EASAC-rapport: Energiimport är Europas akilleshäl

Beroendet av importerade fossila bränslen, främst olja och gas, utgör den största osäkerheten för Europa. Som en följd av detta beroende riskerar kontinenten att utsättas för geopolitisk utpressning och blir ekonomiskt sårbar. Endast en väl hanterad övergång till hållbar inhemsk energi och innovativ teknik från Europa kan garantera vår säkerhet med bibehållen välfärd.

Växande geopolitiska spänningar i kombination med ett stort beroende av importerade bränslen, råvaror och teknik utgör ett allt större hot mot Europas energisäkerhet. Auktoritära regimers användning av energi som ett vapen genom handelsstörningar, fysiska attacker mot infrastruktur och ett växande antal cyberattacker ökar inte bara risken för avbrott i Europas energiförsörjning utan kan även resultera i högre energipriser. Höga energipriser som förändras snabbt minskar investerarnas förtroende, äventyrar de europeiska industriernas konkurrenskraft och driver miljontals utsatta europeiska hushåll in i energifattigdom.

Ett svar på hotet: En övergång till mer europeisk energi

Rysslands angrepp på Ukraina finansieras genom export av fossila bränslen, så Europa måste sluta köpa rysk energi. Sedan 2022 har EU gjort mycket för att driva denna process framåt genom att diversifiera sina gastillgångar och ökad import av flytande fossilgas (LNG).  Det är dock särskilt viktigt att inte flytta importberoendet från rysk gas till LNG från ett tredje land, till exempel USA, med alla de risker som detta medför.

I rapporten betonas det akuta behovet av att ta itu med de växande hoten mot energisäkerheten och hur detta kan göras genom att påskynda övergången till hållbar energi.

– Den gröna given, följd av den nyligen införda Clean Industrial Deal, är Europas bästa vapen i kampen för att skydda sin suveränitet. Vindkraft och solenergi behöver inte importeras, betonar professor Paula Kivimaa från Finland, som varit en av arbetsgruppens två ordföranden.

– Varje investering i hållbar energi är en investering i vår säkerhet. Varje euro vi spenderar på energiimport är däremot en euro som försämrar vår försvarsförmåga, fortsätter hon.

Forskarnas viktigaste rekommendationer är:

• Energieffektivitet och en cirkulär ekonomi minskar efterfrågan, gör infrastrukturen mer motståndskraftig och ökar tillgången på råvaror.
• Genom att ersätta fossila bränslen med hållbar energi, inklusive förnybar vätgas för industrin, minskar farliga beroenden liksom kostnaderna för klimatrelaterade störningar och hälsoproblem.
• Decentraliserade energisystem stärker lokalsamhällen och företag. De ökar också motståndskraften mot sabotage och klimatpåverkan.
• Expansionen av den europeiska produktionen av viktig teknik och system för hållbar energi – som solceller, vindkraftverk och batterier – ökar inte bara säkerheten, utan bidrar också till inhemskt värdeskapande och stimulerar den ekonomiska tillväxten.

Cybersäkerheten måste stärkas

I rapporten uppmanas EU att stärka cybersäkerheten inom energisektorn och att kräva att cyberriskbedömningar genomförs på både operativ och administrativ nivå. EU Cyber Solidarity Act och Cyber Resilience Act är steg i rätt riktning. Enligt författarna kommer det dock att vara avgörande med en effektiv implementering av lagstiftningen och en cybersäker digitalisering av energisystemen.

Viktigt med partnerskap

Forskarna ser ett behov av partnerskap längs med försörjningskedjorna för viktig energiteknik och råvaror. Övergången bort från fossila bränslen kommer att leda till att elektrifieringen av byggnader, industri och transporter, måste öka stort. Detta kommer oundvikligen även att innebära en ökning av tillgången till förnybar energi och av användningen av elteknik för slutanvändare.  Europa måste därför säkra tillförlitliga leveranser av kritiska råvaror som litium, kobolt och de sällsynta jordartsmetaller som används vid tillverkningen av dessa.

Lika viktiga är investeringar i elinfrastruktur och nätflexibilitet, genom lagring, sammankopplingar och efterfrågeflexibilitet med tidsberoende tariffer.  Kopplingen mellan el- och värmesektorerna kommer tillsammans med marknadsintegrationen att bidra till att minska de totala investeringskostnaderna för energiomställningen samt kostnaderna för och tryggheten i den framtida energiförsörjningen.

Professor Claire Dupont, arbetsgruppens andra ordförande, påpekar att:

– Vi måste sluta fokusera på bränsleimporten och i stället tänka mer holistiskt kring energisystemet. Detta kräver inte bara teknik och råvaror, utan också, vilket är mycket viktigt, acceptans hos medborgarna och samhället. Medborgarna måste vara engagerade och de måste vinna ekonomiskt på förändringen, ännu mer så i framtiden än idag.

Rapporten har skrivits av 27 forskare från hela Europa som nominerats av sina nationella vetenskapsakademier. Deras mål är att stödja europeiska beslutsfattare med fakta, analyser och rekommendationer för åtgärder.

Läs mer här på EASAC:s webbplats

Kontakt:

Dr William Gillett
EASAC Energy Programme Director
william.gillett@easac.eu

Prof. Paula Kivimaa
Co-Chair EASAC Working Group
paula.kivimaa@syke.fi

Prof. Claire Dupont
Co-Chair EASAC Working Group
claire.dupont@ugent.be

För allmän information

Sabine Froning
EASAC Communications Adviser
Sabine.froning@easac.eu
+4915208727000