Vid den ordinarie sammankomsten 11 mars valdes fem nya svenska ledamöter in: Martin Malmsten, Köpenhamns universitet, Fredrik Höök, Chalmers tekniska högskola, klassen för tekniska vetenskaper, Taija Mäkinen och Staffan Svärd, Uppsala universitet samt Martin Högbom, Stockholms universitet, klassen för biologiska vetenskaper. En ny utländsk ledamot valdes även in i klassen för medicinska vetenskaper, Barbara Canlon, Karolinska Institutet.
Klassen för tekniska vetenskaper
Svenska ledamöter
Martin Malmsten är professor i biofarmaci, biofysik och läkemedelsadministrering vid Köpenhamns universitet. Han har en bakgrund inom traditionell ytkemi med inriktning mot studier av adsorption, att ett ämne fastnar på ytan av ett fast material eller en vätska.
Under en period arbetade han, och blev därefter chef, vid Ytkemiska institutet där han blev en internationellt ledande forskare när det gäller studier av proteinadsorption till ytor. Senare har han delvis bytt inriktning och fokuserat på antimikrobiella peptider (kedjor med 50 eller färre aminosyror som påverkar många funktioner i kroppen).
Under alla år har han parallellt med grundläggande studier även arbetat med praktiska tillämpningar. Han ligger bakom 15 patentfamiljer i form av beviljade patent eller patentansökningar och har varit med om att grunda ett antal företag som verkar inom läkemedelsindustrin. De baserar sin verksamhet just på de antimikrobiella peptider som han studerat. Dessa brukar ibland kallas för kroppens egen antibiotika och skulle kunna spela en viktig roll i kampen mot bakterier som blivit resistenta mot konventionell antibiotika.
Martin Malmsten, Köpenhamns universitet
Fredrik Höök är professor i nano- och biofysik vid Institutionen för fysik på Chalmers tekniska högskola. Han forskar inom biologisk fysik och leder även forskningscentrumet Formulaex. Målet är att paketera biologiska läkemedel i nanokapslar så att de kan nå fram till kroppens celler och bota svåra sjukdomar. Han studerar även hur celler kommunicerar med omgivningen och vilken roll cellens membran spelar i den processen.
Studierna har blivit möjliga tack vare allt känsligare mätinstrument och tekniker som utvecklats av Fredrik Höök och hans kolleger. De arbetar bland annat med att utveckla nya metoder för optisk mikroskopering och hantering av små vätskemängder. De har även använt sig av konstgjorda cellmembran för att kunna detaljstudera enstaka biologiska nanopartiklar såsom till exempel virus när de bundit till membranet.
Forskargruppen arbetar dessutom med att utveckla ett bioanalytiskt verktyg som kan bestämma storlek, struktur och optiska egenskaper hos enskilda biologiska nanopartiklar. Med hjälp av dessa metoder kommer man att kunna analysera mycket komplexa biologiska prover.
Fredrik Höök, Chalmers tekniska högskola
Klassen för biologiska vetenskaper
Svenska ledamöter
Taija Mäkinen är professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområde är utvecklingsbiologi och särskilt vaskulärbiologi. Mer specifikt studerar hon lymfsystemet och hur lymfkärl bildas.
Hon har på flera plan bidragit till att öka vår förståelse för lymfsystemets utveckling. Under sin tid som gruppledare vid Cancer Research i London, Storbritannien och senare i Uppsala har hon bland annat identifierat nya processer och vad som reglerar dem, inklusive hur lymfatiska och venösa klaffar bildas. Forskningen sker med avancerade genetiska musmodeller men ger även insikter i hur lymfkärl i människan fungerar.
För närvarande har gruppens forskning tre inriktningar. Det handlar om att titta närmare på de speciella egenskaper som lymfkärlen har i olika vävnader och försöka förstå hur lymfkärl som är specifika för vissa organ bildas. Man försöker dessutom på ett övergripande plan förstå hur förstadier till cellerna som bygger upp lymfkärlen uppstår. Ytterligare en målsättning är att se vilken roll lymfsystemet spelar för olika slags sjukdomar, allt från lymfödem till cancer.
