Vid den ordinarie sammankomsten den 11 mars valdes Maria Falkenberg, Göteborgs universitet, Dan I. Andersson, Uppsala universitet, Gunnar C. Hansson, Göteborgs universitet, Katarina Le Blanc, Karolinska Institutet och Jan Nilsson, Lunds universitet, in som svenska ledamöter i akademien.
Klassen för biologiska vetenskaper
Maria Falkenberg är professor vid avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi,Göteborgs universitet. Hon studerar mitokondrien, den organell som ibland kallas cellens eget kraftverk, då det är här merparten av cellens eget bränsle, ATP, produceras. Mitokondrien har ett eget genom, mitkondriellt DNA (mtDNA), som är helt skilt från det genetiska material som återfinns i cellkärnan. Det mitokondriella genomet är väldigt litet, med nödvändigt för uttrycket av 13 proteiner, utan vilka ATP produktionen inte fungerar. Falkenbergs forskningsgrupp undersöker hur det går till när mtDNA kopieras och hur denna process regleras. Mutationer på mtDNA kan leda till en rad olika sjukdomar, men tros även vara en viktig faktor vid biologiskt åldrande. Tillsammans med sin forskargrupp har Falkenberg karaktäriserat och identifierat flera viktiga processer som är nödvändiga för att mtDNA:t ska kopieras till nästa generation.
Maria Falkenberg, Göteborgs universitet
Klassen för medicinska vetenskaper
Dan I. Andersson är professor i medicinsk bakteriologi vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet. Andersson studerar hur olika faktorer, som exempelvis genetisk variation, evolutionära urvalsprocesser och populationers storlek hos bakterier påverkar deras anpassning till sin omgivning. Särskilt intressant är bakteriers utveckling av resistens mot antibiotika. Hans forskargrupp i Uppsala fokuserar på två områden. Det ena studerar de viktigaste påverkansfaktorerna för hur och i vilket tempo bakteriers arvsmassa utvecklas. Det andra handlar om hur antibiotikaresistens påverkar sjukdomsframkallande bakteriers överlevnadsförmåga, smittsamhet och förmåga att framkalla sjukdom hos sin värd (virulens). Bland annat ställs frågan om minskad användning av antibiotika i samhället skulle kunna minska bakteriernas utveckling av resistens.
Dan Andersson research group, Uppsala universitet
Gunnar C. Hansson är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Institutionen för biomedicin, Göteborgs universitet. Hansson studerar den biologiska funktionen hos kroppens muciner (slemämnen), framför allt de som finns i tarmarna. Hans upptäckt att tjocktarmen har två slemskikt, ett yttre som skapar en bra miljö för ”nyttiga” tarmbakterier, och ett inre som skyddar tarmen mot alla bakterier, har öppnat ett helt nytt forskningsområde. Nyligen upptäckte hans forskargrupp att det inre skiktet släpper igenom bakterier om man drabbas av tarminflammationen ulcerös kolit, och att sammansättningen av tarmens bakterieflora kan styra det inre slemskiktets egenskaper. Ulcerös kolit går i dag inte att bota och kan leda till att man tvingas att ta bort tjock- och ändtarm. Hansson framgångsrika forskning har också förklarat slemproblemen i bland annat lungorna i samband med cystisk fibros. Hans upptäckter har i grunden förändrat synen på hur tarmarnas slemhinnor fungerar, både i normalt tillstånd och vid sjukdom.
Mucin biology groups, Göteborgs universitet
Katarina Le Blanc är professor i klinisk stamcellsforskning vid Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet. Hennes forskning rör bindvävsstamceller, så kallade mesenkymala stamceller. De bildas i benmärgen och kan mogna ut till ett antal olika vävnadstyper, som benbrosk och fettvävnad. Mesenkymala stamceller kan hämma immunsystemets reaktioner genom att utsöndra stora mängder tillväxtfaktorer och därmed dämpa inflammationer i kroppen. I sin kliniska forskning har Katarina Le Blanc behandlat patienter med blodcancer genom att ersätta de cancerdrabbade blodcellerna med en annan typ av stamceller, blodstamceller. Genom att samtidigt ge patienten bindvävsstamceller kan deras immunhämmande egenskaper användas för att dämpa immunförsvarets avstötningsreaktioner, som ofta inträffar vid transplantationer. Le Blanc tilldelades 2008 Tobias Priset på drygt 10 miljoner kronor av Kungl. Vetenskapsakademien.
Katarina Le Blanc, Karolinska Institutet
Jan Nilsson är professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet. Nilssons forskning är inriktad mot aterosklerotisk sjukdom (åderförkalkning), dess underliggande mekanismer, och utveckling av nya behandlingar. Ateroskleros är en inflammatorisk sjukdom och den viktigaste orsaken till hjärtinfarkt, stroke och dålig blodförsörjning till benen. Ansamling av LDL (det ”onda” kolesterolet) i kärlväggen är en viktig utlösande faktor. Oxidation av LDL leder till celldöd, inflammation och ärrbildning (plack) i kärlväggen. Nilssons forskargrupp undersöker hur oxiderat LDL ger upphov till inflammation och celldöd i kärlväggen, liksom betydelsen av olika typer av fett i kosten. De har upptäckt att oxiderat LDL orsakar bildning av antikroppar som ger ett visst skydd mot utveckling av ateroskleros, något som kanske gör det möjligt att utveckla ett vaccin.