Under de nio år som prisen utdelats är det första gången som kvinnliga forskare tilldelats de prestigefyllda Göran Gustafssonprisen. Priset tillfaller årligen fem av de främsta forskarna i landet, föreslagna av landets universitet och högskolor.
De prisbelönta forskarna får 100 000 kr vardera i personliga pris och forskningsanslag på upp till 1 milj. kronor. Pristagarna från 1996 och 1997 får fortsatta forskningsanslag på sammanlagt 9,55 milj. kronor.
Landets universitet och tekniska högskolor föreslår forskare, som de anser vara värda de stora Göran Gustafssonprisen. Förslagen bereds av Vetenskapsakademien och därefter har pristagarna utsetts av styrelsen för Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning, där fem av nio ledamöter är utsedda av akademien.
1998 års Göran Gustafsson-pristagare får 100 000 kr vardera som personliga pris och får därutöver dela på 4,2 milj. kronor.
Molekylärbiologi
Carlos Ibáñez (f. 1960), professor vid Karolinska Institutet: 1 Mkr för sin forskning om nervsystemet.
Fysik
Anne L’Huillier (f. 1958), professor vid Lunds universitet: 1 Mkr för sin forskning om atomer i intensivt laserljus.
Kemi
Christina Moberg (f. 1947), professor vid Kungl. Tekniska Högskolan: 500.000 kronor för sin forskning inom organisk kemi.
Matematik
Oleg Viro (f. 1948), professor vid Uppsala universitet: 700.000 kronor för sin forskning inom topologi.
Medicin
Lena Claesson-Welsh (f. 1956), professor vid Uppsala universitet: 1 Mkr för sin forskning om nybildning av kapillärer från blodkärl.
Prisen utdelas onsdagen den 3 juni kl 18.00 på Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4. Föredrag hålles då av 1991 års Göran Gustafsson-pristagare professor Bertil Andersson, Inst. för biokemi, Stockholms universitet, som talar om Växter och ljus – för mycket av det goda. Alla är välkomna till prisutdelningen och föreläsningen.
Carlos Ibáñez
professor i molekylär neurobiologi vid Karolinska Institutet. Hans forskning rör de substanser och mekanismer som bidrar till överlevnad, utveckling och återbildning av nervceller samt hur nervcellerna samverkar med andra celler i kroppen. Han studerar särskilt en grupp tillväxtstimulerande ämnen som bestämmer utveckling och upprätthållande av nervsystemets funktion.
Anne L’Huillier
professor i fysik vid Lunds universitet. I sin forskning utnyttjar hon ultrasnabba laserpulser för att studera hur atomer växelverkar med intensivt laserljus. Pulsernas varaktighet är mindre än en tusendel av en biljondels sekund. Det är en så kort tid att man kan studera detaljer i hur elektronerna rör sig runt atomkärnan. Redan 1987 genomförde Anne L’Huillier banbrytande experiment med intensiva korta laserpulser. Sedan dess har hon förfinat tekniken, vilket nu prisbelönats.
Christina Moberg
professor i organisk kemi vid Kungl. Tekniska Högskolan. Hon forskar inom området syntetisk organisk kemi. Den syntetiska kemin har fått mycket stor betydelse för utvecklingen inom biologiska och medicinska vetenskaper och är en förutsättning för utvecklingen av läkemedel och andra för människor nödvändiga kemikalier. För varje aktiv kemikalie finns det en inaktiv, ofta skadlig, spegelform. Syntetiska organiska variationer leder vanligen till att båda formerna produceras. Ett viktigt problem inom den moderna synteskonsten är därför att åstadkomma asymmetriska reaktioner (asymmetrisk syntes) för att på så sätt i högt utbyte erhålla den aktiva spegelformen av den önskade aktiva föreningen. Christina Moberg har varit mycket framgångsrik inom området och hennes nyligen utvecklade teknik för asymmetrisk syntes har rönt stort internationellt intresse p.g.a. den effektivitet som den uppvisat.
Oleg Viro
professor i matematik vid Uppsala universitet. Oleg Viros forskning handlar om 3- och 4-dimensionella mångfalder och därmed sammanhängande problem. Under 1980-talet upptäckte matematikerna (inspirerade av den teoretiska fysiken) komplicerade invarianter som på ett förbluffande sätt visade att den 3- och 4-dimensionella topologien i viss mening är mer komplicerad och mer intressant än motsvarande teori i högre dimensioner. Oleg Viro har sedan dess varit en av de ledande forskarna när det gäller att förenkla och fördjupa teorien för dessa invarianter.
Lena Claesson-Welsh
är professor i medicinsk biokemi vid Uppsala universitet. Hennes forskning är inriktad på att i detalj förstå hur tillväxtfaktorer, små äggviteämnen, kan signalera till en vävnad att börja växa. Hon studerar hur signalerna överförs från cellens yta till dess kärna. Då signalerna kommer till arvsmassan i kärnan kan det leda till att cellen stimuleras till delning, vilket oftast är en gynnsam effekt, t.ex. vid cellskada. Vid tumörsjukdomar är det givetvis tvärtom. Cellen kan också stimuleras till motsatsen dvs. att cellen programmeras att dö. Dessa skeenden har central betydelse vid alla organfunktioner. Lena Claesson-Welsh skall i sin fortsatta forskning arbeta med en faktor som hämmar bildning av blodkärl och därmed tillväxten av tumörer.
1997 ÅRS GÖRAN GUSTAFSSONPRISTAGARE
fick förra året 4,85 Mkr och får nu dela på ytterligare 4,85 Mkr
Christer Betsholtz (f. 1959), professor vid Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi, Göteborgs universitet: 1 Mkr för sin forskning om tillväxtfaktorers funktion i foster- och organutveckling.
Olle Inganäs (f. 1951), docent vid Avdelningen för tillämpad fysik vid Linköpings universitet: 1 Mkr för sin forskning inom polymerfysiken.
Sven Lidin (f. 1961), professor vid Institutionen för oorganisk kemi, Stockholms universitet: 1 Mkr för sin forskning inom oorganisk kemi med inriktning mot metallers och metallegeringars strukturkemi.
Dennis Hejhal (f. 1948), professor vid Matematiska institutionen vid Uppsala universitet: 850 000 kr för sin forskning om analytisk talteori och kvantkaos.
Lars Björck (f. 1949), professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Lunds universitet: 1 Mkr för sin forskning om proteiner på bakteriens yta som är viktiga för deras sjukdomsframkallande effekt.
1996 ÅRS GÖRAN GUSTAFSSONPRISTAGARE
har tidigare fått 9,9 Mkr och får nu dela på ytterligare 4,7 Mkr
Dan Hultmark (f. 1949), professor vid Umeå universitet: 1 Mkr för sin forskning om insekters immunförsvar.
Mats Larsson (f. 1953), professor vid Fysiska institutionen vid Stockholms universitet: 1 Mkr för forskning inom molekylfysik.
Malcolm H. Levitt (f. 1957), professor vid Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi vid Stockholms universitet: 1 Mkr för utveckling av metoder inom kärnmagnetisk resonans i fasta tillståndet inom (fast-fas NMR) och deras tillämpningar för strukturstudier av biologiska makromolekyler.
Anders Björner (f. 1947), professor vid Matematiska institutionen vid Kungl. Tekniska Högskolan: 700.000 kronor för sin forskning inom kombinatorik.
Roland S. Johansson (f. 1950), professor vid Fysiologiska institutionen, Umeå universitet: 1 Mkr för forskning om den mänskliga handens rörelser.