Göran Gustafssonprisen på sammanlagt 33 miljoner kronor tilldelas nu fem yngre forskare från Umeå, Lund, Uppsala, Göteborg och Stockholm. Anna Överby Wernstedt studerar TBE-virus, Vasili Hauryliuks forskning bidrar till kampen mot antibiotikaresistens, Sebastian Westenhoff avbildar kemiska reaktioner, Giovanni Volpe vill skapa smarta mikropartiklar och Alexander Berglund löser geometriska problem med hjälp av algebra.
Prissumman har i år höjts till 6,6 miljoner kronor vardera där 300 000 kronor består av ett personligt pris och resten är ett anslag fördelat på tre år. Pengarna tilldelas yngre forskare i medicin, molekylär biologi, kemi, fysik och matematik. De fem befinner sig i den absoluta framkanten inom sitt fält och får med hjälp av anslaget möjlighet att fokusera på sin forskning i Sverige.
Hon studerar TBE-virusets väg in i hjärnan
Anna Överby Wernstedt, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet får priset i medicin
”för bidrag till förståelsen av molekylära mekanismer bakom viral tropism i mänskliga infektionssjukdomar”.
Anna Överby Wernstedt har i första hand fokuserat på det fästingburna TBE-viruset. Det hör till en familj så kallade flavivirus som även inkluderar exempelvis virus som ligger bakom denguefeber och hepatit C. Hon försöker bland annat ta reda på hur TBE-viruset tar sig in i hjärnan. Men hon har också tittat närmare på hur kroppen försvarar sig mot viruset. Det har bland annat visat sig att celler i hjärnan samspelar för att hindra att viruset sprider sig vidare.
De flesta som smittas blir friska igen men hos en tredjedel leder viruset till en inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. Hur kroppens eget immunförsvar bidrar till inflammationen är en annan sak som Anna Överby Wernstedt har undersökt. Till sin hjälp har hon bland annat avancerade molekylära tekniker och försök på möss.
Det finns vaccin mot TBE men ännu inget botemedel. Det långsiktiga målet är därför att kunna bidra till utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen.
– TBE-virus är ett spännande virus att studera och oerhört relevant i Sverige och i Europa. Fallen ökar och förra året var det nästan 600 personer som smittades av inflammationen. Det är väldigt mycket, särskilt om man betänker att mellan 30 till 50 procent av dessa inte blir helt friska efteråt, säger Anna Överby Wernstedt som blev både glad och överraskad när hon fick beskedet att hon nu tilldelas Göran Gustafssonpriset.
– Det är en fantastisk känsla och en oerhörd ära.
Kontakt pristagare:
anna.overby@umu.se
Han bidrar till kampen mot antibiotikaresistens
Vasili Hauryliuk, lektor i medicinsk biokemi vid Lunds universitet får priset i molekylär biologi
”för banbrytande studier av hur proteinsyntes regleras i bakterier”.
Vasili Hauryliuk forskar om hur bakterier tillverkar proteiner. Det sker i en slags fabrik eller maskin som kallas för ribosom. Ungefär hälften av de antiobiotika som används kliniskt idag riktar in sig på proteinsyntesen för att på så sätt hämma tillväxten av bakterier. För att kunna utforma nya, förbättrade, antibiotika är det därför viktigt med en djupare förståelse av hur processen går till. Vi behöver också känna till de mekanismer som skyddar ribosomen från antibiotika. Vasili Hauryliuks laboratorium har bidragit med viktiga pusselbitar inom detta forskningsområde.
På senare tid har forskargruppen dock intresserat sig alltmer för så kallade bakteriofager. Bakteriofager är virus som ”äter” bakterier och kan användas som ett alternativ till antibiotika. De kan till exempel komma till nytta för att läka särskilt besvärliga sår. Bakteriofager kan också användas till att behandla svåra bakteriella lunginfektioner som uppstår i patienter med cystisk fibros.
– Bakteriofagterapi utvecklas snabbt runt om i Europa och Amerika, men än så länge ligger Sverige lite efter. Eftersom det finns stora problem med antibiotikaresistens och utveckling av nya antibiotika så kan detta vara en väg framåt, säger han.
I sin forskning använder Vasili Hauryliuk en bred kombination av tekniker som mikrobiologi, biokemi, genomik och strukturbiologi. Han är mycket glad över att ha fått Göran Gustafssonpriset som innebär att hans forskningsgrupp i Lund får ännu bättre möjligheter att ta sig an nya utmaningar framöver.
Kontakt pristagare:
vasili.hauryliuk@med.lu.se
070-609 04 93
Han studerar kemiska reaktioner med röntgenteknik
Sebastian Westenhoff, professor i biokemi vid Uppsala universitet, får priset i kemi
”för avbildning av kemiska och biokemiska reaktioner på molekylnivå”.
Sebastian Westenhoff arbetar med att avbilda kemiska reaktioner. Otaliga sådana reaktioner pågår samtidigt där ett eller flera ämnen omvandlas till nya ämnen. Ofta styrs omvandlingarna av proteiner som har en specifik uppgift.
