Vid akademiens ordinarie sammankomst den 11 november valdes fem svenska forskare in i akademien: Johan Åqvist och Lars Tranvik, Uppsala universitet, Klas Kärre, Karolinska Institutet, Juleen Zierath, Karolinska universitetssjukhuset och Peter Gärdenfors, Lunds universitet.
Klassen för kemi
Johan Åqvist är professor i teoretisk kemi vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet. Hans forskning är inriktad mot biokemiska beräkningsstudier av kemiska reaktioner i celler på molekylär nivå, vilket bland annat har stor betydelse för utformning av nya läkemedel. Till exempel används högupplösta strukturer av ribosomer (cellens ”proteinfabriker”) för att konstruera beräkningsmodeller för precisa förutsägelser om de kemiska reaktioner som styr avläsningen av den genetiska koden inne i cellen. Johan Åqvists forskning spänner över många
ämnesområden som fysikalisk kemi, biokemi, farmakologi och medicin.
Klassen för biologiska vetenskaper
Lars Tranvik är professor i limnologi vid Institutionen för ekologi och evolution, Uppsala universitet. Han är ekosystemforskare och mikrobiell ekolog och studerar omsättning av organiskt material och kolets kretslopp i vattenmiljöer, från mikrobiell skala upp till inlandsvattnens roll i det globala kolkretsloppet. Hans forskning rör bland annat hur akvatiska ekosystem påverkas av storskaliga miljöförändringar, särkilt hur processer på land påverkar vattensystemen. Mikroorganismers roll i födovävar och den biologiska mångfalden bland mikroorganismer och dess effekter på ekosystemfunktion är andra viktiga frågor som studeras. Tranvik ingår i två tidigare Formas starka forskarmiljöer, LEREC (Lake Ecosystem Response to Environmental Change) och Microbiomics, och är huvudansvarig för en ny stark forskningsmiljö med start 2009/2010 (CoW, Color of Water – Interplay with Climate and Effects on Drinking Water Supply).
Klassen för medicinska vetenskaper
Klas Kärre är professor i molekylär immunologi vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet. Han är främst känd för sin upptäckt av en av mekanismerna för hur immunförsvarscellerna, NK-celler, identifierar och dödar sina målceller. Upptäckten går ut på att NK-cellerna hämmas av ett transplantationsantigen kallat MHC Klass 1, som hindrar NK-celler från att döda sina målceller. När MHC Klass 1 avlägsnas från målcellerna dödar NK-cellerna dem. Klas Kärre gav fenomenet namnet ”the missing self hypothesis”. Hans forskning på tumörcellsmutanter som förlorat MHC klass I molekyler har även bidragit till förståelsen processerna för presentation av antigen för för T-celler. År 2006 invaldes han i Karolinska Institutets Nobelkommitté och 2009 blev han dess ordförande.
Juleen Zierath är professor i klinisk integrativ fysiologi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Zieraths forskning inriktar sig på cellulära mekanismer som ligger till grund för utvecklandet av insulinresistens vid typ 2 diabetes. Hennes forskargrupp har kunnat påvisa mekanismer som förklarar varför diabetikers muskler har sämre förmåga att ta upp glukos, med förhöjda halter i blodet som följd. Studier av personer med typ 2 diabetes och friska försökspersoner har lett till identifiering av specifika förändringar i proteinuttryck som sedan kopplats till förändringar i ämnesomsättningen. Effekten av fysisk aktivitet och dess inverkan på ämnesomsättningen studeras också. Målsättningen är att hitta nya behandlingsalternativ som kan förbättra insulinkänsligheten.
Klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap
Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap vid Filosofiska institutionen, Lunds universitet. Han är internationellt känd bland annat för boken Knowledge in Flux som handlar om hur ny information leder till förändringar i vad en agent (person, grupp, organisation) anser vara sant. En agent som överger en av sina tidigare uppfattningar måste också revidera många andra av sina tidigare uppfattningar som hängde samman med denna, och ett problem är att ange vilka villkor som måste vara uppfyllda för att en sådan revidering ska kunna anses vara rationell. Gärdenfors är en av forskarna bakom den grundläggande modellen för studiet av detta problem, den s.k. AGM-modellen. Det senaste decenniet har han arbetat med kunskapsmodeller som baseras på så kallade konceptuella rum, bland annat i boken Conceptual Spaces. Förutom en omfattande vetenskaplig produktion har han gett ut flera populärvetenskapliga böcker på svenska, som Fängslande information, Hur homo blev sapiens och senast Den meningssökande människan.