Sju nya ledamöter valdes in vid Akademiens allmänna sammankomst 12 februari i år. Deras forskning handlar bland annat om benskörhet, fossila fiskar, människans evolution, nya material och svamparnas ekologi i barrskogen i norr.
Klassen för kemi
Svenska ledamöter
Kimberly Dick Thelander är professor i materialvetenskap vid Lunds universitet. Hon har en tvärvetenskaplig bakgrund och befinner sig i gränslandet mellan kemi och fysik. Det långsiktiga målet med hennes forskning är att kunna designa nya material och ge dem exakt de egenskaper som önskas.
I vissa fall konstruerar material sig själva helt spontant. Hur det sker, och hur atomerna placerar sig i olika typer av kristaller, studerar Kimberly Dick Thelander och hennes forskargrupp med hjälp av ett specialkonstruerat elektronmikroskop. Mikroskopet använder sig av elektroner i stället för ljus. Det gör det möjligt att följa förloppet samtidigt som det händer i väldigt liten skala, nanoskala.
Det hon håller på med är grundforskning för att bättre förstå olika kemiska processer. Men på sikt kan forskargruppens resultat få betydelse för bland annat ny elektronik, energilagring och energiutvinning.
Kimberly Dick Thelander, Lunds universitet
Fahmi Himo är professor i kvantkemi på Stockholms universitet. Han använder kvantkemiska beräkningar för att studera katalytiska reaktioner. En katalysator är ett ämne som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas under själva reaktionen.
Fahmi Himo har en bred kompetens inom just modellering av katalytiska reaktioner. Han har bland annat använt sig av kvantkemiska metoder för att studera hur enzymer fungerar på atomnivå och hur olika metallkomplex katalyserar reaktioner. Sedan några år tillbaka har han också ägnat sig åt att modellera reaktioner som äger rum i små utrymmen (confined spaces).
Ett stort antal problem har redan lösts med hjälp av kvantkemiska beräkningar. Man har bland annat lyckats förklara hur katalys egentligen går till och vad som ligger bakom att ett visst urval sker. Forskningen handlar om grundläggande reaktionsmekanismer men kan ha praktisk tillämpning bland annat vid framtagning av nya läkemedel.
Klassen för biologiska vetenskaper
Svenska ledamöter
Mattias Jakobsson är professor i genetik vid Uppsala universitet. Han studerar människans evolution bland annat genom att DNA-sekvensera och analysera arvsanlagen hos nu levande och förhistoriska människor.
Hans forskning har bidragit till helt nya insikter om människans utveckling. Bland annat har han lett studier som visat hur övergången från jägar- till bondesamhället i Europa skedde genom en folkvandring från Mellanöstern. Där använde han sig av förhistoriskt, mänskligt, så kallat autosomalt DNA (det vill säga DNA som ärvs till barn från båda föräldrarna).
Han har också gjort stora insatser för att utveckla analytiska metoder som kan hantera storskaliga genom-data. Men även skilja på DNA som är förhistoriskt och sådant som i själva verket kommer från moderna källor. Hans nydanande tillvägagångssätt har inspirerat många andra forskargrupper att göra liknande studier.
Han har även studerat var i Afrika den moderna människan har sitt ursprung samt visat att vi som art uppstod för 300 000 år sedan, tidigare än vad man förut trott.
Mattias Jakobsson, Uppsala universitet
Erik Johansson är professor i medicinsk kemi vid Umeå universitet. Han studerar hur arvsmassan, det vill säga DNA, kopieras i celler innan de delar på sig för att bilda två nya celler. En process som är noga kontrollerad för att undvika att fel uppstår som kan leda till sjukdomar som cancer eller ärftliga syndrom. Han har bland annat i samarbeten med amerikanska forskare visat att ett specifikt enzym kallat DNA polymeras epsilon, ansvarar för byggandet av nästan hälften av allt DNA i cellerna. För att försöka förstå mekanismen med vilken DNA polymeras epsilon bygger DNA med så få fel som möjligt har forskargruppen löst strukturer av enzymet.
Ibland händer det att en förändring uppstår som gör att det plötsligt skapas en oerhörd mängd nya mutationer som kan kopplas till utveckling av tjocktarms- och livmodercancer. Forskargruppen i Umeå har tillsammans med forskare i Uppsala lyckats förklara på molekylär nivå vad som gått fel när DNA polymeras epsilon förändrats och driver på utvecklingen av cancer. På sikt kan den här grundforskningen ge ökad förståelse för uppkomsten av cancer och andra genetiska sjukdomar samt bidra till förbättrade behandlingsmetoder.
Erik Johansson, Umeå universitet
Björn Lindahl är professor i markvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Han studerar svampars ekologi och de processer som de driver i marken. Fokus ligger på de boreala barrskogsekosystemen i norr.
Länge trodde man att, det för dessa skogar typiska, humuslagret (det översta jordlagret som består av organiskt material under nedbrytning) främst bestod av nedfallna växtdelar. Men Björn Lindahl och hans kollegor har visat att det till stor del byggs upp underifrån av döda växtrötter och svampmycel.
Ektomykorrhizasvampar, som lever i symbios med trädens rötter förser dem med näringsämnen som kväve och fosfor. I utbyte får de kol från träden. Björn Lindahls forskning har lyft fram mykorrhizans viktiga roll för nedbrytningen och omsättningen av kol i marken. På det här sättet har den väsentligt bidragit till förståelsen av kolets men även kvävets omsättning i dessa skogsekosystem.
Björn Lindahl, Sveriges lantbruksuniversitet
Utländsk ledamot
Min Zhu är professor i paleontologi vid Institute of Vertebrate Paleontology and Paleoanthropology (IVPP) i Beijing, Kina. Han är en av världens ledande experter på fossila fiskar vid institutet som de senaste decennierna har bidragit med mycket ny kunskap när det gäller ryggradsdjurens uppkomst och tidiga evolution.
Hans forskargrupp har upptäckt en serie fossila faunor i Yunnan i Kina som kommer från den geologiska perioden Silur (444 till 419 miljoner år sedan). Bland annat har de gett oss mer eller mindre kompletta fossil av en uppsjö av de allra tidigaste gnathostomerna (de käkförsedda ryggradsdjuren). Min Zhus kanske enskilt viktigaste upptäckt är dock den Silurtida fisken Entelognatus. Den kombinerar karaktärsdrag från benfiskar och pansarhajar och visar därmed att dessa grupper är nära besläktade med varandra, något man tidigare inte haft vetskap om.
Klassen för medicinska vetenskaper
Svensk ledamot
Claes Ohlsson är professor i hormonell reglering av benmetabolism och tillväxt vid Göteborgs universitet och överläkare inom klinisk farmakologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han forskar om osteoporos, det vill säga benskörhet.
Tillsammans med sina medarbetare har han visat hur hormoner, gener och tarmbakterier påverkar benmassan. Forskningsgruppen har bland annat identifierat viktiga genetiska faktorer som reglerar benmassan och risken för frakturer. Något som gett nya insikter om orsakerna bakom benskörhet.
Claes Ohlsson arbetar även kliniskt med att ta fram rekommendationer för optimal läkemedelsbehandling av patienter. Målet med all hans forskning är att förbättra möjligheterna att förebygga och behandla benskörhet men också att diagnosticera effektivt. Idag sker diagnosen oftast med hjälp av röntgen. Men Claes Ohlssons forskargrupp har upptäckt ett antal biomarkörer (små molekyler) som kan hittas vid ett vanligt blodprov och visa om man lider av sjukdomen. I fortsatta studier har forskarna även upptäckt nya mål för läkemedel mot benskörhet.
