Årets Göran Gustafssonpristagare vill bland annat bidra till att förbättra behandlingen av tarmsjukdomar, men också ge ytterligare kunskap om vilken roll aerosoler i atmosfären spelar för klimatet. Sammanlagt får de fem forskarna från Lund och Stockholm dela på 30 miljoner kronor.
Pressbilder
Prissumman har i år höjts till sex miljoner vardera där 300 000 kronor består av ett personligt pris och resten är ett anslag fördelat på tre år. Pengarna tilldelas yngre forskare (högst 45 år gamla) i medicin, molekylär biologi, kemi, fysik och matematik verksamma i Sverige. Årets pristagare forskar om allt från hur man kan tillverka nya material med hjälp av nanokristaller till hur genetiska skillnader formar oss människor.
Immunologen vill lösa gåtan bakom tarmsjukdomarna
Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska Institutet, får priset i medicin
”för hennes framstående bidrag till förståelsen av medfödda lymfoida cellpopulationer och deras roller i mänsklig sjukdom”.
En stor och viktig del av vårt immunförsvar återfinns i tarmarna. Men ibland löper det här immunförsvaret amok, något som bland annat kan orsaka den inflammatoriska tarmsjukdomen IBD. Sjukdomen innebär ett stort lidande för patienterna och inflammationen kan dessutom leda till en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Någon bot finns inte ännu och den lindrande behandling som existerar fungerar inte för alla.
För några år sedan gjorde Jenny Mjösberg en viktig upptäckt kring de vita blodkroppar, lymfocyter, som är en del av kroppens medfödda immunförsvar. En helt ny celltyp trädde fram i ljuset. Nu hoppas hon kunna hitta exakt vilka tarmlymfocyter som bidrar till sjukdomen IBD (Crohns sjukdom och ulcerös kolit) och kolorektal cancer (cancer i tjock- och ändtarmen). Det kan bland annat ske genom att analysera tarmprover från patienter både före och efter behandling.
– Det vi vill åstadkomma med vår forskning är först och främst att skapa en större förståelse för immunsystemet i tarmen hos människan som man fortfarande inte vet tillräckligt mycket om. Det kan göra det möjligt att hitta nya mål för behandling i framtiden. Men sedan lite mer konkret och kliniskt så försöker vi ta reda på vilka patienter som kommer att svara bra på den behandling som finns att tillgå idag. Den delen av vår forskning kan komma till nytta för patienterna närmare i tiden, säger hon.
Kontakt
E-post: jenny.mjosberg@ki.se
Telefon: 070-547 29 56
Forskaren som vill ta reda på hur generna skiljer oss åt
Tuuli Lappalainen, professor i genomik vid KTH och SciLifeLab, får priset i molekylär biologi
”för banbrytande studier av hur genetiska skillnader mellan individer påverkar genreglering”.
Våra gener spelar tillsammans med vår miljö, en stor roll för hur vi fungerar och gör oss till unika varelser. Små skillnader i vårt DNA, vårt mänskliga genom, kan bland annat påverka vilka sjukdomar som drabbar oss i framtiden. Men om dessa små skillnader kan avgöra sådant måste det även återspeglas på molekylär nivå inuti cellerna. Tuuli Lappalainens forskargrupp vill titta närmare på den här processen som fortfarande i hög grad är okänd.
– I grund och botten vill vi försöka förstå den genetiska uppbyggnaden som ligger bakom mänsklig diversitet, varför vi alla skiljer oss åt från varandra. Det inkluderar naturligtvis risken för att få sjukdomar men spelar även en roll för andra mänskliga egenskaper.
De fokuserar inte på någon specifik sjukdom utan tittar på hela arvsmassan (genomet) och olika mänskliga särdrag. Det görs genom att samla in mycket stora datamängder om genom och genuttryck (hur gener stängs av eller sätts på) från vävnadsprover. Men även genom experiment med hjälp av CRISPR-teknologi, den så kallade gensaxen, för att med stor precision förändra arvsmassan i mänskliga celler som man odlar i laboratoriet.
– Båda metoderna har för- och nackdelar men vi tror mycket på att kombinera de två, säger Tuuli Lappalainen.
Kontakt:
E-post: tuuli.lappalainen@scilifelab.se
Telefon: 072-194 05 50
Med mikroskopets hjälp kan nanokristaller bli nya halvledare
Kimberly Dick Thelander, professor i materialvetenskap vid Lunds universitet, får priset i kemi
”för studier av nanomaterials atomära uppbyggnad och dess karakterisering med hjälp av in-situ-elektronmikroskopi”
Merparten av de tekniska framsteg som görs i vårt moderna samhälle drivs av upptäckter och förädling av nya material. En av de viktigaste typerna av material är kristaller där atomerna sitter ordnade i upprepade mönster.
