För tionde året i rad utdelas Göran Gustafssonprisen till svenska forskare. Priset tillfaller årligen 4-5 av de främsta forskarna i landet, som föreslagits av landets universitet och högskolor.
Forskarna får 100 000 kr vardera i personligt pris och forskningsanslag på upp till 1 milj. kronor. Pristagarna från 1997 och 1998 får fortsatta forskningsanslag på sammanlagt 9,55 milj. kronor.
Landets universitet och tekniska högskolor föreslår forskare, som de anser vara värda de stora Göran Gustafssonprisen. Förslagen bereds av Vetenskapsakademien och därefter utses pristagarna av styrelsen för Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning, där fem av nio ledamöter är utsedda av akademien.
1999 ÅRS GÖRAN GUSTAFSSONPRISTAGARE
får 100 000 kr vardera som personliga pris och får därutöver dela på 4 milj. kronor.
Molekylärbiologi
Thomas Perlmann (f. 1959), docent vid Karolinska Institutet, får 1 Mkr för sin forskning om hormonreceptorers betydelse för hjärnans utveckling och funktion.
Fysik
Per Delsing (f. 1959), professor vid Chalmers tekniska högskola, får 1 Mkr för sin forskning om en-elektronik, dvs. transport av elektroner en och en genom mycket små strukturer.
Matematik
Johan Håstad (f. 1960), professor vid Kungl. Tekniska Högskolan, får 1 Mkr för sin forskning i komplexitetsteori.
Medicin
Göran Akusjärvi (f. 1953), professor vid Uppsala universitet, får 1 Mkr för sin forskning om nya metoder för behandling av virusinducerade sjukdomar och för genterapi.
Prisen utdelas onsdagen den 2 juni kl 18.00 på Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4. Föredrag hålls då av 1992 års Göran Gustafssonpristagare i molekylärbiologi, Thomas Edlund, professor i molekylär genetik vid Umeå Universitet, som talar om Embryonal utveckling av centrala nervsystemet.
Alla är välkomna till prisutdelningen och föreläsningen.
Thomas Perlmann, docent vid Ludwiginstitutet för cancerforskning, Karolinska Institutet, disputerade där 1991 på en avhandling om hormonreceptorers funktioner. Han fortsatte sina studier av hormonreceptorer vid Salk Institute, Kalifornien, 1991-1993 och har efter sin återkomst till KI koncentrerat sin forskning på hormonreceptorernas betydelse för hjärnans utveckling och funktion. Han är sedan 1996 gruppledare vid Ludwiginstitutet för cancerforskning, KI.
Per Delsing är professor vid Chalmers tekniska högskola sedan 1997 efter grundutbildning och forskning i Lund, Zürich och Göteborg. Han tillverkar mycket små mikrostrukturer och studerar strömtransport i dessa. En av hans specialiteter är forskning kring tunnelfenomen, som lett till s.k. en-elektronik, där en ny typ av transistorer släpper fram elektronerna en efter en.
Johan Håstads forskning handlar om komplexitetsteori, ett område i gränslandet mellan matematik och datologi. Det handlar om att förstå varför vissa typer av problem verkar vara svårare än andra att lösa för en dator. Till exempel är det svårt att faktorisera heltal som en produkt av primtal. Men att återfinna det givna talet från en faktorisering är mycket enklare. Ett centralt problem i teorin är att avgöra om två typer av problem (s.k. NP- och P-problem) är lika svåra. Johan Håstad har här gjort viktiga insatser. Han är professor vid Institutionen för numerisk analys och datalogi, Kungl. Tekniska Högskolan.
Göran Akusjärvis forskning belyser interaktionen mellan ett virus och en värdcell. Han har identifierat nya mekanismer som virus använder för att störa aktiviteten hos värdcellens gener. Forskningen ger också nya uppslag till hur adenovirus kan användas som kontrollerbara bärare för genetisk information. I samarbete med andra grupper undersöker Akusjärvi möjligheten att använda dessa vektorer i försök med genterapi i djurexperiment.
1998 ÅRS GÖRAN GUSTAFSSONPRISTAGARE
fick förra året 4,2 Mkr och får nu dela på ytterligare 4,7 Mkr
Carlos Ibáñez (f. 1960), professor vid Karolinska Institutet, får 1 Mkr för sin forskning om nervsystemet.
Anne L’Huillier (f. 1958), professor vid Lunds universitet, får 1 Mkr för sin forskning om atomer i intensivt laserljus.
Christina Moberg (f. 1947), professor vid Kungl. Tekniska Högskolan, får 1 Mkr för sin forskning inom organisk kemi.
Oleg Viro (f. 1948), professor vid Uppsala universitet, får 700 000 kronor för sin forskning inom topologi.
Lena Claesson-Welsh (f. 1956), professor vid Uppsala universitet, får 1 Mkr för sin forskning om nybildning av kapillärer från blodkärl.
1997 ÅRS GÖRAN GUSTAFSSONPRISTAGARE
har tidigare fått 9,7 Mkr och får nu dela på ytterligare 4,85 Mkr
Christer Betsholtz (f. 1959), professor vid Göteborgs universitet, får 1 Mkr för sin forskning om tillväxtfaktorers funktion i foster- och organutveckling.
Olle Inganäs (f. 1951), docent vid Linköpings universitet, får 1 Mkr för sin forskning inom polymerfysiken.
Sven Lidin (f. 1961), professor vid Stockholms universitet, får 1 Mkr för sin forskning inom oorganisk kemi med inriktning mot metallers och metallegeringars strukturkemi.
Dennis Hejhal (f. 1948), professor vid Uppsala universitet, får 850 000 kr för sin forskning om analytisk talteori och kvantkaos.
Lars Björck (f. 1949), professor vid Lunds universitet, får 1 Mkr för sin forskning om proteiner på bakteriens yta som är viktiga för deras sjukdomsframkallande effekt.