Taija Mäkinen fick nyligen Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi.
Taija Mäkinen, Uppsala universitet
Staffan Svärd är professor i mikrobiologi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet.
Efter sin doktorsexamen i biokemi/mikrobiologi flyttade Staffan till USA för en postdok vid University of California. Där började han studera parasiten Giardia, en encellig parasit som drabbar cirka 250 miljoner människor varje år. Parasiten är mycket smittsam och orsakar diarrésjukdomar.
1997 återvände Staffan till Sverige och fortsatte etablera sin forskning inom parasitologi vid bland annat Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet. 2004 kom Staffan till Uppsala universitet där han och hans forskargrupp studerat olika aspekter av biologin hos Giardia och andra encelliga parasiter. Parasiternas molekylära biologi och sjukdomsframkallande förmåga studeras bland annat med i så kallade in vitro interaktionssystem där man kan simulera hur parasiter angriper tunntarmen.
Genom att jämföra Giardia-parasiter från olika delar av världen och hur immunförsvaret regerar på dem har deras forskning gett nya insikter om hur förhållandet mellan värd och parasit fungerar. Den har också gett information om människans immunsystem i tarmen, vilket kan utnyttjas vid vaccinering och behandling av inflammatoriska tarmsjukdomar.
Staffan Svärd, Uppsala universitet
Martin Högbom är professor vid Institutionen för biokemi och biofysik på Stockholms universitet. Han är för närvarande ställföreträdande prefekt för institutionen med cirka 35 forskargrupper och omkring 300 forskare och forskarstuderande, och har tidigare arbetat som gästprofessor vid Stanford University i Kalifornien.
Martin är strukturbiolog och kartlägger hur universella biologiska reaktioner utförs av cellens enzymer. Denna kunskap är av nytta till exempel för utveckling av nya läkemedel. Huvudspåret i hans forskning handlar om hur enzymer utnyttjar metaller för att få den kraft som krävs för de grundläggande kemiska processer som sker i levande organismer. Forskargruppen använder molekylärbiologi, spektroskopi och olika strukturbestämningsmetoder för att förstå samspelet mellan protein och metaller vid bland annat cellens produktion av DNA-byggstenar och i de stora proteinkomplex som styr cellens energiomvandling. Forskningen innefattar även utveckling av nya metoder för strukturbestämning av biologiska makromolekyler.
Martin var en av de första ledamöterna i Sveriges unga akademi och fungerade som dess ordförande 2014–15. Han blev nyligen utsedd till Wallenberg Scholars.
Martin Högbom, Stockholms universitet
Klassen för medicinska vetenskaper
Utländsk ledamot
Barbara Canlon är professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.
Barbara leder en tvärvetenskaplig forskargrupp inom ämnet auditiv neurovetenskap. Målet med forskningen är att förstå mekanismerna bakom hörselnedsättningar. Forskarna undersöker bland annat hur dygnsrytm och hormoner påverkar det perifera och centrala hörselsystemet.
Ett av Barbaras stora genombrott var när hon upptäckte att det finns en biologisk dygnsklocka i örats hörselsnäcka, klockan styrs av en gen som är känd för att reglera dygnsrytmen. Det förklarar bland annat varför vi är mer ljudkänsliga vissa tider på dygnet. Upptäckten har öppnat upp ett helt nytt fält inom hörselforskning och även lett till nya typer av behandling för hörselnedsättning, till exempel kan tiden på dygnet när man tar ett läkemedel spela stor roll för hur effektivt det är.
Barbara Canlon är också chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Hearing research, fältets mest framstående tidskrift, och sitter som medlem i en rad olika forskningsråd i Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Sverige och USA.