Kimberly Dick Thelander har bland annat intresserat sig för nya kristallina halvledarmaterial.
– Egentligen är min forskning ganska grundläggande. Jag försöker förstå processerna bakom hur kristaller bildas. Om vi kan förstå det kan vi också styra processen och då kan vi skapa olika former av nya material. Det behöver inte vara halvledare men halvledare är intressanta eftersom det är så mycket du kan göra med dem.
Egenskaperna hos en halvledare bestäms av de atomer den innehåller och hur de är ordnade. Om det är möjligt att ändra på deras mönster kan man skapa nya halvledare med helt nya egenskaper. Bland annat vill forskargruppen i Lund se om det går att bilda halvledarkristaller i pyttesmå strukturer som kallas för nanokristaller. För att kunna studera dessa minimala strukturer har man utvecklat ett särskilt elektronmikroskop som använder sig av elektroner istället för ljus.
Kontakt
E-post: kimberly.thelander@ftf.lth.se
Telefon: 070-611 17 35
Hon vill se hur aerosoler påverkar luften och klimatet
Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, får priset i fysik
”för sin banbrytande forskning rörande atmosfäriska aerosolpartiklar och deras inverkan på moln, klimat och människors hälsa.”
Varje kubikcentimeter luft innehåller tusentals flytande eller fasta aerosolpartiklar. Partiklarna är ofta osynliga för blotta ögat men kan försämra luftkvaliteten och påverka vår hälsa. De har dessutom en inverkan på klimatet. Fast hur stor?
Ilona Riipinen vill bringa klarhet i frågan. Hon sysslar med atmosfärisk fysik och har särskilt tittat på hur det går till när aerosolpartiklar bildas och vilken roll dessa sedan spelar för molnbildningen. Just aerosoler och moln är bland de största osäkerhetsfaktorerna när forskarna försöker göra klimatmodeller inför framtiden.
Genom att kombinera laboratorieexperiment i CLOUD-kammaren i Cern med fältmätningar och atmosfäriska simuleringsmodeller utvecklade vid Stockholms universitet hoppas hennes forskargrupp nu kunna bidra till både förbättrade klimatberäkningar och luftkvalitetsmodeller. Kunskap som förhoppningsvis även kan leda till en bättre klimat- och miljöpolitik.
– För mig betyder det jättemycket att jag får priset i fysik eftersom jag alltid har sett mig som fysiker i grunden, fast jag jobbar tvärvetenskapligt. Det skickar en viktig signal om att fysiken kan tillämpas på miljöfrågorna. Fysiken är ett verktyg som kan användas för att förstå hur vår framtid kan bli på den här planeten, säger hon.
Kontakt
E-post: ilona.riipinen@aces.su.se
Telefon: 073-585 92 51
Han förklarar fysiken med hjälp av matematikens språk
Fredrik Viklund, professor i matematik vid KTH, får priset i matematik
”för framstående bidrag inom stokastisk geometri och teorin för kritiska gittermodeller i statistisk mekanik”
Samspelet mellan matematik och fysik har spelat en avgörande roll för naturvetenskapens utveckling genom historien. Fysikens lagar formuleras på ett förvånansvärt effektivt sätt med hjälp av matematikens språk.
Fredrik Viklund forskar inom ren matematik, men hans forskning inspireras av problem från fysikens område. Han och hans kollegor använder matematiskt tvärvetenskapliga metoder för att förstå fascinerande matematiska strukturer som först kunde anas genom experiment, simuleringar och fysikaliska resonemang. Det handlar om ett nytt matematiskt fält: stokastisk konform geometri.
Han utvecklar bland annat metoder för att förstå dessa fundamentala strukturer från flera perspektiv. Men han tar också hjälp av matematiska verktyg för att från ett sannolikhetsteoretiskt perspektiv studera så kallade kvantfältteorier, även de förekommande inom fysiken.
Fredrik Viklund är mycket glad över att ha tilldelats Göran Gustafssonpriset i matematik.
– Det är jätteroligt och det kommer att få stor betydelse för min forskning de kommande åren. Jag kommer få möjlighet att anställa postdoktorer och ta fler doktorander. Och för min egen del kommer jag att få mer tid för forskning, säger han.
Kontakt
E-post: frejo@kth.se
FAKTA/GÖRAN GUSTAFSSONPRISEN
Göran Gustafssonpriset består av ett forskningsanslag på 5,7 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 300 000 kronor. Svenska universitet och högskolor nominerar kandidater, Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991. Stiftelsen tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003). Pristagarna ska vara som mest 45 år gamla och ha för avsikt att utföra merparten av sin forskning i Sverige.
Presskontakt:
Eva Nevelius, pressansvarig vid Vetenskapsakademien
eva.nevelius@kva.se
070-878 67 63