För att kunna studera detta på molekylnivå använder han sig av avancerad laser- och röntgenteknik. På så sätt blir det möjligt att ”filma” hur proteinernas och molekylernas struktur förändras när de reagerar med varandra.
Framöver hoppas han kunna studera proteinernas roll vid så kallade laddningsöverföringar närmare. Detta är särskilt viktigt inom fotosyntesen. Där omvandlar särskilda proteiner solljusets energi till elektroner som sedan transporterar dessa till specifika platser för vidare användning. Detaljkunskap om hur det går till kan i framtiden även komma till nytta vid framtagning av solceller.
– När solljuset träffar solcellen så delas energin upp i två olika laddningar på ett sätt som liknar det som sker vid fotosyntes. Naturen har en väldigt optimal process där mycket lite energi går förlorad. Vi människor har ännu inte lyckats bygga lika bra solceller och kan säkert lära oss av hur fotosyntesen fungerar i växter, säger han.
Att få Göran Gustafssonpriset betyder enormt mycket.
– Det finns jättemånga duktiga kemister i Sverige så det är en ärofull bekräftelse för mig och min forskargrupp.
Kontakt pristagare:
sebastian.westenhoff@kemi.uu.se
073-469 72 67
Han vill skapa smarta mikropartiklar
Giovanni Volpe, professor i fysik vid Göteborgs universitet får priset i fysik
”för gränsöverskridande forskning som handlar om mikroskopiska partiklar med aktiva funktioner”.
Giovanni Volpe leder Soft Matter Lab som har ett primärt fokus på aktiva material och artificiell intelligens. Hans forskargrupp studerar dynamiken och interaktionen hos små aktiva partiklar. Det handlar om partiklar som omvandlar energi från sin närmiljö till rörelse. Bland annat använder forskarna sig av optisk manipulation där ljuset fungerar som ett verktyg för att påverka dessa små partiklar.
Målsättningen är att i framtiden kunna skapa konstgjorda mikropartiklar med naturliga aktiva partiklar som förebilder. Tanken är att dessa mikropartiklar, eller mikrorobotar, ska kunna reagera på sin omgivning och samarbeta i grupp utan att behöva styras utifrån. Med hjälp av artificiell intelligens skulle sådana partiklar på sikt till exempel kunna användas för att leverera läkemedelsmolekyler till vävnader i kroppen eller sanera förorenad mark från gifter. Att kombinera maskininlärning, AI, med forskning om aktiv materia på det sätt som Giovanni Volpe gör är något helt nytt.
– Det var först för ungefär fyra år sedan som man verkligen började forska inom området. Men det har fått mycket uppmärksamhet nu så det blir fler och fler grupper som ägnar sig åt det här, säger han.
Att få det erkännande som Göran Gustafssonpriset innebär är naturligtvis roligt. Giovanni Volpe ser utmärkelsen som en bekräftelse på att hans forskning håller hög klass.
Kontakt pristagare:
giovanni.volpe@physics.uu.se
070-996 61 81
Han löser geometriska problem med hjälp av algebra
Alexander Berglund, docent i matematik vid Stockholms universitet får priset i matematik
”för djupa och nyskapande arbeten inom algebraisk topologi och rationell homotopiteori”.
Algebraisk topologi är en gren av matematiken där man försöker lösa geometriska problem genom att konstruera algebraiska modeller. Konsten är att hitta modeller som å ena sidan är tillräckligt enkla för att vara beräkningsbara, å andra sidan komplicerade nog för att kunna spegla relevanta aspekter av ursprungsproblemet.
Alexander Berglund har i sin forskning bevisat nya fundamentala resultat inom algebraisk topologi och använt dem för att lösa problem inom både algebra och geometri. Bland annat har han studerat symmetrier av geometriska objekt och hittat nya typer av algebraiska modeller för dem. Det har lett till upptäckten av nya oväntade kopplingar mellan problem som vid en första anblick inte verkar vara relaterade. Att förstå den djupare innebörden av dessa kopplingar samt utveckla potentiella tillämpningar på olösta problem, inom såväl algebra som topologi, är det övergripande målet med hans forskning.
Han blev både glad och överraskad när han fick veta att han tilldelats Göran Gustafssonpriset.
– Jag är fortfarande lite mållös. Det är glädjande att ens forskning hedras på det här sättet och priset innebär betydande nya möjligheter för mig och min forskargrupp.
Kontakt pristagare:
alexb@math.su.se
FAKTA/GÖRAN GUSTAFSSONPRISEN
Göran Gustafssonprisen består av ett forskningsanslag på 6,3 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 300 000 kronor. Svenska universitet och högskolor nominerar kandidater, Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991. Stiftelsen tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003). Pristagarna ska vara som mest 45 år gamla och ha för avsikt att utföra merparten av sin forskning i Sverige.
Pressbilder (fotograf ska anges)
Presskontakt:
Eva Nevelius, pressansvarig vid Vetenskapsakademien
eva.nevelius@kva.se
070-878 67 63
