Den 12 mars valdes Per-Olof Berggren, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Olle Lindvall, Universitetssjukhuset i Lund, Catharina Larsson, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, och Mats Viberg, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, in i akademien.
Klassen för medicinska vetenskaper (VII)
Per-Olof Berggren är professor i experimentell endokrinologi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, och en ledande diabetesforskare. Insulinet i människokroppen produceras av betaceller i bukspottkörteln. Berggren har gjort sensationella upptäckter kring betacellernas kalciumkanaler som kan komma att få stor betydelse för behandlingen av både typ 1- och typ 2-diabetes.
Olle Lindvall är professor i neurologi vid Wallenberg Neurocentrum, Universitetssjukhuset i Lund. Lindvalls forskargrupp i Lund var först i världen med att transplantera fetala dopamin-nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom och har sedan 1987 varit världsledande inom detta forskningsfält. Under senare år har Lindvall tagit upp forskning om nybildning av nervceller vid epilepsi och stroke. Dessa studier har öppnat ett nytt forskningsområde som på sikt skulle kunna leda till utveckling av nya metoder för behandling av patienter i svåra neurologiska sjukdomstillstånd.
Catharina Larsson är professor i medicinsk genetik vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset. Målet för hennes forskning är att klarlägga genetiska uppkomstmekanismer för tumörer i människans hormonproducerande organ, framför allt sköldkörteln, bisköldkörteln och binjuren. Larssons forskargrupp har bidragit till flera projekt med medicinskt genetiska frågeställningar, som har sin utgångspunkt i familjer med ärftlig risk för olika sjukdomar. Gener som orsakar ärftliga sjukdomar har visat sig ofta vara involverade även i utvecklingen av sporadiskt förekommande tumörer.
Klassen för tekniska vetenskaper (VIII)
Mats Viberg är professor i signalbehandling vid Institutionen för signaler och system, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Hans forskningsresultat har betydelse för bl.a. användningen av adaptiva antenner och högupplösande metoder inom radar, multi-antennsystem för ökad störtålighet och förbättrad kapacitet inom trådlös kommunikation, samt modellering och tolkning av sensordata med tillämpningar inom bland annat fordonssystem och processindustri. Han blev redan som 31-åring utnämnd till professor vid Chalmers tekniska högskola och har där byggt upp forskningsverksamheten kring signalbehandling.