Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2001 gemensamt till George A. Akerlof, University of California at Berkeley, USA, A. Michael Spence, Stanford University, USA, och Joseph E. Stiglitz, Columbia University, USA ”för deras analys av marknader med asymmetrisk information”.
Marknader med asymmetrisk information
Många marknader kännetecknas av asymmetrisk information: aktörer på ena sidan av marknaden har betydligt bättre information än de på den andra. Låntagare vet mer om sina återbetalningsmöjligheter än långivare, företagsledning och styrelse vet mer om företagets lönsamhet än aktieägarna i stort, och försäkringskunder vet mer om sina skaderisker än försäkringsbolagen. Årets ekonomipristagare lade under 1970-talet grunden till en allmängiltig teori för marknader med asymmetrisk information, som kan förklara ett antal välkända – men till synes väsensskilda – fenomen. Tillämpningarna har sedan dess varit otaliga och sträcker sig från traditionella jordbruksmarknader till moderna finansmarknader. Pristagarnas bidrag är kärnan i den moderna forskningen om information och marknader.
George Akerlof visade hur en marknad där säljarna har mer information än köparna om varornas kvalitet kan krympa ihop till ett negativt urval av varor med låg kvalitet. Han pekade också på att informationsproblem är vanliga och viktiga. Akerlofs pionjärbidrag visade sålunda hur asymmetrisk information hos låntagare och långivare kan förklara skyhöga låneräntor på lokala marknader i u-länder; han tog också upp svårigheter för äldre att teckna individuell sjukförsäkring såväl som diskriminering av minoriteter på arbetsmarknader.
Michael Spence påvisade en viktig form av anpassning hos enskilda marknadsaktörer, där bättre informerade aktörer vidtar kostsamma åtgärder för att trovärdigt överföra sin information till sämre informerade och därigenom förbättra sitt marknadsutfall. Spence visade under vilka förhållanden sådan ”signalering” faktiskt fungerar och betonade särskilt utbildningens roll som signal för produktivitet på arbetsmarknaden. Senare forskning har tagit upp många andra tillämpningar, bland annat hur företag kan använda aktieutdelningar för att signalera hög lönsamhet till aktörerna på aktiemarknaden.
Joseph Stiglitz klargjorde den omvända typen av marknadsanpassning, där i stället sämre informerade aktörer utvinner information från bättre informerade, som när försäkringsbolag urskiljer riskklasser bland sina kunder genom att erbjuda dem olika kontrakt där lägre premier kan växlas mot högre självrisk. I en rad skolbildande bidrag om olika marknader har Stiglitz visat hur asymmetrisk information kan förklara många observerade fenomen, inklusive arbetslöshet och kreditransonering.
- George A. Akerlof, 61 år, född 1940 i New Haven, Connecticut (amerikansk medborgare). Doktorsgrad från MIT år 1966. Har haft professurer vid Indian Statistical Institute och London School of Economics. Sedan 1980 Goldman Professor of Economics vid University of California at Berkeley.
- A. Michael Spence, 58 år, född 1943 i Montclair, New Jersey (amerikansk medborgare). Doktorsgrad från Harvard år 1972. Har haft professurer vid Harvard och Graduate School of Business, Stanford och också varit dekanus vid bägge dessa universitet.
- Joseph E. Stiglitz, 58 år, född 1943 i Gary, Indiana (amerikansk medborgare). Doktorsgrad från MIT år 1967. Har innehaft professurer vid Yale, Princeton, Oxford och Stanford, samt varit chefsekonom vid Världsbanken. Sedan i år Professor of Economics, Business and International Affairs vid Columbia University.
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna
Pressansvarig: Eva Krutmeijer, tel. 08-6739595, 0709-846638, evak@kva.se