukspottkörtelns utveckling och funktion att göra. Det är bl.a. celler i bukspottkörteln som producerar viktiga matsmältningsenzymer, som bryter ned födan i tunntarmen. I bukspottkörteln finns också nystan av celler, de s.k. Langerhanska öarna, som tillverkar hormoner som insulin och glukagon. Om kroppen producerar för lite insulin leder det till diabetes, vilket gör bukspottkörtelns funktion extra angelägen att studera.
Pär Nordlund, 42 år, professor i strukturbiokemi vid Stockholms universitet, tilldelas Göran Gustafssonpriset 2001 i kemi. Utan att känna till strukturen hos proteiner och enzymer i cellerna, kan man inte veta hur de fungerar och samverkar med andra molekyler. Strukturbestämning är därför ett centralt område i biokemin, där Pär Nordlund gjort viktiga forskningsinsatser. Hans specialitet är kristallografi, ett kraftfullt verktyg för detaljstudier av ämnens molekylära struktur. Genom samarbete med forskare som har tillgång till andra ”verktyg” har Pär Nordlund på ett konstruktivt sätt kunnat angripa viktiga och unika strukturbiologiska problem.
Mikael Passare, 42 år, professor i matematik vid Stockholms universitet, tilldelas Göran Gustafssonpriset 2001 i matematik. Hans specialitet är matematisk analys och geometri i rum där koordinaterna beskrivs av komplexa tal (par av vanliga reella tal). I det endimensionella fallet, d.v.s. med en enda komplex koordinat, är detta ett klassiskt problem som går tillbaka till arbeten av kända matematiker som Gauss, Cauchy och Riemann under 1800-talet. För fallet med flera komplexa koordinater inträffar nya oväntade fenomen, speciellt inom den s.k. residyteorin, där Mikael Passare gjort mycket viktiga insatser.
Reinhard Fässler, 44 år, professor i experimentell patologi vid Lunds universitet, tilldelas Göran Gustafssonpriset 2001 i medicin. Hans forskning har grundläggande betydelse för förståelsen av hur sjukdomar i bindväv och andra vävnader uppkommer. Genom att studera möss med ärftliga defekter har han visat att bindväven behöver många viktiga komponenter för att fungera som den ska. Vissa av dessa komponenter är helt livsnödvändiga, andra leder till svåra sjukdomar. Djur som saknar en viss typ av kollagen utvecklar t.ex. med tiden inflammationer i lederna.
Eftersom Göran Gustafssonprisen innebär utdelning av forskningsmedel fördelade på tre år, vill vi också uppmärksamma pristagarna för år 1999 och 2000, som nu får ytterligare 1,4 miljoner kronor till sin forskning:
År 2000:
Eleanor E. B. Campbell, professor i fysik vid Göteborgs universitet, som belönades för sin forskning om klusters kollisionsdynamik,
Jan Kihlberg, professor i kemi vid Umeå universitet inom området organisk syntes,
Håkan Hedenmalm, professor i matematik vid Lunds universitet, som forskar inom
operatorteori och komplex analys, och
Patrik Ernfors, professor vid Karolinska institutet, som forskar om hjärnan och nervsystemet.
År 1999:
Thomas Perlmann, professor vid Karolinska institutet, för sin forskning om hjärnans utveckling och funktion,
Per Delsing, professor vid Chalmers Tekniska Högskola, för sina insatser inom området en-elektronik,
Johan Håstad, professor i matematik vid Kungl. Tekniska Högskolan, för sin forskning i komplexitetsteori, och
Göran Akusjärvi, professor vid Uppsala universitet, för sin forskning om nya metoder för behandling av virusinducerade sjukdomar och genterapi.