Vid den ordinarie sammankomsten den 16 januari valdes Torsten Åkesson, Lunds universitet, Per Molander, Inspektionen för socialförsäkringen, Johan Rockström, Stockholms universitet, och Kjell Jonsson, Umeå universitet, in i akademien.
Svenska ledamöter
Klassen för fysik
Torsten Åkesson är professor i, och avdelningsföreståndare för, partikelfysik vid Fysiska institutionen, Lunds universitet. Han har sedan 1980-talet varit verksam vid partikelfysiklaboratoriet CERN i Genève där han använt acceleratorer i sin forskning om experimentell partikelfysik. En stor del av hans arbete under åren har inriktats mot att planera experiment och driva utvecklingsprojekt vid CERN och han var även dess styrelseordförande 2007–2009. Ett av projekten som Åkesson var en av initiativtagarna till och som han arbetar med idag är det globala forskningsprojektet ATLAS; ett projekt som han även varit i den internationella ledningen för. ATLAS är ett av CERN:s experiment vid partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) och involverar över 3 000 fysiker från 38 länder. Huvudmålet med forskningen vid ATLAS är att öka vår kunskap och förståelse för grundläggande delar av materiens uppbyggnad och beteende. Man hoppas få svar på frågor om vad mörk materia är och om Higgspartikeln finns.
Klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap
Per Molander är generaldirektör för Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), som han själv har ansvarat för att bygga upp. Han har en matematisk-naturvetenskaplig bakgrund och har genomgående under sin karriär bedrivit, initierat och förmedlat forskning för att fördjupa analysen av viktiga samhällsfrågor med fokus på den offentliga sektorns roll. Under början av 1990-talet var han ansvarig för utvecklingen av den statliga budgetprocessen, som bidragit till stabiliseringen av de svenska statsfinanserna. Efter några år som forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har han sedan 2002 arbetat som konsult vid olika svenska och internationella myndigheter och organisationer. Bland annat var han huvudsekreterare i 2005 års katastrofkommission efter flodvågskatastrofen i Indiska oceanen. Molander har också under sin karriär ägnat sig åt författande inom politisk filosofi, etik och historia.
Per Molander, Inspektionen för socialförsäkringen
Johan Rockström är professor i miljövetenskap med inriktning mot vattenresurser och global hållbar utveckling vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre. Han är en internationellt erkänd forskare inom hållbarhetsfrågor och ledde utvecklingen av det nya ramverket för planetära gränsvärden (Planetary Boundaries). Rockström har varit en av de ledande forskarna i världen när det gäller att utveckla och tillämpa resiliensbegreppet och kopplingen mellan ekologiska system och samhället. Han är också ordförande för planeringen av det nya vetenskapliga initiativet Future Earth, som integrerar den världsomspännande miljöforskningen inom ICSU i en ny satsning på globala miljö- och resursfrågor. Genom sin breda kunskap inom ekologi och geovetenskap, sin organisatoriska talang och sin osedvanliga förmåga att uttrycka sig i tal och skrift är Rockström ofta anlitad som ordförande och huvudtalare vid vetenskapliga konferenser. Rockström har mycket omfattande meriter när det gäller universitetens så kallade tredje uppgift, att samverka med det omgivande samhället och föra ut forskningsresultat till en bredare allmänhet.
Johan Rockström, Stockholm Resilience Centre
Kjell Jonsson är professor i idéhistoria och rektors ställföreträdare, prorektor, vid Umeå universitet. Innan han utnämndes till prorektor var han också överbibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek. Jonsson disputerade 1987 med avhandlingen Vid vetandets gräns: om skiljelinjen mellan naturvetenskap och metafysik i svensk kulturdebatt 1870–1920 som tilldelades Johan Nordströms och Sten Lindroths pris till yngre forskare för framstående lärdomshistoriskt arbete. Han beskrivs som en gedigen forskare med ett särskilt intresse för naturvetenskapens kulturella och samhälleliga roll. Jonsson har också ett starkt engagemang för sitt fält och har utkommit med en mängd publikationer, till exempel Naturvetenskap, världsåskådning och metafysiskt patos i mellankrigstidens Sverige (1992), Physics as Culture (1993), Att berätta klassresan (2001), Rasbiologi från vänster (2004), Forskarnas plats på vita duken (2006) och Bildning, utveckling och frihet (2012). Han har också varit redaktör för tidskriften Tvärsnitt under fem år och kulturskribent. En uppskattad bok som kommit ut i flera upplagor är hans Harmoni eller konflikt: Förhållandet vetenskap-religion. Kjell Jonsson har verkat som ordförande i flera styrelser, kommittéer och nämnder, som Kommittén för kvalitetsfrågor, Delegationen för tvärvetenskap och Styrgruppen för HUMlab. Jonsson bloggar också då och då om vetenskap för Umeå universitet.